Terapeutiska antikroppar vid tumörangiogenes
TumörangiogenesVEGFANG-2Anti-angiogen terapiMonoklonala antikropparBispecifika antikropparAnti-angiogen resistens
Maligna tumörer är något som drabbar såväl djur som människor över hela världen. Därför
har stora ansträngningar lagts på att kartlägga mekanismerna bakom en av
nyckelparametrarna för tumörtillväxt, tumörangiogenes. Studier har visat att tumörcellerna
själva kan inducera neovaskulatur genom ökat uttryck av pro-angiogena faktorer, så som
endotelial tillväxtfaktor och angiopoeitin-2. Anti-angiogenesterapi, i form av olika
antikroppsderivat, riktar sig fram för allt mot de signalvägar som involverar pro-angiogena
faktorer i ett försök att stävja tumörens tillväxtresurser. Idag används främst monoklonala
antikroppar, var för sig, tillsammans eller i kombination med kemo- och/eller strålningsterapi.
Tyvärr är anti-angiogenesresistens är ett växande problem, troligen relaterat till både adaptiva
och inbyggda resistensmekanismer hos de tumörceller som behandlas. Ett effektivt sätt att
motverka resistens skulle vara att simultant kunna slå mot flera mål hos tumörvaskulaturen
med en antikropp. Studier visar att antikroppar med dubbel specificitet, så kallade bispecifika
antikroppar, kan ha större effekt än kombinationen av monoklonala antikroppar med dessa
specificiteter. Ännu finns dock inga godkända anti-angiogena bispecifika antikroppar på
marknaden då dessa ofta har problem med produkthomogenicitet och dålig farmakokinetik
men flera befinner sig i Fas I-II. För att till fullo kunna förstå de olika anti-angiogena
terapiernas för och nackdelar krävs dock mer forskning kring såväl anti-angiogenesresistens
och de olika antikropp-formateringarnas inneboende immunologiska egenskaper.