Denna studie har som syfte att unders?ka anv?ndningen av b?cker och leksaker i fritidshemmet f?r att skapa en inkluderande l?rmilj? med fokus p? interkulturella relationer. F?r att uppn? att svara p? det syftet har vi arbetat efter f?ljande fr?gest?llningar: - P? vilket s?tt bidrar materialval s?som b?cker och leksaker till att fr?mja f?rst?else f?r m?ngkulturalitet p? fritidshemmet? - Hur arbetar l?rare p? fritidshemmet bland annat genom b?cker och leksaker f?r att skapa en inkluderande l?rmilj?? F?r att besvara dessa fr?gest?llningar har vi bes?kt tre skolor i V?stra G?talands L?n d?r vi gjort en inventering av material p? fritidshemmets verksamheter, intervjuat sex stycken verksamma l?rare och sedan gjort en kvantitativ redovisning p? b?cker. F?r att analysera v?r insamlade data har vi utg?tt fr?n tv? olika teorier; sociokulturella och interkulturella perspektiven. I studien har vi kommit fram till tre huvudsakliga teman: 1.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera sociala insatser för hemlösa i en mindre kommun med avseende på olika aktörers insatser och om det sker någon samverkan mellan olika verksamheter. Frågeställningar som jag har ställt är: Hur ser olika aktörer på gruppen hemlösa? Vilka mål har aktörerna för de insatser som görs i förhållande till gruppen hemlösa? Hur arbetar olika aktörer konkret med hemlösas situation? Vilka är vägarna till framgång när det gäller arbetet med hemlösa? Metoden som studien utgick ifrån är en explorativ studie med syfte att fånga upp de intressenter som är intressanta inför en fördjupad studie. I den fördjupade studien intervjuade jag två privata bostadsbolag, två trossamfund och enhetschefen för socialtjänsten i Gläntans kommun. Studien har kommit fram till att ett trossamfund har en målsättning för hemlösa som kommer till deras behandlingshem.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.

Beröring är en grundläggande del i mänskligt beteende och därför behöver människor såväl ta emot som ge beröring till andra. I dagens teknologiska och opersonliga kultur behöver vi närhet och fysisk intimitet mer än någonsin. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av terapeutisk beröring/massage i omvårdnad. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna hur energin ökar i kroppen och smärtan lindras, att känna sig avslappnad och lugn för att kunna sova, att känna sig uppskattad och värdefull när någon ägnar tid åt en, att acceptera sin förändrade kropp och få känna säkerhet, närhet och delaktighet.

I Sverige begår ca 1500 personer suicid per år, och 90 % av dessa har visat tecken på psykisk sjukdom. Av de som har gjort suicidförsök kommer ungefär hälften i kontakt med vården. Psykiatrisk omvårdnad syftar till att främja hälsa och lindra lidande och det behövs många olika färdigheter i arbetet med den suicidnära patienten, för att genom den terapeutiska relationen kunna ge en empatisk, säker och professionell omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som var viktiga i omvårdnadsarbetet med suicidnära patienter, ur ett patientperspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på att det relationella perspektivet i mötet med terapeuterna har stor betydelse för utfallet i terapierna oavsett metod eller modell. Att forska tillsammans med de som efterfrågar och behöver vår hjälp känns angeläget då det är de som kanske mest av alla kan bidra med värdefulla kunskaper utifrån deras egna upplevelser. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad patienter upplevt vara verksamt i mötet med terapeuter i ett kris och konsultationsteam.Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Data insamlades genom intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som framstod som viktiga faktorer för en hjälpsam terapeutisk kontakt; att känna tillit, att vara tillgänglig samt att se det som fungerar.Slutsats: Att det är många faktorer som påverkar utfallet i terapierna bekräftas även i denna studie. En röd tråd har varit vikten av relationen till terapeuten. Däremot har det varit svårt att mer specifikt få fram terapeutfaktorer som egenskaper och kvalitéer.

C-uppsatsen behandlar ämnet Animal Assisted Therapy (AAT). Författarens Syfte är att ge en översikt av Arbetsformen AAT samt teoretisk och vetenskaplig bakgrund. Övergripande frågeställning är: Kan husdjur/hundar användas som medhjälpare i terapeutiskt arbete? Underliggande frågeställningar är: Vilka för- och nackdelar kan finnas med att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Finns det vetenskaplig grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?, Vilka teorier ligger till grund för att använda husdjur/hundar som medhjälpare i terapeutiskt arbete?Metoden är en kvalitativ, explorativ och kombinatorisk översikt av material om AAT, bandet mellan djur och människa samt vetenskapliga resultat om detta.Teoretiskt anknyter uppsatsen till etologi. Författaren tar upp Darwins teori om det naturliga urvalet tillsammans med Lorenz teorier om instinkter och prägling, Bowlbys bindningsteori och Ainsworths teori om modern som barnets trygga bas.Uppsatsen behandlar hundens kvaliteter och fördelar som therapet (medhjälpare i terapi), nackdelar och fördelar med AAT som behandlingsform samt metoder för testning och träning av therapets.Mina slutsatser pekar på att AAT är ett bra alternativ och/eller komplement till andra terapeutiska behandlingsformer.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

AbtraktSyftet med vår studie är att utifrån en socialpsykologisk frågeställning se vilka faktorer och vilket förhållningssätt som har påverkan på en individs tillfrisknade inom missbruksvården. Vi har båda erfarenheter utav personer med missbruksproblem det kan vara en av de faktorerna som har bidragit till viljan om att utforska och studera om vad som leder till individernas bättringsväg. Studiens centrala frågeställning är: Vilka metoder använder personalen på Henjahemmet, i vilken omfattning innefattar de evidensbaserade metoder och vilka metoder och annan påverkan upplever personal och klienter som verksamma. I vår studie så har vi sex individuella kvalitativa och semistrukturerade intervjuer och en grupp intervju som bestod utav tre individer. Dessa har vi sedan analyserat utifrån socialpsykologiska frågor.

Studiens syften är att undersöka musikens inverkan på människan i skolan och livet. Dessutom att undersöka de möjligheter musik och musikämnet skapar i skolsammanhang. Metoden är en komparativ litteraturstudie, och det finns texter representerade från ett antal olika områden, exempelvis medicinska, neurologiska, pedagogiska, sociologiska, och terapeutiska. Utifrån fem böcker som ingått i kurslitteratur, utkristalliserade sig fyra kategorier, ?Musik och intelligens?, ?Musik och människa?, ?Musik och hälsa? och ?Musik i skola?.

Bakgrund: En ökning av självskadebeteende som lett till sjukhusinläggning i Sverige har redovisats, vilket visar på ett behov av ökad medvetenhet och kunskap kring området. Beteendet är vanligast förekommande bland tonåringar och unga vuxna, och används som en strategi för att hantera emotionell smärta. Tidigare forskning visar att patientgruppen generellt inte är populär bland sjuksköterskor. Samtidigt poängteras vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska för tillfrisknandet. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som lider av självskadebeteende.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

Föräldraskap är en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av föräldrastöd. Mindfulness har på sistone fått alltmer uppmärksamhet som en effektiv metod inom många terapeutiska och hälsofrämjande sammanhang. Jag frågade mig därför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhållningssätt som även kan främja föräldraförmågan. Syftet och frågeställningarna med uppsatsen var att undersöka hur föräldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras föräldraförmåga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. Utifrån ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med föräldrar som praktiserade mindfulness i sitt föräldraskap. Resultatet stämmer väl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av föräldrarnas mentaliseringsförmåga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhållningssätt som främjar föräldrarnas förhållande med sig själva och sina närmaste.

Syftet med den här studien är att utifrån en litteraturöversikt beskriva hur djur har använts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestämda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen användes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvärde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgår ifrån frågeställningar med fokus på terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur är varierande, samt att samma djurart har använts med olika intentioner.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör huvudkällan till arbetet. Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.