Sök:

Sökresultat:

122 Uppsatser om Museianställda - Sida 7 av 9

Att föresprÄka skyddet för barn

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

Motiv till revision i sma? aktiebolag och revisorns roll i dessa

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten fo?r bolag under fo?rutsa?ttning att minst tva? av fo?ljande kriterier a?r uppfyllda tva? ra?kenskapsa?r i rad:En omsa?ttning som inte o?verstiger 3 miljoner kronorTillga?ngar som inte o?verstiger 1,5 miljoner kronorMax tre ansta?llda i medeltalAnledningen till revisionspliktens avskaffande var bland annat att sma? bolag ska ha mo?jlighet att la?gga pengar pa? verksamhetens a?ndama?l och intresse ista?llet fo?r att la?gga denna summa pa? revision. Trots detta va?ljer a?nda? en del sma? bolag att anva?nda sig av en revisor.Denna uppsats syftar till att ge en fo?rklaring till varfo?r sma? bolag va?ljer att anva?nda sig av en revisor trots att detta inte a?r na?got de beho?ver ha. Skillnader mellan bolag startade fo?re revisionspliktens avskaffande den 1 november 2010 och bolag startade efter detta datum kommer ocksa? att belysas.

Det lilla extra : Belöningar, arbetsmotivation och rÀttvisa

De flesta individer pa?verkas dagligen av belo?ningar, motivation och ra?ttvisa i sa?va?l privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att underso?ka hur belo?ningar pa?verkar medarbetares, mellanchefers och ho?gre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har a?ven varit att underso?ka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska niva?er och om upplevd ra?ttvisa a?r viktigt fo?r motivationen.Inom omra?det finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas.

HĂ„ll i hatten! : Hattfo?retaget Tonaks mo?jligheter att sta?rka sitt varuma?rke pa? en mogen marknad

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Livet efter sista tentafesten : En studie om arbetsmarknadens krav pÄ nyexaminerade studenter

Uppsatsens utga?ngspunkt har varit universitets- och ho?gskolestudenters stress info?r det kommande arbetslivet da?r det ga?ller att vara sa? attraktiv som mo?jligt fo?r deras fo?rsta arbetsgivare. Att vara attraktiv handlar ba?de om meriterna som finns pa? en persons CV (Curriculum vitae) men samtidigt speglas ocksa? en person pa? sitt personliga brev. Uppsatsens syfte har varit att nyansera bilden fo?r de stressade studenterna och fo?rdjupa kunskapen kring hur HR-personer och fo?retag ba?de praktiskt och teoretiskt ga?r tillva?ga na?r de rekryterar nyexaminerade studenter.

R?tten till sin egen r?st

I den h?r uppsatsen behandlas m?jligheten att reglera r?tten till sin egen r?st inom den svenska immaterialr?ttsliga lagstiftningen samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam. Uppsatsen ?r ?mnad att f?nga upp en upptrappande problematik som kontinuerligt diskuteras inom AI-diskursen, n?mligen hur AI-system med avancerade maskin- och djupinl?rningsmodeller numera kan efterlikna och manipulera verkliga personers r?ster utan att n?got samtycke har inh?mtats f?r r?stanv?ndningen i fr?ga. Unders?kningsf?rem?let har d?rmed inramats i en AI-r?ttslig kontext, d?r uppsatsen utreder hur anv?ndandet av AI-genererade r?ster f?rh?ller sig till den svenska upphovs- och varum?rkesr?tten samt Lag (1978:800) om namn och bild i reklam.

Kundlojalitet : En ja?mfo?rande studie mellan ett offline- och onlinefo?retag i deras arbete med att skapa lojala kunder

Utifra?n relationsmarknadsfo?ringsperspektivet har va?rdandet av relationen till kunder uppma?rksammats inom marknaden fo?r detaljhandel. Inom detta omra?de a?r lojalitetsskapandet en viktig del och forskning visar tydligt pa? att fo?retag som a?r verksamma offline respektive online arbetar med detta.Studiens syfte a?r att med hja?lp av ja?mfo?relse och analys beskriva offline- och onlinefo?retags arbete med lojalitetsskapande och da?rmed bidra till o?kad kunskap inom omra?det. Detta leder till underso?kningens fra?gesta?llning, vad finns det fo?r skillnader mellan hur svenska online- och offlinefo?retag inom detaljhandeln arbetar fo?r att fa? lojala kunder?Fo?r att ta reda pa? det har vi genomfo?rt sju intervjuer med totalt sex ansta?llda pa? tva? olika fo?retag som dagligen arbetar med relationsmarknadsfo?ring.

En kartlÀggning av det förÀnderliga : CSR-rapportering i Ärsredovisning frÄn svenska börsnoterade företag

Bakgrund: CSR a?r ett koncept under sta?ndig fo?ra?ndring med spridda definitioner. Da? det a?r ett frivilligt ansvarstagande skiljer sig rapporteringen a?t mellan olika akto?rer. Kunskap om rapporten fo?r CSR a?r bristfa?llig och beho?ver fo?rdjupas genom studier av karakta?ristika vilka kan pa?verka graden av rapportering.

En förÀnderlig ledare : En studie om gruppfaser och ledarskap

Syftet med denna uppsats a?r att med hja?lp av Susan A. Wheelans teori fo?rsta? och tolka de faser som arbetsgrupper och ledare ga?r igenom, samt komma med fo?rslag om hur man kan komplettera hennes teori. Wheelans teori handlar om att anpassa sitt ledarskap pa? arbetsgruppens utvecklingsniva?.

Immobilisering efter trauma: Retrospektiv studie av förekomsten av spinala skador

Bakgrund: Immobilisering a?r en vedertagen omva?rdnadsa?tga?rd inom dagens prehospitala traumava?rd, detta trots att det inte finns na?gra randomiserade kontrollerade studier anga?ende a?tga?rden. Ma?nga studier har dock visat att riskerna med immobilisering a?r ma?nga varfo?r det a?r viktigt att underso?ka omva?rdnadshandlingen na?rmare.Syfte: Syftet med studien var att underso?ka fo?rekomsten av radiologiskt faststa?llda spinala skador hos patienter som immobiliserats prehospitalt efter trauman, samt pa? vilka indikationer denna immobilisering gjordes.Metod: En kvantitativ retrospektiv studie da?r 288 journaler granskades i ambulansens journalsystem MobiMed 3.0 och i sjukhusets journalsystem Cosmic. Da?refter analyserades resultaten i SPSS deskriptivt och grafiskt, med chi2-test samt med oberoende t-test.Resultat: Resultatet visade att av de 246 patienter som genomga?tt en radiologisk underso?kning fanns en konstaterad spinal skada hos 48 patienter, vilket motsvarade cirka 17 %.

Har koffein en omedelbar effekt p? energiintaget? En systematisk litteratur?versikt Malin Foxing

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka evidensen f?r huruvida koffein kan ha en omedelbar effekt p? energiintaget hos vuxna ? 18 ?r. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes i databaserna Pubmed och Scopus den 21 mars 2023. Tillv?gag?ngss?ttet f?r artikelurvalet var systematiskt och innefattade randomiserade kontrollerade humanstudier p? en vuxen population. Artiklar som haft ?vervikt och/eller obesitas som specifikt inklusionskriterium exkluderades.

En grund va?rd att sta? pa?? : Bikupan AB och Fo?rsvarsmaktens va?rdegrundsarbete mellan 2004-2009

2004 pa?bo?rjades ett projekt inom Fo?rsvarsmakten, vilket syftade till att ta fram och implementera en gemensam va?rdegrund fo?r hela organisationen. Ansvariga fo?r projektet blev konsultfo?retaget Bikupan AB. Under de 6 a?r som Bikupan var ansvariga fo?r va?rdegrundsarbetet genomfo?rdes en ma?ngd medarbetarunderso?kningar och intervjustudier, i syfte att lyfta fram de va?rderingar och tankar som fanns hos de ansta?llda inom Fo?rsvarsmakten.Denna studie lyfter fram vad som egentligen gjordes under va?rdegrundsarbetet.

Den kommunala balansakten - En studie om anv?ndningen av artificiell intelligens och dess etiska aspekter inom Sveriges kommuner

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

Vad motiverar i ett arbete? : En ja?mfo?rande studie kring vad som motiverar ekonomiutbildade respektive ingenjo?rsutbildade i ett arbete

Ma?nniskor tenderar att motiveras av olika saker och svarar pa? sa? vis olika pa? motivationsfo?rso?k. Det a?r da?rfo?r viktigt fo?r ledningen inom organisationer att ha kunskap kring dessa olikheter. Ekonomer och ingenjo?rer a?r tva? grupper av akademiker som ofta figurerar pa? samma typer av arbetsplatser, da?rfo?r blir skillnaderna mellan ekonomer och ingenjo?rer och hur de tenderar att motiveras en viktig fra?ga.

Vem ska kartlÀgga Sverige? : En fallstudie av Lantma?teriets strategier fo?r ett sta?rkt arbetsgivarvaruma?rke

Tidigare forskning visar att bristen pa? ingenjo?rer tvingar fo?retag och organisationer att utforma nya strategier fo?r att sa?rskilja sig som arbetsgivare. Syftet med strategierna a?r att attrahera kompetent personal. Ett sa?tt att attrahera personal a?r att kartla?gga ansta?lldas och potentiella arbetstagares motivationsfaktorer fo?r att utforma ett medarbetarlo?fte.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->