Sökresultat:
155 Uppsatser om Musikaliskt aktörskap - Sida 10 av 11
Ars Subtilior i ny belysning : Magister Zaxharias Sumite karissime
AbstractMartin Q Larsson. Ars Subtilior i ny belysning. Magister Zacharias' Sumite karissimi. Uppsala: Musikvetenskap  l998. 60 p.Vid slutet av 1300-talet levde och verkade ett antal tonsÀttare/poeter i södra Frankrike, Italien samt pÄ Cypern, som kallade sig sjÀlva och sin konst Ars Subtilior ? den subtilare konsten.
Marknadsföring av begÄvningar inom musikbranschen
Uppsatsen behandlar hur skivbolagen vÀljer att marknadsföra begÄvningar/egenskaper hos en artist. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr sex mindre fallstudier inkluderades. De sex artister/grupper som studerats innefattade valen av marknadsföring vid lanseringen, begÄvning samt varumÀrkesbyggande. I undersökningen har alla anvÀnt sig efter det som kallas ett planerat angreppssÀtt, vilket gÄr ut pÄ att ha en strategisk plan pÄ hur de skall marknadsföra artisterna/grupperna för att uppnÄ störst möjlig effekt. För att pÄverka konsumenterna vÀljer skivbolagen att sammansÀtta marknadsföringsinsatserna efter benÀmningen i referensramen, marknadsföringsmaskinen.
Ăvning - varför dĂ„?: En studie om hur sĂ„ng- och instrumentalelever pĂ„ musikgymnasiet ser pĂ„ övning
Syftet med denna studie var att ur ett elevperspektiv undersöka hur sÄng- och instrumentalelever pÄ estetprogrammet med inriktning musik sÄg pÄ eget lÀrande och ta reda pÄ vilka mÄl de hade samt vad som motiverade dem till att öva pÄ sitt instrument. Studien genomfördes med hjÀlp av tre stycken kvalitativa intervjuer i grupper om tre personer. Intervjupersonerna var i samma Älder men hade olika huvudinstrument och dÀrigenom ocksÄ skiftande erfarenheter. I bakgrunden valde vi att belysa omrÄdena lÀrande och musikaliskt lÀrande, lÀrarens och elevens ansvar, övning pÄ instrument, motivation samt belysa de styrdokument som kunde kopplas till vÄrt arbete. Dessa omrÄden ansÄg vi vara mest relevanta för att lÀsaren skulle fÄ en sÄ bred grund som möjligt att stÄ pÄ samt bli införstÄdd i omrÄdet för att sen lÀtt kunna sÀtta sig in i arbetet.
Att vara överviktig i en vÀrld designad för smala mÀnniskor : En litteraturöversikt om vuxna överviktigas upplevelser
Bakgrund: O?vervikten o?kar i va?rlden och i Sverige a?r varannan man och var tredje kvinna o?verviktig. Att vara o?verviktig a?r en riskfaktor fo?r ma?nga sjukdomar och kan leda till en fo?r tidig do?d. Sjuksko?terskor har enligt kompetensbeskrivningen ett ansvar att behandla alla patienter lika.
"Det a?r typ liksom en liten mig da?r i" : En kvalitativ studie kring trettona?ringars anva?ndande av smartphone
BAKGRUND: Anva?ndandet av smartphones har de senaste a?ren o?kat markant i a?ldrarna 13- 16 a?r och 93 % anva?nder internet dagligen. I och med det faktum att Sveriges regering har skapat en myndighet fo?r att fo?lja medieutvecklingen med syftet att sta?rka unga inom just detta omra?de, sa? ansa?g vi att det var intressant att underso?ka hur ungdomar sja?lva upplever sitt anva?ndande av smartphone. SYFTE & FRA?GESTA?LLNINGAR: Syftet med studien var att underso?ka om dagens informationssamha?lle, i och med det o?kade anva?ndandet av smartphones, kan vara gynnande fo?r individens ka?nsla av egenmakt och delaktighet.
NÀr musik fungerar : en samhÀllsinriktad musikterapeutisk tolkning av babyrytmik
Ma?let med denna studie var att beskriva mammors upplevelser av babyrytmik och teoretiskt fo?rankra denna beskrivning i ett samha?llsinriktat musikterapeutiskt perspektiv. Fem (5) halvstrukturerade djupintervjuer med en medella?ngd pa? 45 minuter utfo?rdes under vintern 2012 och analyserades enligt en hermeneutisk fo?rsta?elseprocess. Mammorna var i medeltal 32 a?r och ho?gt utbildade.Den gemensamma gla?djen i att fa? sjunga, leka och finnas i musik tillsammans med sitt barn och ha en gemensam hobby va?rdesa?tts ho?gt av mammorna som alla prioriterar hobbies med musik.
LetŽs twist again: Elevers kollaborativa lÀrande pÄ fritids
Undersökningen tar utgÄngspunkt i en musikalisk aktivitet inom en fritidsverksamhet. Genom att belysa elevernas lÀrande frÄn ett kollaborativt perspektiv, som tar fasta pÄ hur kunskapen formas genom ett förhandlande i sociala processer, Àr syftet att försöka förstÄ vilka konsekvenser detta perspektiv fÄr för synen pÄ kunskap och lÀrande. FrÄgan om hur eleverna blir redskap för varandras lÀrande undersöks genom deltagande observation. UtifrÄn olika aspekter, sÄsom musikaliskt sprÄk och kulturella referenser, framtrÀder ett ömsesidigt beroende mellan eleverna men ocksÄ mellan eleverna och det materiella, exempelvis teknisk utrustning. Undersökningsmaterialet visar hur eleverna formar en kollektiv praktik, men hur det inom denna ryms ett lÀrande som Àr komplext och mÄngdimensionellt.
Musik- och kulturskolan : Olika sÀtt att se pÄ frivillig musikundervisning
Undersökningens syfte Àr att fÄ djupare förstÄelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhÀllet. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att fÄ en inblick i vilka arbetsmetoder som anvÀnds för att rekrytera, behÄlla och utveckla elever samt att fÄ kunskap om olika faktorer som pÄverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare frÄn olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgÄr frÄn olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förÀndring samt teorier om förÀndringar i skola och samhÀlle.  I resultatet visas att det finns flera olika förvÀntningar pÄ musik- och kulturskolan vilka skiftar frÄn skola till skola och frÄn kommun till kommun. PÄ nÄgra av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nÀstan helt saknar en sÄdan styrning.
Virtuellt musikaliskt lÀrande - Hur en gitarrlektion fungerar över Internet
Den hÀr studien har genomförts för att undersöka hur en gitarrlektion fungerar över internet och hur den upplevs av dess anvÀndare. Undersökningen har genomförts genom att jag och tvÄ av mina gitarrelever har utforskat tvÄ olika gitarrhemsidor. Vi har tagit lektioner frÄn dessa sidor. DÀr visas materialet genom video, ljud och med eller utan tabulatur. DÀrefter har mina elever intervjuats dÀr de bland annat har fÄtt svara pÄ frÄgor om vad de tyckte om hemsidan, lektionen och lÀrarens kvalitet och hur det kÀndes att inte ha en lÀrare nÀrvarande vid lektionstillfÀllet.
Med motiv som tema: om bearbetning av musikaliska idéer
Alla lyssnar vi pÄ musik pÄ olika sÀtt och uppskattar dess aspekter pÄ skilda vis men finns det nÄgot vi har gemensamt i Àmnet? En grunduppfattning tycks vara att ett musikaliskt stycke, oavsett genre, bör ?sitta ihop? och inge lyssnaren en kÀnsla av helhet. Man skulle kunna uttrycka detta som att en ?röd trÄd? bör gÄ att följa genom stycket. Men vad Àr det som Ästadkommer detta? Nyckelord som repetition, kontrast och variation brukar ligga nÀra till hands för att beskriva musikens ingredienser men dessa ger oss endast ett mycket abstrakt svar pÄ vÄr frÄga.
Sånit lea du??e sånit / Ord Àr bara ord: mötet mellan samisk och svensk identitet i lÄtskrivande
Att leva med flera kulturella identiteter kan vara en rikedom för en mÀnniska men kan ocksÄ skapa en inre konflikt nÀr det inte genomsyrar alla delar i dennes liv. Syftet med detta arbete Àr att studera sÀtt att skriva lÄtar och sjunga i mötet mellan min amerikanska musikidentitet och min samisk/svenska kulturtillhörighet. Jag vill undersöka vad som hÀnder om jag i mitt musikskapande försöker anvÀnda mig av mina identiteter, eller rÀttare sagt, hela min identitet pÄ olika sÀtt. Projektet bestÄr av lÄtskrivande som resulterat i sju lÄtar vilka i samarbete med en producent arrangerats, gjorts demoinspelningar pÄ och slutligen spelats live vid en konsert. Under processens gÄng har jag analyserat huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt det hörs att jag försökt att ta med hela identiteten i lÄtskrivandet och arrangemangen.
L?RA SIG NAVIGERA I EN NY VARDAG Dagliga livet efter psykiatrisk slutenv?rd -En systematisk litteraturstudie
Bakgrund
Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.
MusikÀmnet i grundskolans Är 1-5 : En kvalitativ studie ur lÀrarperspektiv
Uppsatsen Àr en undersökning av hur musikundervisningen bedrivs i Ärskurs 1-5. Den berör ocksÄ lÀrares syn pÄ musikÀmnets betydelse för eleverna och hur lÀrarens person pÄverkar undervisningen. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod dÀr observationer med lÄg struktur och semistrukturerade intervjuer har anvÀnds. Undersökningen Àr gjord pÄ fyra olika skolor. I studien Àr det 13 lÀrare som bÄde intervjuats och observerats.
Jag kan inte tÀnka platt, hur pÄverkar det musicerandet? : Dyslexi, musik och musikpedagogik
Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.
ATT SKAPA EN AMBASSADO?R : EN UPPSATS OM VARUMA?RKESBYGGANDE INIFRA?N
Syftet med uppsatsen a?r att underso?ka hur den interna kommunikationen kan anva?ndas fo?r att sta?rka den externa kommunikationen, det vill sa?ga sta?rka varuma?rket och fo?renkla varuma?rkesbyggandet. Genom att de ansta?llda verkar som ambassado?rer fo?r varuma?rket kan ett fo?retag sta?rka sin position ba?de externt och internt.Vi har genomfo?rt en fallstudie fo?r att kunna fa? fram en bild av intern kommunikation och dess fo?rutsa?ttningar fo?r att skapa ambassado?rskap. Det fo?retag pa? vilken vi baserat va?rt arbete pa? a?r S:t Eriks AB och dess kontor och fabrik i Uppsala.