Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken pÄ ett antal förskolor samt pedagogers syn pÄ konflikthantering. Studien genomfördes pÄ fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har anvÀnt oss av observationer i barngrupp för att fÄ en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog frÄn varje observerad barngrupp.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare har kring lÀsförstÄelseundervisning samt se hur de undervisar i lÀsförstÄelse. Dessa lÀrare arbetar i Ärskurs tvÄ respektive Ärskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och tvÄ observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta omrÄde dÄ jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmÄgor i sin lÀsförstÄelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att sÄ mÄnga elever visade samma tendenser Àven om de gick pÄ olika skolor i olika kommuner. Denna studie Àr skriven ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr modellering, kommunikation och stöttning Àr centrala delar.

VÄr undersökning behandlar lÀsinlÀrning och lÀsförstÄelse. UtifrÄn ett pedagog- och elevperspektiv har vi undersökt begreppet lÀsförstÄelse, vad det innebÀr att kunna lÀsa och förstÄ text, vilka förutsÀttningar det krÀver och hur lÀrandet sker kring detta. Vi har som utgÄngspunkt för vÄr undersökning anvÀnt oss av olika forskningsperspektiv pÄ lÀsinlÀrning samt berört olika lÀsinlÀrningsmetoder. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever har vi undersökt deras uppfattningar om hur man lÀr sig lÀsa och vad detta innebÀr för lÀsförstÄelsen. Resultaten har gett oss en insikt i att pedagogen bör vara lyhörd och stödja eleven genom olika verktyg, för att hjÀlpa eleven i lÀsutvecklingen.

Fysisk aktivitet definieras som kroppslig rörelse som ger ökad energiförbrukning. WHOs rekommendationer för vuxna Àr att vara fysisk aktiv minst 150 minuter/ vecka. Mycket stillasittande, oberoende av huruvida man uppnÄr rekommendationerna för fysisk aktivitet eller inte, har samband med risk att drabbas av diabetes, hjÀrt- och kÀrlsjukdomar och övervikt. Tidigare studier har visat att ungdomar inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva för att uppnÄ hÀlsoeffekter. Ungdomars tv- och datoranvÀndning har ökat och samband ses mellan detta och den ökade övervikten hos ungdomar.

Denna studie har till syfte att undersöka det svenska jÀmstÀlldhetsklimatet genom debatten om ordet ?hen? i fyra dagstidningar under början av 2012. ?Hen? Àr ett könsneutralt alternativ till ?hon? och ?han? tÀnkt att anvÀndas nÀr kön Àr okÀnt eller irrelevant. FrÄgestÀllningarna kretsar kring vilken typ av förhÄllningssÀtt, kÀnslor samt för- och motargument som uttrycks av aktörerna i debatten kring anvÀndandet av ?hen?.

Uppsatsen har tre syften. Det första Àr att introducera modehistoria och modeteori som specifika vetenskapliga omrÄden och det andra Àr att lyfta fram Coco Chanel och det banbrytande och framÄtpekande i hennes modehistoriska insats. Det tredje syftet Àr att tillÀmpa de olika allmÀnna teorierna pÄ Coco Chanels livsgÀrning. För det tredje syftet Àr frÄgestÀllningen; ?Vilka av de Àldre och nyare, ofta inbördes konkurrerande, generella modeteorierna skulle pÄ ett eller annat sÀtt kunna tillÀmpas pÄ Coco Chanels liv och modeskapande??.I uppsatsen ger jag en modehistorisk bakgrund och genom den visar jag Coco Chanels roll i modets historia.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att stimulera barns sprÄkliga medvetenhet. Vilka verktyg anvÀnder sig pedagogerna av för att stimulera den sprÄkliga medvetenheten? Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilken roll pedagogen har för barns sprÄkutveckling. Har miljön nÄgon betydelse för sprÄkutvecklingen?Undersökningen baseras pÄ litteratur, samt intervjuer med Ätta pedagoger som arbetar pÄ fyra olika förskolor.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

Forskningen gÀllande pedagogens roll och lektionsinnehÄllets betydelse med utomhusmatematiken som grund bygger pÄ en observationsstudie. Litteraturen i frÄga berör utomhuspedagogiken, pedagogens roll och elevernas roll i och för utomhusundervisningen. Den valda forskningsmetoden Àr deltagande observation.Observationen visar pÄ ett resultat dÀr pedagogens roll Àr mycket viktigt. Ett intresse för utomhusmatematiken Àr grunden för en lyckad utomhusundervisning. Utöver intresset sÄ mÄste pedagogen planera sin utomhusmatematiska undervisning och ha lÄngsiktiga mÄl med vad som ska uppnÄs.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Att vara fysiskt aktiv som ung minskar risken för flera sjukdomar, dÀrför bör rekommendationer för fysisk aktivitet följas. Skolidrott och organiserad idrott Àr tvÄ pÄverkansfaktorer för fysisk aktivitet. Den fysiska aktivitetsnivÄn minskar över tid och dÀrför Àr sjukgymnasternas arbete att frÀmja fysisk aktivitet hos ungdomar viktigt. I denna studie undersöks i vilken Älder den fysiska aktiviteten minskar för att veta nÀr interventioner bör sÀttas in. Syftet med studien var att undersöka nuvarande mÀngd av fysisk aktivitet och dess pÄverkansfaktorer samt eventuella förÀndringar frÄn mellanstadiet till gymnasiet hos elever i tredje Äret pÄ gymnasiet.

Uppsatsen handlar om hur förskolebarn anvÀnder sig av spontansÄngen i den fria leken. Undersökningen grundar sig pÄ observationer av en barngrupps fria lek som genomförts under en vecka. Syftet var att fÄ en inblick i förskolebarns spontansÄng för att bÀttre kunna ta tillvara pÄ deras intresse i den planerade verksamheten. För att fÄ reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan pedagogers planerade musikaktiviteter och barns spontansÄng har det observerats en planerad sÄngsamling, samt genomförts en intervju med pedagogen som höll i aktivitet. Resultaten visar att förskolebarn anvÀnder sig av spontansÄngen pÄ flera olika sÀtt, de sjunger bÄde kÀnda sÄnger och hittar Àven pÄ egna sÄnger av olika slag.

Ordet upplevelse anvÀnds idag av mÄnga företag i olika branscher för att fylla sina tjÀnster med vÀrde. Inom marknadskommunikation har byrÄerna börjat anvÀnda sig av upplevelsemarknadsföring för att trÀnga igenom mediebruset och tillgodose kunder och konsumenter. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kommunikationsbyrÄer, som profilerar sig inom upplevelsebaserad marknadsföring, anvÀnder begreppet upplevelse och dÀrigenom uppnÄ förstÄelse för vilken generations upplevelseproduktion de arbetar med. Jag utgÄr ifrÄn Bosjwijk, Peelen och Thijssen (2007), vars modell innebÀr att det finns tre generationer upplevelseproduktion, varav den första generationen, iscensÀttning, innebÀr att organisationen utformar upplevelsen för individen. I den andra generationen, samproduktion, utformar organisationen och individen upplevelsen tillsammans.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

VÄr undersökning visar att den lokala arbetsplanen inte har nÄgon nÀmnvÀrd betydelse för pedagogerna i deras dagliga arbete. TvÄ av fem intervjuade pedagoger kÀnde inte till begreppet lokala arbetsplan frÄn deras skola. Vi sÄg en stor variation mellan de olika arbetsplanerna, bÄde nÀr det gÀller beteckning, innehÄll och funktion. Arbetsplanerna anvÀndes inte som ett sjÀlvvÀrderande utvecklingsinstrument vilket var en av dess ursprungliga mÄlsÀttningar. VÄr undersökning visade Àven att förutsÀttningarna för pedagogerna att diskutera, reflektera och analysera kring mÄlen Àr begrÀnsade.