This bachelor thesis aims to explore the public?s personal connection and attachment to place, as well as their perception of changes in the built environment that has occurred in close proximity to the area. Based upon a questionnaire carried out in a public square in Gothenburg, namely J?rntorget, the study examines the impact of the construction of two high-rise buildings that was initiated roughly five years ago adjacent to the square. The essays theoretical framework is based on the concept sense of place, a concept which derives from the discipline of Geography. Sense of place encompasses the relationship between people and spatial settings, which includes e.g.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

In today?s hectic society more and more people experience stress and our lifestyle gives us a very limited chance to recover. For some it sometimes goes that far that they get burnt-out, they have pushed themselves to the ultimate limit. There are different methods and treatments to recover but one very efficient treatment is to spend time in a rehabilitation garden. There the patients get treated by therapeutics that uses the garden as the main tool.The fact that gardens and parks have a positive effect on humans have been used by people for a long time but it?s not until recently that the research has taken speed.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

HÄllande Àr ett begrepp som anvÀnds i utrednings- och behandlingsarbete med förÀlder-barn relationen. VÄrt syfte har varit att försöka göra fenomenet/begreppet hÄllande konkret, samt att se pÄ hur det omsÀtts i det praktiska arbetet. VÄra frÄgestÀllningar har dÀrför varit: Hur förstÄr personal, som arbetar med förÀlder-barn relationen, begreppet hÄllande? Hur omsÀtter de sin förstÄelse i praktiken? Hur stÀmmer deras förstÄelse överens med teori och tidigare forskning? Vi har intervjuat sju personer som arbetar pÄ ett behandlingshem, som riktar sig till spÀdbarnsfamiljer dÀr det finns svÄrigheter i förÀldraskapet. Materialet har analyserats med hjÀlp av en fenomenologisk, kvalitativ metod.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om professionella behandlares samlade syn pÄ Àmnet unga som begÄr sexuella övergrepp, kan förklara varför det Àr svÄrt att fÄ tag pÄ behandlare eller behandlingshem för flickor som begÄr sexuella övergrepp. Jag har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt hur professionella behandlare som arbetar med eller forskar kring unga personer som begÄr sexuella övergrepp, talar om de unga. Hur de professionella behandlarnas attityder, tankar och syn pÄ kön ser ut i relation till dessa unga personer, samt mer precist försökt förstÄ vilken bild de professionella behandlarna har av en ung person som begÄr sexuella övergrepp. Hur denna agerar, vilket kön denna har, om de olika behandlingsmetoder som anvÀnds i behandling av de unga beror pÄ vilket kön den unga har. Analysen av min empiri har jag gjort med tre teoretiska begrepp som Àr relevanta för mitt valda Àmne, identitet, relation och genus.Resultatet av studien visar pÄ nödvÀndigheten av relationen mellan de unga som begÄr sexuella övergrepp och den professionella behandlaren.

Bakgrund: N?jesparker, som Liseberg med ?ver 2,2 miljoner bes?kare ?rligen, ?r v?xande turistattraktioner med stor potential. De bidrar till h?llbarhet genom sociala, milj?m?ssiga och ekonomiska initiativ men st?r inf?r utmaningar som s?songsberoende, s?kerhetskrav, teknologiska f?rv?ntningar och personalhantering. N?jesparker beh?ver ?ven hantera stora m?ngder avfall, energi- och vattenf?rbrukning samt resursintensiva byggnationer.

Inledning: Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) syftar till att stÀrka relationen mellan ungdomar och förÀldrar genom att bearbeta ungdomens kÀnslor kopplade till anknytningsbrott i relationen. Denna studie fokuserar pÄ det terapeutiska arbetet med kÀnslor.FrÄgestÀllning: Vilka terapeutinterventioner kan man urskilja som bidrar till att ungdomar uttrycker kÀnslor i ABFT?Metod: I denna kvalitativa fallstudie har ett urval sessioner av en videofilmad ABFT observerats och analyserats med avseende pÄ hur ungdomens kÀnslomÀssiga nivÄ förÀndras och vilka terapeutinterventioner som föregÄr förÀndringen.Resultat: DÄ terapeuten frÄgar eller uppmanar ungdomen att berÀtta om förberedda sÄrbara teman för förÀldrar och samtidigt uppmanar förÀldrarna att frÄga och spegla empatiskt, stiger den kÀnslomÀssiga nivÄn förutsatt att uppmaningarna Àr kopplade till ungdomens mer eller mindre implicita kÀnslor. KÀnslor uttrycks i lÀgre grad vid individuella samtal med ungdomen.Diskussion: De enskilda interventionerna uppfattades inte vara det viktigaste för arbetet med fördjupning av kÀnslor i denna terapi. Snarare var det att skapa ett gemensamt mÄl för arbete kring de kÀnsloladdade teman som formulerats i terapin vilket Àr i linje med terapins intentioner.

Flera forskare lyfte att f?rskolan har stora m?jligheter att arbeta f?rebyggande och h?lsofr?mjande med barns psykiska h?lsa. Trots detta visade Folkh?lsomyndigheten i ?rsrapporter att den psykiska oh?lsan g?r l?gre ner i ?ldrarna och att k?tiderna till barn- och ungdomspsykiatrin v?xt. Det framkom att det fanns en kunskapslucka kring barns psykiska h?lsa och oh?lsa inom f?rskolans kontext och forskare ans?g att barn befinner sig i milj?er och grupper som inte alltid ?r sj?lvvalda.

Att naturen har en positiv inverkan pÄ mÀnniskans vÀlbefinnande Àr nÄgot som har funnits i vÄr vetskap sedan lÄngt tillbaka i historien. Den hÀr kunskapen har man dragit nytta av och hÀlsotrÀdgÄrdar anlÀggs för att kunna ge stressade och utbrÀnda mÀnniskor en chans till ÄterhÀmtning och rehabilitering. HÀr kan de tillbringa tid och ta hjÀlp av naturen i sin lÀkning. En hÀlsotrÀdgÄrd Àr en trÀdgÄrd som Àr speciellt utformad för att frÀmja hÀlsa och mÄste dÀrför ha terapeutiska och vÀlgörande effekter pÄ besökarna. För detta krÀvs en mÄlmedveten design dÀr deltagarna kan koppla av och bygga upp sitt psyke i en miljö utan störande inslag.

HÀsten har lÀnge varit viktig för mÀnniskan pÄ olika sÀtt. Forskning visar att hÀsten kan verka positivt pÄ mÀnniskors psykiska hÀlsa. Samtidigt som den psykiska ohÀlsan ökar hos barn och ungdomar i Sverige blir det allt svÄrare att hitta passande typer av behandling. Man kan se den hÀstunderstödda terapin som ett komplement till andra behandlingsformer. Men vad gör den egentligen för utvecklingen av klientens egna fÀrdigheter?Syftet med denna studie Àr att undersöka relationen mellan hÀst och klient ur de profession-ellas perspektiv.

Fysisk aktivitet ?r viktig. Uppsatsen bildades d? vi ville unders?ka hur fritidshemmen arbetar med fysisk aktivitet och m?rkte att det finns v?ldigt lite forskning om fysisk aktivitet p? fritidshem. Syftet med studien var att f? kunskap om l?rarna i fritidshemmets arbetss?tt och till hj?lp har vi anv?nt tre fr?gor; ? Vad ?r l?rare i fritidshemmets uppfattningar av riktlinjer om elevers fysiska aktivitet enligt l?roplanen? ? Hur arbetar l?rarna i fritidshemmet f?r att bidra till att ?ka elevers fysiska aktivitet i fritidshem? ? Vilka f?ruts?ttningar det finns f?r elevers fysiska aktivitet p? fritidshemmet enligt l?rarna i fritidshemmet? Genom enskilda semistrukturerade intervjuer med ?tta legitimerade l?rare i fritidshem samlade vi in material d?r vi unders?kte deras f?rst?else av Lgr22s riktlinjer, deras strategier f?r elevers fysiska aktivitet samt f?ruts?ttningar de har f?r fysisk aktivitet. Teorin vi utgick fr?n var det salutogena perspektivet, begreppet r?relsegl?dje, begreppet KASAM samt barndomssociologiska perspektivet.

Idag anses inte sexmissbruk helt sjÀlvklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens FolkhÀlsoinstitut arbetar med frÄgor angÄende sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om sjÀlvkontroll. Vad som Àr tydligt i diskussionerna Àr centraliseringen kring sjÀlva sexet, dÀr konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt pÄ en okunskap, inte bara frÄn majoritetssamhÀllet utan Àven bland de som arbetar pÄ de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.