Det senaste decenniet har stadsplaneringen i Sverige till stora delar handlat om förtätning, särskilt i centrala och vattennära lägen. Området Vilan i Kristianstad är ett verksamhetsområde med dessa förutsättningar. Vilan ligger nära Kristianstads centrum, alldeles intill Helge å och i anslutning till ett våtmarksområde. Jag har i mitt examensarbete valt att arbeta med en del av Vilan, nämligen den nordöstra delen. Det är en stadsdel med dålig struktur och liten kontakt med den natur och våtmarksområde som området gränsar till. Syftet med examensarbetet är att utreda hur ny bebyggelse med bostäder, handel, kontor och verksamheter kan utvecklas i ett område nära ett riksintresse för naturvård, ett naturreservat, ett ramsarområde och vatten. Kan bebyggelsen integreras med våtmarksområdet eller kan de existera i varandras närhet? Nordöstra Vilan är min fallstudie och ett exempel på detta.

Erasteel Kloster AB Söderfors have been commissioned by the county administrative board in Uppsala län to make an inventory of possible contaminations in theirs industrial- and landfill areas on the basis of the Swedish Environmental Protection Agency?s; ?Method of Surveying Contaminated Sites-phase 1? (MIFO-fas 1). The inventory starts with maps and archive studies, place visits and interviews, and finally a risk classification is done. A risk classification is a compilation of four categories; pollutant toxicity, contamination level, possible spreading condition of the pollutant, sensitivity and protection value of the environment. In this paper five partial areas (Holmen- and Jörsöområdet, Järnsvampsområdet, Ingsådeponin, Östra verken and Myrområdet) have been described from a historical point of view. Only parts of four areas have been risk classified (Holmen- and Jörsöområdet, Järnsvampsområdet, Ingsådeponin and Östra verken), due to that the other areas isn?t own by Erasteel Kloster AB. Holmen- and Jörsöområdet Holmen- and Jörsöområdet have during the entire activity time been carried out as the production core in the company.

Studien är en utvärdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur är att metoden ger bättre resultat avseende ekonomi, naturvård och mångbruk på samtliga ståndorter i Sverige.Syftet med studien var att mäta tillväxtreaktioner hos kvarlämnade dominanter och grova träd, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, där underlaget bestod av två tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillväxtsäsonger efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillväxt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova träd än kontrollparcellen. De hårdast gallrade parcellerna hade högst inväxning. Resultatet pekar på att för hårda gallringar vid enstaka tillfällen sjunker tillväxten på lång sikt. Nytt bestånd kan konkurrera kraftigt med de kvarlämnade dominanterna och grova träd.Slutsatsen är att denna rapport inte kan användas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vägledning till att hitta vägar i skogsskötseln där ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan få ett större värde än dagens trakthyggesbruk. .

Nationella m?tningar visar att svenska elevers l?sf?rm?ga f?rs?mrats under 2000-talet trots att skolor har blivit b?ttre p? att identifiera elevers l?ssv?righeter. Syftet med studien ?r att unders?ka hur n?gra speciall?rare med specialisering mot spr?k-, skriv- och l?sutveckling som arbetar p? skolor med god m?luppfyllelse i svenska, beskriver att de planerar, genomf?r, f?ljer upp och vill utveckla insatser i l?sundervisningen i ?rskurs F-3 efter att l?sscreening gjorts f?r att elever med l?ga resultat ska utvecklas mot en god l?sf?rm?ga. De centrala fr?gest?llningar studien fokuserar p? ?r hur speciall?rare beskriver att de anv?nder elevers testresultat f?r att planera och genomf?ra insatser efter l?sscreeningen, hur de beskriver att de f?ljer upp insatser samt hur de skulle vilja utveckla detta arbete.

L?grangmatriskomplettering innefattar algoritmer som fyller ut saknade v?rden i en matris under antagandet att den kompletta matrisen ?r av l?g rang. Rapporten har unders?kt tv? olika algoritmer f?r l?ngrangmatriskomplettering, singular value thresholding (SVT) och nor malized iterative hard thresholding (NIHT), p? slumpm?ssigt genererad data och ett urval av databasen Netflix prize data. Rapportens syfte ?r att best?mma vilken av dessa tv? algoritmer som l?mpar sig b?ttre f?r komplettering av Netflix-datan och slumpm?ssigt genererad data. F?r att m?ta detta unders?ktes hur n?ra algoritmerna konvergerar till de kompletta matriser na i termer av bland annat RMSE samt hur l?ng tid det tar f?r de olika algoritmerna att k?ra givet olika parameterval.

In a world characterized by increasing sustainability challenges, organizations are continuously facing new demands; creating new requirements of change management and incorporation of new strategic decisions. Today, organizations are responding to the emergence of new sustainability directives and regulations at a EU level, whence the latest sustainability framework CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), becomes particularly relevant. Companies are therefore facing the challenge of integrating strategic management in their navigation, preparation and maneuvering of new directives; a transition that requires new strategic decisions and adaptations. The purpose of this study is to qualitatively examine how CSRD affects organizations in terms of corporate changes, operational adaptations and strategic decisions, as well as what capabilities are essential to incorporate. The study also aims to investigate relevant challenges and opportunities associated with the new directive.

Natural monuments are natural objects with special protection due to their high natural value or cultural significance. The natural value is determined by the occurrence of signal species found on and near the natural monument. The law surrounding natural monuments has evolved a lot since the first ones were declared, and today the title natural monument can be replaced with the title tree with high conservation value. The title has come later and can sometimes overlap natural monument. Some natural monuments lack the qualities required to be classified as a natural monument or a tree with high conservation value, but have a cultural importance.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning..

Jag har underso?kt tva? la?robo?cker i religionskunskap fo?r gymnasiet fo?r att se hur fakta kring judendomen presenteras. Uppsatsen ma?l har varit att utifra?n en mediekritisk analys redogo?ra fo?r den bild av judendomen som finns i tva? utvalda la?robo?cker fo?r religionskunskap pa? gymnasiet. Genom att behandla la?roboken som en medietext har en kvalitativ mediekritisk analys genomfo?rts av sa?va?l bild som text.

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Avregleringar pa? den finansiella marknaden har lett till en o?kad konkurrens fo?r retailbanker och en miljo? da?r konsumenten har tillga?ng till ett bredare utbud av finansiella tja?nster. Bankerna har sva?rt att differentiera sig genom traditionella la?gpris- och produktdifferentieringstrategier och har i sto?rre utstra?ckning insett behovet av att prioritera en kundorienterad strategi i syfte att beha?lla en lojal kundbas. Studier visar att en kundorienterad organisation a?r mer bena?gen att leverera en framsta?ende servicekvalitet som resulterar i tillfredssta?llda kunder men forskarna har a?gnat mindre uppma?rksamhet a?t ekonomistyrningens utformning i syfte att fra?mja en kundorienterat arbetssa?tt inom organisationen.

Trots att konflikter är ett negativt laddat ord finns det forskning som visar att arbetsplatskonflikter kan vara fördelaktiga företeelser i en organisation. För att chefer och HR-personal ska våga handskas med arbetsplatskonflikter kan begreppet följaktligen behöva avdramatiseras. Studiens syfte är att inventera och kategorisera organisationskonsulters erfarenhetsbaserade perspektiv på vilka positiva konsekvenser som arbetsplatskonflikter inom en arbetsgrupp kan generera samt vilka förutsättningar som enligt organisationskonsulters erfarenheter gynnar uppkomsten av sådana positiva konsekvenser. Vidare syftar studien till att identifiera likheter och skillnader mellan organisationskonsulternas uppfattning i frågan och vad som framhålls i tidigare forskning och litteratur. Jag har därmed gjort en inventering av vilka aspekter som finns beskrivna i tidigare forskning och litteratur om arbetsplatskonflikters positiva konsekvenser samt om gynnsamma förutsättningar för sådana.Studien har genomförts med en kvalitativ metod.

Spel har varit en del av ma?nniskans interaktion, inla?rning och fo?rsta?else fo?r ma?nskligt beteende under flera tusen a?r. Pa? senare tid har begreppet 'gamification', eller 'spelifiering', diskuterats na?r det ga?ller informationso?verfo?ring och marknadsfo?ring i ljuset av den o?kande anva?ndningen av internet, smartphones och sociala medier. Analytiker anser att spelifiering a?r ett effektivt sa?tt att skapa engagemang kring och spridning av information samt att begreppet kommer anva?ndas flitigt om fem till tio a?r.Det saknas dock i ma?nga fall fo?rsta?else fo?r hur spelmekaniken a?r kopplad till informationso?verfo?ringens specifika syfte och mottagare och hur man pa? ett relevant sa?tt anva?nder sig av spelmekaniska element fo?r att uppna? det engagemang som efterstra?vas hos mottagaren.Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur anva?ndningen av spelifiering ser ut idag, hur spelifiering som begrepp och dess anva?ndning diskuteras ba?de bland praktiker och teoretiker samt vilka mo?jligheter som finns fo?r konceptet.