Syfte: Syftet Àr att undersöka hur tvÄ pedagogers förhÄllningssÀtt pÄverkar förutsÀttningarna för de ?tysta och försiktiga? barnens möjlighet till delaktighet. För att besvara syftet utgÄr studien frÄn tre frÄgestÀllningar. Vad innebÀr det för dessa pedagoger att arbeta utifrÄn icdp:s förhÄllningssÀtt i sitt samspel med barnen? Hur gÄr diskussionerna utifrÄn begreppen: förhÄllningssÀtt, förutsÀttningar och delaktighet vid planering och utvÀrdering av den dagliga verksamheten? Hur ser förutsÀttningarna ut under dagens olika aktiviteter för de tysta försiktiga barnen?Teori: Sociokulturellt perspektiv, kommunikativt relationsinriktat perspektiv och Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen.Metod: En kvalitativ undersökning med metoderna: Deltagande observationer, ostrukturerade intervjuer samt tvÄ djupintervjuer.Resultat: Det visar sig vara av stor vikt hur de tvÄ pedagogerna bemöter de tysta försiktiga barnen.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okÀnslighet för lÄntagares riskattribut. Empiriska undersökningar sÄ som Arak, Corcoran 1996 visar hur lÄga risker hos kreditvÀrdiga aktörer passerar ouppmÀrksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de lÄga riskerna vilket speglas i lÀgre kreditkostnader för de kreditvÀrdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmÄga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissÀttningsmodeller.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation, vad de anser krÀvs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och pÄ vilket sÀtt de anser att pedagogisk dokumentation kan pÄverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som har genomförts med tolv pedagoger frÄn olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vÄrt resultat Àr att pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt innebÀr att pedagogerna fÄr en möjlighet att förstÄ lÀroprocesser och fÄnga barnens utveckling. Samtidigt Àr det ett sÀtt att visa pÄ den verksamhet som bedrivs för förÀldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling sÄvÀl för barnet som för pedagogen.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur pedagogen kan arbeta förberedande, nÀr nÄgot intrÀffar och efter arbetet med elever i sorgearbetet i anslutning till ett dödsfall. Det Àr viktigt att redan vid tidig Älder att börja prata om döden och vad den innebÀr, för att eleverna ska fÄ en förstÄelse och kunna bearbeta och hantera sorg bÀttre.Avsikten med undersökningen var att genom en enkÀtundersökning fÄ reda pÄ i vilken omfattning sorg och död behandlas i klassrummet och i vilken utstrÀckning handlingsplaner följs och anvÀnds. För att fÄ en djupare förstÄelse av hur pedagoger arbetade gjordes Àven individuella intervjuer. Undersökningen visar att alla berörda skolor har en handlingsplan men fÄ pedagoger anvÀnde sig av den. Det framgÄr Àven att pedagogers arbete med sorg förekommer endast vid enstaka tillfÀllen, de lÀgger inte nÄgon vikt vid förarbete kring sorg..

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Ungas involvering i g?ngkriminalitet har ?kat markant i Sverige under de senaste ?ren och utg?r en v?xande samh?llsutmaning med l?ngtg?ende konsekvenser f?r trygghet och social sammanh?llning. Syftet med denna scoping review ?r att sammanst?lla och kartl?gga befintlig forskning om unga personer i eller p? v?g in i g?ngkriminalitet, med fokus p? vilka risk- och skyddsfaktorer som identifieras i litteraturen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur dessa faktorer beskrivs i relation till socialt arbete och f?rebyggande insatser.

Huvudsyftet med denna studie var att undersöka hur förskolepedagogens arbetssituation har förÀndrats under dennes yrkesverksamma Är. Vi ville Àven ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkat stressen samt vilka konsekvenser det medfört.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att fÄ veta hur pedagogen ser pÄ sin arbetssituation. Vi intervjuade tio pedagoger med ett fÄtal enkla och tydliga frÄgor. PÄ sÄ vis fick vi personliga och utförliga svar frÄn vÄra informanter. VÄr teoretiska grund baseras pÄ forskning inom stress och samhÀllsförÀndring.Resultatet av vÄr studie visar att alla pedagoger var nöjda med sitt yrkesval men inte med sin arbetssituation.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att studera fyra pedagogers beskrivningar av hur de gör nÀr de bedömer och dokumenterar elevers utveckling i matematik.Teori: Bedömning och dokumentation Àr nÀra sammankopplat med synen pÄ lÀrande. Studien tar sin utgÄngspunkt i synen pÄ lÀrande sÄ som det beskrivs av SÀljö (2000). Det innebÀr att lÀrande sker genom interaktion mellan mÀnniskor. Den teoretiska grund studien vilar pÄ Àr alltsÄ en syn pÄ att mÀnniskor lÀr sig i samspel med andra. Vidare antas att lÀrandet Àr kontextbundet, vilket innebÀr att pedagoger gör pÄ olika sÀtt nÀr de bedömer och dokumenterar, beroende pÄ den kontext de befinner sig i.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka pedagogers beteende och uppfattningar om genus i förskolans verksamhet. Vi har besökt tvÄ förskolor och observerat pedagogerna i tre olika situationer i deras vardag. Detta har vi gjort för att se om de gör nÄgon skillnad pÄ pojkar och flickor i det muntliga bemötandet samt vilka barn pedagogen hjÀlper mest. Det sammanstÀllda resultatet visade pÄ att pedagogerna vi observerade arbetade relativt jÀmstÀllt. Efter att observationerna Àgt rum intervjuade vi pedagogerna för att ta reda pÄ vilka uppfattningar de har om genus i förskolan.

Ordet spel och dess betydelse Àr svÄrt att beskriva. Spel har mÄnga definitioner och studien kommer dÀrför att anvÀnda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag Àr uppmÀrksammad pÄ att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, frÀmst för att det underlÀttar lÀsningen. Idag anvÀnder allt fler personer dator och Internet.

Syftet med examensarbetet Àr att med hjÀlp av enkÀtintervjuer och observationer fÄ mer kunskap om hur man arbetar med sortering och klassificering med de yngsta barnen i förskolan. Vi har intervjuat arbetslag som nyligen fÄtt kompetensutveckling i matematik. I vÄr bakgrund har vi utifrÄn ett teoretiskt perspektiv förklarat sortering och klassificering, pedagogens roll samt den pedagogiska miljön samt hur dessa faktorer kan pÄverka barns matematiska förmÄga.  Resultatet visar att det förekommer mycket sortering och klassificering i verksamheten pÄ förskolor i vardagsmatematiken. Pedagogerna i undersökningen menar att de vill ha mer kunskap om matematiska begrepp för att pÄ ett bÀttre sÀtt ge barnen kunskap i matematik.

Bakgrund Stressrelaterad oh?lsa ?r den sjukskrivningsorsak som ?kar mest och utmattningssyndrom ?r en av de vanligaste diagnoserna. Symtom p? utmattning g?r det sv?rt att klara arbete, fritidsaktiviteter, hush?llsaktiviteter och annat som kan vara meningsfullt att utf?ra. Arbetsterapeuter har kunskap om vardagens aktiviteter och hur dessa interagerar med person och milj?. Eftersom arbetsterapeuter m?ter denna m?lgrupp i prim?rv?rden ?r det av vikt att utforska deras resonemang kring vad de kan bidra med i rehabiliteringsprocessen.

VÄrt syfte med detta arbete har varit att undersöka om pedagogen utvecklar elevens kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor. VÄr undersökning bygger pÄ en fallstudie vi genomförde i tvÄ klasser i skolÄr 3. För att fÄ resultat, har vi i fallstudien genomfört deltagande observationer samt konstruerat ett test som eleverna fÄtt utföra vid tre tillfÀllen. För att synliggöra elevernas kunskapsbearbetning har vi i den ena gruppen anvÀnt av oss öppna frÄgor utan givna svar, och i den andra gruppen av slutna frÄgor med givna svar. VÄr frÄgestÀllning var: ? Kan pedagoger utveckla elevers kunskapsbearbetning i ett givet Àmne genom att stÀlla öppna frÄgor? Med resultatet frÄn observationerna och elevernas testresultat har vi med hjÀlp av analys och vald litteratur kunnat besvara vÄr frÄgestÀllning; Att pedagoger kan utveckla elevers kunskapsbearbetning genom att stÀlla öppna frÄgor..

I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehÄller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden sÀrskilda firmatecknarens behörighets- respektive befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det stÄr dock inte klart nÀr ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen anvÀnda fiktiva typfall pÄvisas, att det krÀvs struktur vid utredning av nÀrett överskridande har skett, samt nÀr det leder till bundenhet. Behörighet Àr vad enbolagsföretrÀdare kan göra, befogenhet Àr vad denne fÄr göra.