I dagens samhÀlle Àr det viktigt att ha god social kompetens. I skolan Àr det lÀrarna som skall vara goda förebilder för eleverna och visa pÄ strategier att lösa konflikter. En del av det förebyggande arbetet mot konflikter Àr att skapa ett gott klassrumsklimat. I en klass dÀr det rÄder ett gott klimat kommer konflikttillfÀllena att bli fÀrre. Examensarbetet innehÄller intervjuer med fyra lÀrare som arbetar med elever i Ären 1-7.

Syfte: Att utröna om det kan förkastas att Sharpekvoten ger en utvÀrdering av fonders prestation som stÀmmer överens med investerares förmodade uppfattning om nytta, dels för vanliga fonder, dels för hedgefonder. Teoretiska perspektiv: Sharpekvoten bygger pÄ antagandet att investerare bedömer investeringar utifrÄn förvÀntad avkastning och varians. För att sÄ ska vara fallet krÀvs att nÄgon av följande förutsÀttningar Àr uppfyllda: att investeraren har en kvadratisk nyttofunktion eller att investeringars avkastning Àr normalfördelade. Det finns fog att ifrÄgasÀtta huruvida nÄgon av dessa förutsÀttningar Àr uppfyllda (frÀmst för hegdefonder) vilket innebÀr att fog Àven finnes för att ifrÄgasÀtta Sharpekvotens tillförlitlighet. Stokastisk dominans Àr en metod som tar hÀnsyn till hela avkastningens fördelning, och bygger pÄ mycket rimliga antaganden om investerares nyttofunktioner.

Kvinnor som leder khutbahUppsatsen bygger pÄ tre primÀra frÄgor varav den ena Àr vad Koranen sÀger om kvinnans stÀllning inom islam, den andra vad som krÀvs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en vÀsterlÀndsk kontext frÄn att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhÄlla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, Àr vÀsterlÀndska konvertiter med en hög akademisk vÀsterlÀndsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har Àven de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen frÄn dessa kvinnor Àr att vÀsterlÀndsk feminism Àr ett fenomen som stÀller sig mot mÀn och dÀr den pekar ut mÀn som roten till att alla kvinnor lider. VÀsterlÀndsk feminism sÀgs vara ett verktyg frÄn vÀst för att förinta islam.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25) Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.

Syftet med denna undersökning Àr att undersöka om olika lÀrandesituationer (utepedagogik, innepedagogik ? laborativt och innepedagogik ? abstrakt tÀnkande) pÄverkar och stimulerar olika förmÄgor vid olika matematiktillfÀllen. Vi vill Àven se om pedagogen kan stimulera aktiveringen av förmÄgorna och hur eleverna tar emot och aktiverar förmÄgorna sjÀlva. Detta ÄskÄdliggör vi genom observationer och intervjuer pÄ olika förskolor/skolor. Vi har gjort Ätta observationer pÄ fyra förskolor/skolor, tvÄ pÄ varje förskola/skola och Ätta intervjuer, tvÄ med respektive pedagog pÄ respektive förskola/skola.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger i Ärskurs F-2 definierar tematisk undervisning, samt vilka för- respektive nackdelar de menar att metoden bÀr med sig. I forskningsbakgrunden redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr, samt vad olika forskare anser om Àmnet. För att besvara problemformuleringen genomförs fyra personliga intervjuer, vilket denna undersökningsmetod Àr bÀst lÀmpad för dÄ syftet Àr att undersöka informanternas personliga Äsikter samt erfarenheter.Resultatet visar att pedagogernas definition av det tematiska arbetet innebÀr att ÀmnesgrÀnserna suddas ut och att Àmnena bildar en helhet. Elevernas behov, nyfikenhet och förmÄgor Àr den viktigaste utgÄngspunkten för undervisningen. Resultatet visar Àven pÄ bÄde positiva och negativa aspekter.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna studie behandlar Àmnet om hur pedagoger arbetar med grupper i klassrummet. SyftetÀr att kartlÀgga hur elevgrupper konstrueras och vad lÀrare fokuserar pÄ nÀr de arbetar medgrupper. Detta undersöktes genom intervjuer samt observationer. Intervjuerna gjordes med ettbekvÀmlighetsurval. Efter intervjuerna gjordes det observationer i tvÄ klasser; enlÄgstadieklass samt en mellanstadieklass.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att utvÀrdera rapporten frÄn 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De tvÄ första centrala frÄgestÀllningarna i arbetet Àr om riktlinjerna överensstÀmmer med psykologisk forskning och om de Àr tillrÀckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstÄ vad som krÀvs och varför detta krÀvs. En tredje central frÄga Àr huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..

Bedömningsprocessen kan sammanfattas i tre huvudsakliga steg. De tvÄ första stegen i bedömningen, identifiering och kommunikation, innebÀr egentligen inte nÄgra problem. DÀr finns konkreta regler att följa och ingen tolkning eller utvÀrdering behöver utföras av Skatteverket. Den kritik som riktats mot Skatteverket att bedömningen Àr godtycklig kan hÀnföras till det tredje steget. DÀr bedömer Skatteverket de uppgifter som inkommit i Àrendet.

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om lÀrande kan underlÀttas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsomrÄde grundar sig pÄ tidigare erfarenheter och pÄ den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen TonsprÄk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan anvÀnda sig av ett Àmnesövergripande arbetssÀtt genom estetiska lÀrprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrÄgor som studien baseras pÄ kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhÄllningssÀtt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lÀrande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med frÄn början.

Syftet med studien Àr att ge en fördjupad förstÄelse för hur barn med dövblindhet utvecklar sitt sprÄk och vilka faktorer som bör samspela för att göra miljön sprÄkstimulerande för dessa barn. Studien grundar sig pÄ kvalitativa telefonintervjuer och litteraturstudier. Resultatet visar att personen som arbetar med barnet Àr den viktigaste faktorn för att miljön ska vara sprÄkstimulerande för barnet. Det innebÀr att ansvaret för barnets möjlighet att utvecklas och lÀra ligger i nÀrpersonen/pedagogens hÀnder. LikasÄ framkom det Àven att pedagogen kan stimulera sprÄket hos barnet med dövblindhet genom att anvÀnda sig av pedagogisk dokumentation och att utgÄ frÄn ett helhetsperspektiv dÀr barnet fÄr vara delaktig i alla delar av tillexempel matlagning.

Aktuell Àldreforskning visar att det finns ett starkt stöd för att sociala relationer har ett positivt samband med Àldres livskvalitet. En form av förebyggande hÀlsoarbete Àr att skapa och frÀmja olika former av sociala mötesplatser för Àldre dÀr de kan uppleva meningsfulla möten med andra mÀnniskor. NÀrtrafiken Àr en offentlig miljö dÀr Àldre resenÀrer regelbundet möter andra passagerare och förare. Syftet med studien Àr att analysera vilka förutsÀttningar för meningsfull social interaktion som finns i nÀrtrafiken och dÀrigenom nÄ förstÄelse för nÀrtrafikens betydelse för Àldre resenÀrers möjligheter till sociala möten i den urbana miljön. Studien Àmnar besvara följande frÄgestÀllningar: Vilka mönster av social interaktion förekommer i nÀrtrafiken? Hur upplever de Àldre resenÀrerna den sociala interaktionen i nÀrtrafiken? Hur kan nÀrtrafikens offentliga rum beskrivas? Analysen sker med hjÀlp av teoribidrag frÄn frÀmst symbolisk interaktionism, Erving Goffmans rituella ansats samt teorin om interaktionsritualer.