Sök:

Sökresultat:

786 Uppsatser om Muntligt lärande - Sida 39 av 53

Systemtyper utanför ramen för bÄde traditionell systemutveckling och e-infrastrukturutveckling : Finns de och hur bör de i sÄ fall utvecklas?

Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.

Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11

Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.

Ungdomars fullkornsintag. M?jligg?rande och hindrande faktorer

Syfte: Syftet med studien ?r att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka faktorer som m?jligg?r respektive hindrar ungdomar fr?n att ?ka sitt intag av fullkorn.Metod: I denna kvalitativa studie genomf?rdes tv? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer inneh?llande praktisk del i form av workshop. Urvalet bestod av nio deltagare fr?n tv? idrottsf?reningar. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att relevanta kategorier skulle kunna tas fram.Resultat: Deltagarnas svar visade att m?jliga och hindrande faktorer f?r ett ?kat intag av fullkorn p?verkas av b?de individuella och yttre faktorer.

Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.

Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats

Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.

Sjuksk?terskors upplevelser av patients?kerhet vid tolkanv?ndning inom v?rden En litteratur?versikt

Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks? medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.

Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen

I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.

? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud

En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.

Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.

Patienters och n?rst?endes perspektiv p? Ej HLR-beslut : Litteratur?versikt

Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.

Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan

Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.

Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

HÄllbar utveckling i fyra svenska storföretag : en studie av definitioner, förhÄllningssÀtt och socialt ansvar

I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende pÄ hur de definierar begreppet hÄllbar utveckling, hur deras förhÄllningssÀtt Àr till hÄllbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, Àven kallat samhÀllsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen Àr Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien Àr baserad pÄ intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hÄllbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hÄllbar utveckling och pekar pÄ att det finns mÄnga olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna frÄn intervjuerna och det studerade materialet Àr dock att företagen utgÄr frÄn det grundlÀggande dokumentet frÄn Brundtlandkommissionen.

Barns rörelsefrihet i en stad - en fallstudie av skolvÀgar till Monbijouskolan i centrala Malmö

Med rörelsefrihet skapas förutsĂ€ttningar för ett hĂ€lsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att pĂ„verka och att uttrycka sin mening skapas förutsĂ€ttningar för ett socialt hĂ„llbart liv. Detta Ă€r essensen i bakgrunden till varför jag anser att det Ă€r viktigt att frĂ€mja rörelsefrihet utmed skolvĂ€gar samt frĂ€mja en utveckling av att ta hĂ€nsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som frĂ€mjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet Ă€r en vetenskaplig uppsats baserad pĂ„ litteraturstudier, en förelĂ€sning pĂ„ Malmö högskola samt en fallstudie pĂ„ Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhĂ„llningssĂ€tt har anvĂ€nts under arbetets gĂ„ng och fallstudien Ă€r genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvĂ€gar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frĂ„gor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. NĂ€rmiljön Ă€r viktig för socialisation, hĂ€lsa och utveckling hos barn. TillgĂ€ngligheten till nĂ€rmiljön Ă€r dock ofta begrĂ€nsad pĂ„ grund av framförallt trafik, rörelsefriheten Ă€r dĂ€rför begrĂ€nsad för mĂ„nga barn exempelvis lĂ€ngs skolvĂ€gar. FörĂ€ldrar med ansvar för sina barn Ă€r de som kan pĂ„verka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress Ă€r ett hinder för att förĂ€ldrar ska frĂ€mja rörelsefriheten för barn. ÅtgĂ€rder i den fysiska miljön sĂ„som; hastighetsdĂ€mpande Ă„tgĂ€rder, god sikt, avgrĂ€nsande Ă„tgĂ€rder, underlĂ€tta för genvĂ€gar, frĂ€mja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan frĂ€mja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos bĂ„de förĂ€ldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hĂ„rt trafikerade gator kring sig. En klass pĂ„ skolan berĂ€ttade om sina erfarenheter av sin skolvĂ€g skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade dĂ„ sĂ„vĂ€l trafik som hĂ€ndelser och ting utmed vĂ€gen. Barnen utgjorde en god kĂ€lla till information om nĂ€rmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder anvĂ€ndes kunde bilden av barnens skolvĂ€g bli mer nyanserad. Det Ă€r viktigt att argumentera för sĂ„vĂ€l att barn ska ha tillgĂ„ng till en god skolvĂ€g men ocksĂ„ för varför barnen ska fĂ„ ge uttryck till sin syn pĂ„ skolvĂ€gens brister och vinster..

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->