Lönsamhet i mindre slakteri
fallstudie på Wiktor Olssons slakteri
Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke på de ständiga variationerna i
slaktsvinspriset, en av flera stora osäkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom
att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man
möjlighet till att investera sig till en större säkerhet genom att man har hela
produktionsledet fram till konsumenten.
Syftet med projektet är att undersöka om det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri
samt vilka formella krav som ställs. Därför togs kontakt med en mindre slakteriägare
som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriägare utgör
huvudkällan till arbetet.
Det första man ska söka vid ett ägarbyte är tillstånd. Beroende på hur mycket
köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till
Livsmedelsverket. Om du producerar mer än 7,5 ton köttprodukter i veckan ansöker du
hos Livsmedelsverket. Om du producerar mindre än 7,5 ton ansöker du hos kommunen.
Kostnader som alltid finns och som slaktaren själv inte kan utföra är bl.a.
veterinärkontroller. Dessa måste genomföras kontinuerligt för godkännande av
livsmedelshantering. Förutom arbetskostnaderna för veterinär, tillkommer även en fast
avgift på 18 000 kr vid ägarbyte och ytterligare 1 050 kr för att hantera ärendet.
Vid investering i slakteri kan man söka olika stöd som till exempel investeringsstöd och
företagarstöd som täcker 30-50 % av investeringen, beroende var i landet man befinner
sig. Stöden kan bara sökas vi nybyggnation eller förändring av verksamhetens lokaler.
Resultatet som har framkommit är att det går att få lönsamhet i ett mindre slakteri. Den
stora posten i detta fall är legoslakten som möjliggör ett bra resultat men det finns även
lönsamhet utan legoslakten med ett positivt resultat men det sjunker drastiskt från 5,8
milj. kr till knappt 400 000 kr/år.