Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn en litteraturöversikt beskriva hur djur har anvÀnts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestÀmda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen anvÀndes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvÀrde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgÄr ifrÄn frÄgestÀllningar med fokus pÄ terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur Àr varierande, samt att samma djurart har anvÀnts med olika intentioner.

Älgeredskollektivet Ă€r ett behandlingshem som riktar sig till ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Behandlingen utförs genom anvĂ€ndandet av en rad olika arbetsmetoder vilket bland annat innefattar medlevarskap, som Ă€r en relativt ovanlig behandlingsmetod i Sverige. En explorativ fallstudie genomfördes för att jĂ€mföra beskrivningen av Älgeredskollektivets arbetsmetoder med vad som enligt forskning kan klassas som effektiv institutionsbehandling av ungdomar. Rapporten baserades pĂ„ kollektivets verksamhetsbeskrivning och kompletterades med datorstödda intervjuer med kollektivets personal. Resultatet visar att Älgeredskollektivet har valt sina arbetsmetoder/modeller utifrĂ„n forskning men att det finns brister i genomförandet av dessa utifrĂ„n vedertagna manualer.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

Den ha?r uppsatsen handlar om samtalet i musikterapi, ett a?mne som a?r sparsamt beskrivet i litteraturen. En kort beskrivning av musikterapi som klinisk och aka- demisk disciplin ges, och en litteraturgenomga?ng go?rs av na?gra bo?cker kring sam- talsmetodik och det lilla som finns skrivet om samtal i musikterapi. Studien byg- ger pa? tre musikterapisessioner arrangerade speciellt fo?r studien och intervjuer med de tre musikterapeuterna.

En stor del (uppskattningsvis 30%) av primÀrvÄrdens patienter lider av psykisk ohÀlsa. Genom införandet av Rehabgarantin garanteras personer med Ängest och depression evidensbaserad samtalsbehandling bland annat i form av kognitiv beteendeterapi. En enkÀtundersökning visar att behandlare inom primÀrvÄrden i JÀmtland ger en behandling som influeras av andra terapeutiska inriktningar tillsammans med KBT och att de anser att KBT i sig Àr en alltför begrÀnsad metod för att möta behoven hos primÀrvÄrdens patienter. EnkÀtundersökning visar ocksÄ att man anser att rehabgarantin frÀmjar samsyn och teamarbete samt att den höjer statusen för samtalsbehandling i jÀmförelse med andra behandlingsmetoder. NÀr det gÀller kostnadseffektivitet ser man bÄde fördelar och nackdelar för patienter och verksamheten.

FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.

Aktivitet som terapeutiskt medium har varit centralt för att utveckla arbetsterapiprofessionen genom att anvÀnda aktivitet som mÄl och medel. Arbetsterapi Àr grundat pÄ att engagemang i aktivitet Àr nödvÀndigt för hÀlsa och vÀlmÄende. Trots detta har mycket av professionsutvecklingen lett till interventioner som inte Àr aktivitetsbaserade. Basal KroppskÀnnedom? (BK) och arbetsterapi har flera gemensamma grundantaganden.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utföra tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder av patienter med psykisk ohÀlsa samt att granska de valdaartiklarnas urvalsmetod.Metod: Föreliggande litteraturstudie har en deskriptiv design som inkluderar artiklar av bÄdekvalitativ och kvantitativ ansats, litteraturstudien innefattar totalt tolv artiklar.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskors erfarenheter av utförande av tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder inkluderar ett brett spektrum av kÀnslor som engagerar bland annat enmotstridighet av kÀnslor dÄ patientens autonomi frÄntogs. Resultatet visade skilda erfarenheter hos sjuksköterskor gÀllande uppfattning om tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder gynnade patienten i frÄga eller inte. Majoriteten av sjuksköterskorna upplevde att utförandet av tvÄngsÄtgÀrder anvÀnds för lÀttvindigt samt att de Àventyrar den terapeutiska alliansen med patienten. Sjuksköterskor gemensamma Äsikt var att det fanns behov för att fÄ möjlighet att ventilera ÄtgÀrdsförfarandet.Slutsats: Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskor ansÄg att tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder medförde negativa erfarenheter. Ett Äterkommande utslag i samband med tvÄngsvÄrdsÄtgÀrder var motstridighet av kÀnslor hos sjuksköterskorna till följd av det etiska dilemmat som uppstod.

Maligna tumörer Àr nÄgot som drabbar sÄvÀl djur som mÀnniskor över hela vÀrlden. DÀrför har stora anstrÀngningar lagts pÄ att kartlÀgga mekanismerna bakom en av nyckelparametrarna för tumörtillvÀxt, tumörangiogenes. Studier har visat att tumörcellerna sjÀlva kan inducera neovaskulatur genom ökat uttryck av pro-angiogena faktorer, sÄ som endotelial tillvÀxtfaktor och angiopoeitin-2. Anti-angiogenesterapi, i form av olika antikroppsderivat, riktar sig fram för allt mot de signalvÀgar som involverar pro-angiogena faktorer i ett försök att stÀvja tumörens tillvÀxtresurser. Idag anvÀnds frÀmst monoklonala antikroppar, var för sig, tillsammans eller i kombination med kemo- och/eller strÄlningsterapi. TyvÀrr Àr anti-angiogenesresistens Àr ett vÀxande problem, troligen relaterat till bÄde adaptiva och inbyggda resistensmekanismer hos de tumörceller som behandlas.

MĂ€nniskor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende pĂ„ ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan mĂ€n och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande mĂ€nniskors livsvĂ€rld och deras syn pĂ„ sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mĂ€tinstrumentet PCL-C vilket mĂ€ter problem och besvĂ€r som mĂ€nniskor kan fĂ„ som en reaktion pĂ„ stressande upplevelser. TvĂ„ av individerna frĂ„n urvalet valdes för djupintervjuer.Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhĂ„llande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer pĂ„ PTSD (65% mot 5,6%). Mer Ă€n dubbelt sĂ„ mĂ„nga kvinnor som mĂ€n indikerade förekomst av PTSD vilket överensstĂ€mmer med normalpopulationen.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.