Sökresultat:
786 Uppsatser om Muntligt lärande - Sida 39 av 53
Systemtyper utanför ramen för bÄde traditionell systemutveckling och e-infrastrukturutveckling : Finns de och hur bör de i sÄ fall utvecklas?
Denna studie har som syfte att underso?ka om det finns en typ av system vars egenskaper liknar ba?de traditionella system och e-infrastrukturer utan att tillho?ra na?gon av dessa typer samt hur en designmodell skulle se ut fo?r denna typ av system. Detta system kallar vi gra?nsfallssystem.Fo?r att underso?ka om denna finns har traditionella system och e-infrastrukturer samt hur man utvecklar dessa typer av system analyserats. Detta fo?r att se ifall det existerar na?gon form av system som har egenskaper fra?n ba?da dessa ytterligheter och om det existerar sa?dana system hur man pa? ba?sta sa?tt ska utveckla dem.
Fyra Är senare... vad Àr formativ bedömning egentligen? : EngelsklÀrares perspektiv pÄ förÀndringen av deras arbetssa?tt i samband med infö?randet av Gy11
Denna studie behandlar Gy11:s pa?verkan pa? engelskla?rares formativa arbete med kommunikation och feedback. Underso?kningen har utrett om la?rare anser att reformen pa?verkat deras arbetssa?tt ga?llande undervisning, bedo?mning och betygssa?ttning. A?ven hur dessa la?rare arbetar formativt med kommunikation och feedback fo?r att erha?lla en fo?rsta?else fo?r hur fo?ra?ndringen tilla?mpats.
Ungdomars fullkornsintag. M?jligg?rande och hindrande faktorer
Syfte: Syftet med studien ?r att f?rdjupa f?rst?elsen f?r vilka faktorer som m?jligg?r respektive hindrar ungdomar fr?n att ?ka sitt intag av fullkorn.Metod: I denna kvalitativa studie genomf?rdes tv? semistrukturerade fokusgruppsintervjuer inneh?llande praktisk del i form av workshop. Urvalet bestod av nio deltagare fr?n tv? idrottsf?reningar. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att relevanta kategorier skulle kunna tas fram.Resultat: Deltagarnas svar visade att m?jliga och hindrande faktorer f?r ett ?kat intag av fullkorn p?verkas av b?de individuella och yttre faktorer.
Upplevelse av digital sm?rtskola inom prim?rv?rden f?r patienter med l?ngvarig sm?rta : ? En kvalitativ intervjustudie
Bakgrund: L?ngvarig sm?rta ?r ett komplext tillst?nd med biologiska, psykologiska och sociala dimensioner som p?verkar funktion, vardag och livskvalitet. Behandling inkluderar l?kemedel, multimodal rehabilitering och psykologiska metoder. Digitala interventioner och sm?rtskolor erbjuder flexibel, evidensbaserad v?rd som kan f?rb?ttra sm?rtupplevelse, funktion och livskvalitet, ?ven p? distans.
Faktorer som p?verkar sjuksk?terskans?tidiga identifiering av sepsis : En litteratur?versikt med kvantitativ ansats
Bakgrund: Sepsis ?r en av de vanligaste d?dsorsakerna globalt och kan drabba vem som helst, det ?r ett komplext tillst?nd som kan ses p? alla v?rdinstanser. Sjuksk?terskor har en central roll i den tidiga identifieringen och omv?rdnaden av patienter med sepsis. Sjuksk?terskor b?r ett stort ansvar i att leda omv?rdnadsarbetet och jobbar patientn?ra vilket medf?r en ?kad m?jlighet att observera tecken p? f?rs?mring hos patienter.
Sjuksk?terskors upplevelser av patients?kerhet vid tolkanv?ndning inom v?rden En litteratur?versikt
Bakgrund: Sjuksk?terskors har en nyckelroll i v?rden och vikten av effektiv kommunikation
f?r att s?kerst?lla h?gkvalitativ omv?rdnad. Spr?kbarri?rer identifieras som hinder f?r
kommunikation och patients?kerhet, d?r anv?ndningen av tolkar kan vara en l?sning men ocks?
medf?ra utmaningar. Det ?r av avg?rande betydelse att s?kerst?lla korrekt information och
kommunikation f?r att minska risken f?r v?rdsskador och fr?mja patients?kerheten.
Att st? stadigt i stormen : En fenomenologisk studie om psykisk oh?lsa inoml?rarprofessionen
I denna studie unders?ks hur pedagoger i f?rskolan upplever och hanterar psykisk oh?lsaoch arbetsbelastning i relation till sin professionella roll. Syftet med studien ?r att f?rdjupaf?rst?elsen av hur dessa erfarenheter tolkas, ger mening och hanteras i vardagen.Forskningsfr?gan som ligger till grund f?r studien ?r: Hur resonerar pedagoger kringpsykisk oh?lsa, arbetsbelastning och strategier i relation till sin professionella roll if?rskolan? Studien utg?r fr?n en kvalitativ forskningsansats med fenomenologisk inriktning,d? det gjorde det m?jligt att f?nga deltagarnas egna perspektiv och levda erfarenheter. Datainsamlingen genomf?rdes genom sju semistrukturerade intervjuer, varav en digitalt,med f?rskoll?rare, barnsk?tare och vikarier verksamma i svenska f?rskolor.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
SkiljemÀns (o)partiskhet : SÀrskilt om relationen mellan skiljeman och partsombud
En av de mest framsta?ende fo?rdelarna med skiljefo?rfarande som tvistlo?sningsmetod a?r att parterna har mo?jlighet att utse skiljema?n som de ka?nner fo?rtroende fo?r och som har sa?r- skild kompetens fo?r tvistens avgo?rande. Enligt 8 § lagen (1999:116) om skiljefo?rfarande (LSF) ska en skiljeman vara opartisk, och om det finns omsta?ndigheter som rubbar fo?rtro- endet fo?r skiljemannens opartiskhet ska denne skiljas fra?n sitt uppdrag. Om en skiljeman a?r partisk kan a?ven skiljedomen klandras och uppha?vas.Denna uppsats syftar till att utreda skiljema?ns (o)partiskhet enligt 8 § LSF samt att fo?rso?ka faststa?lla ga?llande ra?tt fo?r partiskhet i relationen mellan skiljeman och partsombud.Relationen mellan skiljeman och partsombud a?r inte reglerad i LSF men i ra?ttspraxis finns va?gledning fo?r vilka omsta?ndigheter som kan vara av fo?rtroenderubbande karakta?r.
Hindrande faktorer för önskad viktnedgÄng : Varför Àr det sÄ svÄrt att bli lÀtt?
Bakgrund. Ăvervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmĂ€rksammade de senaste hundra Ă„ren dĂ„ prevalensen framförallt i vĂ€stvĂ€rlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgĂ„ngen pĂ„ mat med högt nĂ€ringsinnehĂ„ll. Problemformulering. DĂ„ snart hĂ€lften av alla mĂ€nniskor i Sverige Ă€r drabbade av övervikt, vilken innebĂ€r stora hĂ€lso- risker och psykosocialt lidande, Ă€r viktminskning en önskan hos mĂ„nga. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt Ă€r det svĂ„rt för mĂ„nga att lyckas med sin viktminskning.
Patienters och n?rst?endes perspektiv p? Ej HLR-beslut : Litteratur?versikt
Introduktion: Vid hj?rtstopp upph?r kroppens cirkulation. Omedelbara insatser med hj?rt- och lungr?ddning (HLR) ?r avg?rande f?r ?verlevnad och god prognos. Varje ?r drabbas cirka 13 000 personer i Sverige av hj?rtstopp.
Resan som distinktion : En kritisk diskursanalys av realityserien Den stora resan
Att resa a?r idag en va?sentlig del av va?r kultur. I en globaliserad va?rld definierar vi alltmer oss sja?lva utifra?n var vi har varit och vad vi har sett. Resande a?r med andra ord starkt statusba?rande.
Att konstruera en utforskandemiljö : -för matematik och teknik
Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.
HÄllbar utveckling i fyra svenska storföretag : en studie av definitioner, förhÄllningssÀtt och socialt ansvar
I denna studie har fyra svenska storföretag studerats med avseende pÄ hur de definierar begreppet hÄllbar utveckling, hur deras förhÄllningssÀtt Àr till hÄllbar utveckling samt hur de arbetar med socialt ansvar, Àven kallat samhÀllsansvar i ett vidare perspektiv. De intervjuade företagen Àr Volvo Lastvagnar, Skanska, Tetra Pak och Green Cargo. Studien Àr baserad pÄ intervjuer via telefon med företagens miljöchefer, dessutom har företagens hÄllbarhetsredovisningar studerats. Studien belyser definitionen hÄllbar utveckling och pekar pÄ att det finns mÄnga olika tolkningar av begreppet. Slutsatserna frÄn intervjuerna och det studerade materialet Àr dock att företagen utgÄr frÄn det grundlÀggande dokumentet frÄn Brundtlandkommissionen.
Barns rörelsefrihet i en stad - en fallstudie av skolvÀgar till Monbijouskolan i centrala Malmö
Med
rörelsefrihet
skapas
förutsÀttningar
för
ett
hÀlsosamt
och
aktivt
liv
för
barn.
Med
chans
att
pÄverka
och
att
uttrycka
sin
mening
skapas
förutsÀttningar
för
ett
socialt
hÄllbart
liv.
Detta
Ă€r
essensen
i
bakgrunden
till
varför
jag
anser
att
det
Ă€r
viktigt
att
frÀmja
rörelsefrihet
utmed
skolvÀgar
samt
frÀmja
en
utveckling
av
att
ta
hÀnsyn
till
barns
perspektiv
i
planeringsprocesser.
I
kandidatexamensarbetet
kommer
undersökas
vad
som
frÀmjar
eller
motverkar
rörelsefrihet
för
barn
i
stadsmiljöer
samt
hur
barn
kan
vara
potentiella
experter
i
studier.
Kandidatexamensarbetet
Ă€r
en
vetenskaplig
uppsats
baserad
pÄ
litteraturstudier,
en
förelÀsning
pÄ
Malmö
högskola
samt
en
fallstudie
pÄ
Monbijouskolan
i
centrala
Malmö.
Ett
hermeneutiskt
förhÄllningssÀtt
har
anvÀnts
under
arbetets
gÄng
och
fallstudien
Ă€r
genomförd
ur
ett
barns
perspektiv.
Fallstudien
berör
skolvÀgar
i
centrala
Malmö,
till
Monbijouskolan
och
har
genomförts
i
en
tredjeklass
genom
tre
delundersökningar;
skriftliga
frÄgor,
teckningar
och
en
gruppintervju
med
en
fokusgrupp.
NÀrmiljön
Ă€r
viktig
för
socialisation,
hÀlsa
och
utveckling
hos
barn.
TillgÀngligheten
till
nÀrmiljön
Ă€r
dock
ofta
begrÀnsad
pÄ
grund
av
framförallt
trafik,
rörelsefriheten
Ă€r
dÀrför
begrÀnsad
för
mÄnga
barn
exempelvis
lÀngs
skolvÀgar.
FörÀldrar
med
ansvar
för
sina
barn
Ă€r
de
som
kan
pÄverka
barnets
rörelsefrihet
i
första
hand.
Trafikmiljöstress
Ă€r
ett
hinder
för
att
förÀldrar
ska
frÀmja
rörelsefriheten
för
barn.
Ă
tgÀrder
i
den
fysiska
miljön
sÄsom;
hastighetsdÀmpande
ÄtgÀrder,
god
sikt,
avgrÀnsande
ÄtgÀrder,
underlÀtta
för
genvÀgar,
frÀmja
praktiska
lösningar
samt
undvika
trafikmiljöstress
kan
frÀmja
barns
rörelsefrihet
samt
minska
trafikmiljöstressen
hos
bÄde
förÀldrar
och
barn.
Monbijouskolan
i
Malmö
ligger
centralt
i
Malmö
och
har
hÄrt
trafikerade
gator
kring
sig.
En
klass
pÄ
skolan
berÀttade
om
sina
erfarenheter
av
sin
skolvÀg
skriftligt,
bildligt
och
muntligt
och
kommenterade
dÄ
sÄvÀl
trafik
som
hÀndelser
och
ting
utmed
vÀgen.
Barnen
utgjorde
en
god
kÀlla
till
information
om
nÀrmiljön
kring
skolan.
Mycket
tack
vare
att
tre
olika
insamlingsmetoder
anvÀndes
kunde
bilden
av
barnens
skolvÀg
bli
mer
nyanserad.
Det
Ă€r
viktigt
att
argumentera
för
sÄvÀl
att
barn
ska
ha
tillgÄng
till
en
god
skolvÀg
men
ocksÄ
för
varför
barnen
ska
fÄ
ge
uttryck
till
sin
syn
pÄ
skolvÀgens
brister
och
vinster..