Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Syftet med arbetet är att illustrera och utvärdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar på de naturliga talen från 0-20. Jag är montessorilärare och arbetar i en montessoriskola. Därför var det intressant att studera undervisningen på en montessoriskola. Den nationella läroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Denna studies syfte ?r att unders?ka f?rskoll?rares arbete med genus och k?nsnormer genom b?cker och boksamtal, och eventuella skillnader i det arbetet i ett m?ngkulturellt respektive ett monokulturellt omr?de. Detta var av intresse f?r att se hur v?rdegrunden efterf?ljs och om de olika utmaningar de tv? omr?dena har p?verkar det normkritiska genusarbetet. Fr?gest?llningarna som var studiens utg?ngspunkt syftade till att f?nga in hur genus och k?nsnormer uppm?rksammas i arbete genom barnb?cker och boksamtal, hur arbetet skiljer sig inom olika omr?den och vilka utmaningar samt m?jligheter som kan tr?da fram i arbetet med genus och k?nsnormer inom f?rskolan.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och tolka hur elever upplever arbetet med agendan. Vi är montessorilärare och undervisar i montessoriklasser därför var det naturligt för oss att studera Maria Montessoris skrifter om självständighet och frihet, vilket kan tolkas som dagens elevinflytande och delaktighet. Studier har gjorts av läroplanen för grundskolan samt av andra pedagoger och deras syn på elevinflytande och delaktighet. Studien påbörjades i ett annat arbete där 36 elever fick besvara en enkät om funktionen av den gamla agendan. Resultatet visade att eleverna var nöjda med den, medan pedagogerna ansåg att den gav för lite utrymme för elevers inflytande och delaktighet i sitt eget lärande.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

Vi har undersökt hur man inom en Reggio Emilia förskola och en montessoriförskola arbetar utifrån aspekter som lärarrollen, barninflytande och den förberedda miljön. Våra frågeställningar är: Hur är miljön utformad utifrån aspekter som barnanpassning och inspiration för barnen på en Reggio Emiliaförskola och en Montessoriförskola? På vilket sätt har barnen inflytande enligt pedagogerna på en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Montessoriförskola? Vad har pedagogerna på en Montessoriförskola och på en Reggio Emilia inspirerad förskola för lärarroll och hur ser de själva på den? Vi har gjort observationer och intervjuer på två förskolor. Vi har utgått från läroplanen för förskolan, Lpfö98 och sedan sett hur man arbetar med de olika aspekterna i de båda förskolorna. Vi har kommit fram till att det finns mycket likheter i de olika arbetssätten, men också en del skillnader.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola. Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne.

Syftet med arbetet är att få insikt i hur montessoripedagoger arbetar med barn som har läs- och skrivsvårigheter i Montessoriverksamhet. Under min Montessoriutbildning fanns inte den aspekten med. Enligt tidigare forskning är montessorimaterielen en hjälp för dyslektiker vilket påvisas igen, genom det empiriska material som jag samlat in. Genom kvalitativa intervjuer framkommer det att den individualiserade undervisningen är kärnan i montessoripedagogiken och att den är bra för barn med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna anser att tidig läs- och skrivinlärning gynnar barn med potentiala läs- och skrivsvårigheter, men att man inte ska forcera ett barn till läsning vilket kan ge blockering.

Syftet med denna studie är att redogöra hur förskollärare ser på och använder sig av naturvetenskapliga experiment i förskolan. Studien ska ta fram vilka motiv och målsättningar en förskollärare har inför en aktivitet med experiment. Tidigare forskning visar att naturvetenskap och teknik inte varit så högt prioriterade i förskolans pedagogiska verksamhet. Därför så reviderade Skolverket Läroplanen för förskolan 2010, då bl.a. naturvetenskap och teknik fick ett större utrymme i den pedagogiska verksamheten.

Bakgrund:Demens är en av de största folksjukdomarna i Sverige och är en obotbar sjukdom som är progredierande. Agitation är ett vanligt problem hos personer med en demenssjukdom och medför ofta stress både för den demensdrabbade, för anhöriga och vårdare. Farmakologiska behandlingar har en tveksam effekt och många biverkningar, vilket gör att omvårdnaden blir en viktig del i behandlingen.Syfte: Syftet var att beskriva betydelsen av olika former av icke-farmakologiska metoder för att minska agitation hos personer med en demenssjukdom.Metod:Vald metod var allmän litteraturstudie med beskrivande design. Elektronisk sökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline, PsykINFO och Amed. Slutligen valdes nio artiklar att ingå i resultatet.Resultat: Resultatet visar att flertalet av de icke- farmakologiska metoderna som ingår i litteraturstudien ger en minskning av agiterande beteende.

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.