Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

 The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of SödertÀlje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly. .

Skatteverket Àr en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter dÄ myndigheten pÄ nÄgot sÀtt berör alla individer i samhÀllet. Studiens syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för varför det finns en diskrepans i svaren frÄn Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gÀllande upplevelsen av arbetstillfredsstÀllelse, i relation till synen pÄ Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen pÄ att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgÄngspunkt i begreppet arbetstillfredsstÀllelse, som betraktas som attityder mÀnniskan kÀnner gentemot sitt arbete, och tillÀmpar ett kvalitativt angreppssÀtt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handlÀggare pÄ ett skattekontor i VÀstsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrÄn en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handlÀggarna gÀllande faktorer sÄsom löneutveckling, bristande karriÀrvÀgar samt upplevelsen av andra mÀnniskors uppfattning om handlÀggarens arbete och arbetsplats. .

Innan studiens start gav vi, tvÄ lÀrarstudenter, tvÄ skolor möjligheten att deltaga i ett interaktivt förÀndringsarbete. Efter betÀnketid tackade skolorna nej till erbjudandet. Detta fick oss att fundera över hur skolor ser pÄ utvecklingsarbete som involverar externa aktörer.Syftet med studien var att framhÀva möjligheter och hinder inom skolutveckling som Àr i interaktion med utomstÄende aktörer, i form av bland annat lÀrarstudenter och forskare. Vidare syftade studien till att studera vilka faktorer som pÄverkar en skolas personals instÀllning. Dessutom Àmnade arbetet skapa vidare förutsÀttningar för ett framÄtstrÀvande samarbete mellan skolan och övriga tÀnkbara aktörer.UtifrÄn kvantitativa enkÀter, som genomfördes pÄ den valda gymnasieskolan, kunde vi faststÀlla den allmÀnna instÀllningen till interaktivt utvecklingsarbete med utomstÄende aktörer.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning Höstterminen 2005 Granstedt, Inger & Karlsson, Eva (2005)KartlÀggning av elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. (Screening of pupils at an early development level with multiple disabilities). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete var att studera hur specialpedagoger i praktiken kartlÀgger elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar samt vad som kartlÀggs och hur pedagogerna anvÀnder och utvÀrderar informationen. Arbetet innehÄller en översikt av kartlÀggningsmaterial som Àr speciellt anpassade till elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ med flera funktionsnedsÀttningar. Med hjÀlp av intervjuer undersöks vilka kartlÀggningsmaterial som anvÀnds i verksamheterna. Huvudresultatet visar att pedagogerna anvÀnder nulÀgesbeskrivningen i den individuella utvecklingsplanen som kartlÀggning och inte de anpassade kartlÀggningsmaterialen. Nyckelord: kartlÀggning, tidig utvecklingsnivÄ, flera funktionsnedsÀttningar, individuella utvecklingsplaner. Handledare: Lotta Andersson Examinator: Sten-Sture Olofsson.

Syftet med vÄr studie har varit att fÄ klarhet i vilka tankar och Äsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 Är utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utstrÀckning individernas familj, vÀnner samt massmedia ligger till grund för deras Äsikter och vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om sÄ skulle bli aktuellt. De frÄgestÀllningar vi valt att undersöka i vÄr studie Àr vad unga vuxna har för tankar och Äsikter om arbetsförmedlingen, vilka förvÀntningar de har pÄ ett framtida besök samt vad som pÄverkat dem i sitt stÀllningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus pÄ familj, vÀnner och massmedia. De teoretiska begrepp vi anvÀnt oss av Àr socialisation, sociala roller, identitet, i vÄr teoridel kommer vi Àven att belysa massmedias pÄverkan pÄ individen. VÄra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur mÀnniskan pÄverkas av yttre faktorer som familj, vÀnner och massmedia. Den ger ocksÄ förklaring pÄ hur samhÀllet tillskriver olika yrkesbenÀmningar egenskaper som mÄnga sedan tar till sig och lÄter sig pÄverkas av.

Den hÀr uppsatsen handlar om SkogsvÄrdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, sÄ utför SkogsvÄrdsstyrelsen Àven kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att SkogsvÄrdsstyrelsen kan hamna i situationer dÀr myndigheten skall bedriva lagtillsyn pÄ jobb den sjÀlv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte Àr att analysera de eventuella problem som Àr förknippade med SkogsvÄrdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

Syftet med denna studie Àr att belysa utsattheten kring telefonisterna vid Regeringskansliets vÀxel i deras arbete. Fokus för studien ligger pÄ telefonisternas attityder och syner pÄ sin utsatthet samt vad som Àr orsaken till att de i arbetet Àr utsatta.Studien utgÄr ifrÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar:- Hur ser telefonisterna pÄ sin utsatthet och sitt offerskap?- Kan man finna orsaker till telefonisternas utsatthet utifrÄn deras yrkesroller och placering inom myndigheten?Genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer har jag sökt svaren pÄ dessa frÄgestÀllningar.Denna studies teoretiska förankring utgÄr ifrÄn delar av den befintliga forskningen pÄ omrÄdet om utsatthet i arbetet i form av vÄld och hot. Eftersom större delen av befintlig forskning pÄ omrÄdet handlar om vÄrdanstÀlldas utsattheter i arbetet har jag valt att utgÄ ifrÄn den. En kombination av att de vÄrdanstÀllda vÀrnar om sin professionalism, inte vill att andras syner av deras yrkeskompetens ska pÄverkas till det negativa och att de skuldbelÀgger sig sjÀlva, bidrar till att de tonar ned och avdramatiserar sin utsatthet och offerskap.

MÄngfald Àr begrepp som anvÀnds ofta i den offentliga debatten. I lagstiftning och politiska mÄlsÀttningar finns inga direkta direktiv pÄ hur mÄngfald ska definieras och implementeras men det finns riktlinjer och visioner. Studien syftar till att förstÄ hur tre skolor i Malmö, genom hur rektorer som ledande aktörer förstÄr och implementerar mÄngfald i sin verksamhet i relation till lagstiftning och politiska visioner, detta undersöks dÄ skolor bl.a. har en viktig roll i att förmedla och diskutera vÀrden och förhÄllningssÀtt till andra. För att erhÄlla kommunala och statliga insatser och perspektiv om mÄngfaldsarbete pÄ skolor deltar Àven chefen för Resurscentrum för mÄngfaldens skola samt ansvarig pÄ Myndigheten för skolutveckling i Malmö i studien.

Syfte och frÄgeformuleringarUppsatsens syfte Àr att undersöka om Dunn & Dunns Learning Style Model kan vara en metod som Àr skolutvecklande samt om modellen möjliggör att elever motiveras och engageras i sina gymnasiestudier.FrÄgor:- Ger arbete utifrÄn Dunn & Dunns Learning Style Model möjlighet till skolutveckling?- Hur uppfattar eleverna lÀrstilsarbete, utifrÄn Dunn & Dunns Learning Style Model?- Skapar modellen inlÀrningsmöjligheter, engagemang, förstÄelse och motivation?MetodUndersökningen Àr kvalitativ, dÀr datainsamlingsmetoden bestÄr av öppna frÄgor i en enkÀt. Nittio elever besvarade enkÀten. Genom systematiskt urval plockades dÀrefter trettio enkÀter ut och bildade den undersökningsgrupp som uppsatsens resultatdel bygger pÄ. I resultatet behandlas och grupperas de Äsikter som eleverna gett uttryck för.ResultatResultatet av elevenkÀten visar att arbete utifrÄn Dunn & Dunns lÀrstilsmetod Àr en möjlig vÀg för skolutveckling.

Nyckelord: asylsökande barn, barnperspektiv, information, Migrationsverket, rÀtt att komma till tals. Denna uppsats synliggör asylsökande barns rÀtt till information och rÀtt att komma till tals ut-ifrÄn den teoretiska utgÄngspunkten barnperspektiv som denna uppsats utgÄr ifrÄn. Vilken in-formation barnen har fÄtt ta del av, och om och nÀr barnen fÄr komma till tals pÄ Migrationsverket diskuteras i denna uppsats. Migrationsverket har uppmÀrksammat att myndigheten inte har riktad information till asylsökande barn. Detta ledde till projektet Riktad information till asylsökande barn startades, för att framstÀlla informationsmaterial till asylsökande barn.

Via Internet kan vi sköta mĂ„nga av vĂ„ra dagliga rutiner. Vi kan handla, betala rĂ€kningar, bestĂ€lla biljetter till diverse evenemang, resor med mera. Även den offentliga sektorn erbjuder alltfler av sina tjĂ€nster elektroniskt. Det största hindret för utvecklingen av elektroniska tjĂ€nster Ă€r den höga sĂ€kerhet som mĂ„ste stĂ€llas pĂ„ exempelvis identifiering och signering. För denna sĂ€kerhet kan med fördel PKI, Public Key Infrastructure, anvĂ€ndas.

Huvudsyftet med denna uppsats Àr att beskriva mottagandet för nyanlÀnda elever, i Är 6-9, vad gÀller utbildning i en kommun i Sverige. Studiens avsikt har dÀrmed varit att belysa, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, vilka förutsÀttningar för en positiv skolutveckling som den nuvarande organisationen erbjuder. För att uppnÄ detta syfte har jag genomfört en kvalitativ studie som baserats pÄ intervjuer med fem informanter frÄn skolans kontext, en rektor, en modersmÄlslÀrare, en lÀrare i förberedelseklass samt tvÄ kÀrnÀmneslÀrare. Resultaten frÄn de genomförda intervjuerna har tolkats och analyserats och visar att förutsÀttningar för positiv skolutveckling finns i form av medvetenhet bland undervisande lÀrare samt rektor om vad som behövs för detta. Det finns behöriga lÀrare i svenska som andrasprÄk som försöker se till de nyanlÀnda elevernas utbildningsbehov samtidigt som det finns andra lÀrare som har svÄrt att anpassa undervisningen för dessa elever.

Abstrakt Agneta Szwej Bylin (2015), Skolutveckling ? frÄn att lÀra andra till att lÀra av varandra (School Development ? from Teaching Others to Learning from each Other), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och SamhÀlle, Malmö Högskola Bakgrund: Svensk skola Àr enligt skollagen skyldig att kontinuerligt utvecklas i takt med samtiden och det samhÀlle vi lever i för att skapa bÀsta förutsÀttningarna för dess elever.. Skolutveckling sker ofta genom övergripande reformer eller projekt med kommunen eller skolverket som initiativtagare. Specialpedagogens roll enligt examensförordningen Àr att verka för skolutveckling och pedagogiskt lÀrande i syfte att skapa en skola för alla. Forskningen om olika aktörers upplevelser av skolutveckling Àr bristfÀllig varför det finns ett allmÀnintresse att belysa det.

Denna studie har som syfte att undersöka i vilken mÄn den tysta kunskap som finns hos varje individ, framvuxen ur ett yrkeskunnande, kan synliggöras och överföras till en annan person nÀr inte förutsÀttningarna för ett lÄngsiktigt samarbete finns, utan endast en kortare introduktion till arbetet Àr möjlig.    Konsumentverket omlokaliserades frÄn Stockholm till Karlstad och konsekvenserna av den flytten blev att majoriteten av den erfarna personalen pÄ myndigheten slutade. Kunde den tysta kunskapen dÄ överföras frÄn de anstÀllda som slutade till dem som nyanstÀlldes?I centrum för studien stÄr ett antal begrepp som jag relaterar till tyst kunskap. Dessa begrepp Àr: ?tyst kunskap i arbetslivet?, ?yrkeskunnande?, ?överförande och mottagande av tyst kunskap?, ?synliggörande och utveckling av tyst kunskap? samt ?lÀrande?.