SpÀnningsförhÄllandet mellan det allmÀnna och den enskilde Àr sÀrskilt pÄtagligt i den verksamhet som FörsÀkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten Àgnar sig Ät utprÀglad myndighetsutövning vid sin Àrendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att den enskilde skyddas frÄn godtycklig maktutövning och tillförsÀkras rÀttssÀkerhet enligt grundlÀggande rÀttsstatliga principer. FörsÀkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den Äterkommande kritiken mot FörsÀkringskassan Àr befogad ur ett rÀttsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgrÀnsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsÀkringen.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

I Är skulle den sista kÀrnkraftreaktorn varit avvecklad i Sverige enligt beslutet efter folkomröstningen 1980. I stÀllet hoppas regeringen i juni kunna besluta om en lag som gör det möjligt att bygga ut kÀrnkraften.Hur sÀker Àr kÀrnkraften egentligen? Vad kÀnner vi till om det som hÀnder pÄ anlÀggningarna? Och hur mycket vill kÀrnkraftverken och tillsynsmyndigheten att vi ska veta?Vi har letat efter svaren, detta Àr vad vi fann..

Studien baseras pÄ en intervjuundersökning i syfte att undersöka vilka organisatoriska förutsÀttningar som haft betydelse för pedagogers uppfattningar av kompetensutveckling som den genomförts i ett EU - projekt pÄ en skola.Resultatet visar pÄ att pedagogerna uppfattar samverkan och samarbete som en vÀg mot skolutveckling och lÀrande i arbetslivet. Analysen visar ocksÄ pÄ en viss brist pÄ likvÀrdighet i projektet detta gÀller bÄde mellan och inom yrkeskategorier. Mellan kategorierna gÀller det vilka kategorier som fÄr vara med. Inom yrkeskategorierna gÀller det löneskillnader. Delaktighet i beslut om kompetensutveckling vill pedagogerna ha Àven om de i vissa fall sÀger att de inte har tid eller orkar sÄ vill de ÀndÄ vara med och besluta.

ABSTRAKT Ekdahl, Ceit & Helleblad, Gosia (2010). HÄllbart lÀrande Ät alla. Hur bör skolan vara utformad för att alla individer ska kunna utveckla sina styrkor och bli aktivt deltagande samhÀllsmedborgare? (Sustainable learning for all. How should the educational system be designed in order to allow all individuals to develop their talents and strengths and in becoming actively participating citizens?).

Fenomenet med nationella riskbedömningar Àr relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap överlÀmnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen Är 2013. Syftet i uppsatsen Àr att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv pÄ nationella riskbedömningar kan se nÄgra indikatorer som hindrar policy transfer inom riskomrÄdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jÀmföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda nÄgot mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk nÀrhet och liknande interna förutsÀttningar kunde tÀnkas innebÀra att man Àven har en liknande syn pÄ risker som lÀnder i ens nÀromrÄde.

Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur de rektorer som ingĂ„r i studien organiserar introduktionsĂ„ret för de nyutexaminerade lĂ€rarna, samt hur denna organisation förhĂ„ller sig till deras tankar om skolutveckling och ledarskap.Teori: Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n en beskrivning av ett rationalistiskt sĂ€tt att se pĂ„ skolutveckling, jĂ€mfört med ett förstĂ„elsebaserat sĂ€tt och vilka konsekvenser respektive synsĂ€tt kan fĂ„ i en verksamhet. Olika ledarskapsteorier belyses med fokus pĂ„ kollegiala teorier dĂ€r tankar om distribuerat ledarskap trĂ€der fram. Även lagar, förordningar och kommentarmaterial frĂ„n Skolverket bidrar till den teoretiska inramningen.Metod: Jag har valt att anvĂ€nta mig av en kvalitativ metod och utifrĂ„n mitt syfte valde jag att definiera fyra teman som lĂ„g i linje med mina frĂ„gestĂ€llningar och dessa frĂ„gestĂ€llningar belystes genom halvstrukturerade livsvĂ€rldsintervjuer med fyra rektorer och en utvecklingsledare.Resultat: Intervjuerna visar att rektorerna har en positiv instĂ€llning till introduktionsĂ„ret och att de organiserar detta med fokus pĂ„ den enskilde lĂ€raren. Inte i nĂ„got fall har rektorerna haft nĂ„gon tanke pĂ„ att anvĂ€nda denna process för att kunna utveckla hela skolan eller för att distribuera det pedagogiska ledarskapet. De efterfrĂ„gar en gemensam plan för hela kommunen för att kunna höja kvalitĂ©n och de Ă€r medvetna om att reformen om introduktionsĂ„r inte Ă€r en prioriterad frĂ„ga.

- Totalförbjud Bisfenol A helt, enligt miljöbalkens lag omförsiktighetsprincipen, sÀger Ulrika Dahl pÄ Naturskyddsföreningen. PÄ andra sidan stÄr Europeiska myndigheten för livsmedelssÀkerhet, EFSA, och pekar pÄ tester som visar att Bisfenol A inte Àr skadligt förmÀnniskan i de mÀngder vi fÄr i oss. Tester som inte Àr gjorda för kemikalier som Bisfenol A. SÄ vad ska vi tro pÄ?.

Det hÀr examensarbetet handlar om skolorganisation och styrning, och Àr en fallstudie av Kramfors kommun. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningar som handlar om vilken typ av styrning av skolan som finns i Kramfors kommun och vilka strategier kommunen har för att hantera de problem som uppstÄr i och med den lÄga befolkningstÀtheten och det minskande elevantalet. Vi har anvÀnt kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat rektorer, lÀrare och en politiker som har ansvar för gymnasiet. Intervjuerna gjordes under en veckas fÀltstudie i Kramfors. VÄra resultat Àr att kommunen styr skolverksamheten med hjÀlp av olika styrningsverktyg, frÀmst den ekonomiska och ideologiska styrningen. Vi uppfattar att politikerna styr skolverksamheten utifrÄn ett bytÀnkande, dÀr tÀtorter bedöms pÄ olika sÀtt beroende pÄ i vilken del av kommunen de ligger. Den tydligaste pedagogiska konsekvensen av den lÄga befolkningstÀtheten Àr elevernas pendling.

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren Lovisa (2008). LÀrares uppfattningar av anvÀndandet av digitala medier (Teachers? conceptions of the use of digital media). Skolutveckling och ledarskap, lÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med examensarbetet Àr att genom kvalitativa intervjuer studera Ätta svensklÀrares uppfattningar kring digitala medier pÄ gymnasiet, i undervisningen, i Àmnet svenska. Arbetets frÄgestÀllningar Àr: Hur uppfattar de intervjuade svensklÀrarna anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lÀrarnas uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier i svenskundervisningen? Studien visar att de intervjuade svensklÀrarna hade olika uppfattningar kring anvÀndandet av digitala medier.

Eriksson, Karin (2014). Kategoriseringar av barn i förskolan- att vara i behov av sÀrskilt stöd. Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö Högskola..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

HÀlsofrÀmjande skola Àr en skola som mÄlmedvetet och lÄngsiktigt satsar pÄ att dels,utifrÄn ett salutogent perspektiv, utveckla hela skolans vardag som en stödjande och frÀmjande fysisk och psykosocial miljö för hÀlsa och lÀrande, dels stÀrka och utveckla hÀlsoundervisningen.Ett stort europeiskt hÀlsoprojekt, The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), startades Är 1992 och bygger pÄ en vid syn av begreppet hÀlsa. Initiativet togs av EuroparÄdet, EU ochWHO: s europakontor, dÀr det sistnÀmnda har hand om projektsekretariatet. För att ett land ska fÄ delta i nÀtverket med hÀlsofrÀmjande skolor krÀvs att projektet förankras pÄ högsta nivÄ inom sÄvÀl skol- som hÀlsodepartement.Under 1999 beslutades att Landstinget i VÀrmland skulle avsÀtta medel för att införa konceptet miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland. Projektansvaret förladestill dÄvarande FolkhÀlsan VÀrmland samt Kommunförbundet VÀrmland.Syftet med denna studie var att undersöka om nÀtverksarbetet med miljö- och hÀlsofrÀmjande skola i VÀrmland lett till en skolutveckling i hÀlsofrÀmjande riktning. Studiengenomfördes som en enkÀtstudie omfattande kontaktpersonerna i nÀtverket.

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VÄrterminen 2009 ABSTRAKT StÄlhammar, Gertie (2009). Den lÀngsta vÀgen. NÄgra kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att klara kursmÄlen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsÀttningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) pÄ studievÀg 1 genom ett inifrÄnperspektiv.