Syftet med denna studie har varit att underso?ka huruvida Apple, ett av va?rldens sto?rsta varuma?rken, anpassar sina reklamfilmer efter den lokala kulturen i USA och UK. Fo?r att genomfo?ra den tva?rkulturella studien anva?ndes en kombination av semiotisk textanalys och litteraturstudie. Tva? niva?er anva?ndes fo?r att analysera materialet, fo?rst ett makroperspektiv o?ver samtliga 81 reklamfilmer och sedan ett mikroperspektiv o?ver de a?tta filmer som hade en motsvarighet i respektive land.

I ett nedlagt bryggeri har tva? silobyggnader omvandlats till bosta?der. Som alternativ till nybyggnation underso?ker projektet omprogrammering av befintliga byggnader.Silobygnnaderna a?r en del av det nedlagda Prippsbryggeriet i Ulvsunda Industriomra?de och sta?r tomma. Deras Storlek ock sa?regenhet go?r dem till landma?rken i omra?det.

Background: Associated with the change in the regulations in 2009 concerning how goodwill should be handled in the acquisitions, brand valuation is increasingly recognized. Goodwill will now be identified and the brand will therefore be separated to be individually evaluated. The valuation has a problem with a number of factors that will influence the choice of method, to obtain a reliable value Aim: The purpose of this study is to examine the method used for brand valuation associated with the acquisition situations. In addition, it aims to gain a better understanding of brand valuation and its problems.Method: The study has a qualitative basis, where three key people of brand valuation have been interviewed. These work as valuation specialists at various accounting firms, this to get answers that could be compared.

Ramsta Robotics är ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som används för att göra rent i djurstallar. Tvättarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvätt. I framför allt svinhus ärarbetsmiljön direkt hälsovådlig ? bland annat på grund av alla de kväveföreningar som löses ut när vattnet blöter upp anläggningen.

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Problemformulering: Kan CSR sta?rka varuma?rket inom branschen fo?r kla?der och skor och pa? vilka sa?tt kan fo?retag na? ut med tydlig information om sitt CSR- arbete till konsumenten?Syfte: Uppsatsen syfte a?r att skapa en fo?rsta?else kring CSR inom omra?det fo?r kla?der och skor samt klargo?ra de mo?jligheter som finns att fo?rmedla ut ett fo?retags ansvarstagande. Det ha?r go?r vi genom att analysera och utreda:Pa? vilket sa?tt fo?retag inom detaljhandeln arbetar med Corporate Social Responsibility samt hur fo?retag upplever kundens intresse inom omra?det.Hur fo?retag kommunicerar sitt CSR-arbete ut mot kund.Den pa?verkan CSR kan ha pa? ett fo?retags varuma?rke.Metod:Uppsatsen har grundats pa? en kvalitativ forskningsmetod, tillva?gaga?ngssa?ttet har formats genom en abduktiv ansats. Fo?r att skapa en djup fo?rsta?else har vi haft sju semi-strukturerade intervjuer med respondenter som har kunskap inom omra?dena fo?r CSR, kommunikation och varuma?rken.Slutssats: Uppsatsen tyder pa? att det a?r av stor vikt att fo?retag arbetar med CSR samt att de kommunicerar detta till kunden.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Vi har underso?kt tja?nsteerbjudanden i hotellbranschen. A?ven om alla hotell utga?r fra?n samma ka?rntja?nst, o?vernattningen har tja?nsteutbuden uto?kats pa? senare a?r.Syftet med arbetet a?r att pa?visa vilka likheter respektive skillnader vi ser mellanhotellfo?retagen Tegne?rlundens och Scandics tja?nsteerbjudanden och hur kundno?jdheten a?rmed dessa tja?nsteerbjudanden?Vi gjorde en ja?mfo?relse mellan hotellens utbud genom att granska deras hemsidor samt en enka?tunderso?kning av deras ga?ster. Detta gjordes fo?r att kunna sta?llas mot Gro?nroos teorier om det grundla?ggande tja?nstepaketet och den totalt upplevda kvaliteten.

The relatively new phenomenon of daily deals has had an amazing explosion of growth during recent years. The concept relies on offering deeply discounted products and services that a number of customers must buy in order to acquire this discounted service. Companies spend valuable resources on marketing to get customers but the effects of daily deals on the brand do not have empirical evidence. What is the customers' attitude towards companies that communicate through daily deals How is their intention to buy from that company affected This is what is the main purpose of this study. To examine how customers perceive a company, in terms of attitude toward the brand and buying intentions, when the company markets through daily deals compared to more traditional promotion.

In today?s society, people do not solely purchase a product for its promised use. Instead, a brand is purchased and along with that brand comes a variety of associations. The associations of a product?s brand are what contributes to the added value that, according to this study, is what distinguishes a brand?s power.

Inledning: Som svar p? den l?nga traditionen av mejerikonsumtion producerar varum?rket Oatly alternativa produkter framst?llda p? havre (Oatly, u.?). I ett samh?lle som k?nnetecknas med h?rd konkurrens mellan f?retag och ett marknadsf?ringsklimat med medvetna och kr?vande konsumenter ?r det sv?rt att sticka ut och positionera sig (Hamzah et al, 2014). Oatly anser sig vara en drivande akt?r (Oatly, u.?) i debatten kring mejeriprodukters klimatp?verkan och har en m?ls?ttning att f?r?ndra beteenden i syfte att minska konsumtion av dessa produkter.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.