I denna fallstudie skildras de erfarenheter nÄgra flersprÄkiga elever gjort i samband med flytten till Sverige och mötet med den svenska skolan. Eleverna har gemensamt att de idag har en flersprÄkighet med dels svenska och dels ett sprÄk som undervisas inom moderna sprÄk i skolan, i det hÀr fallet tyska och spanska. Arbetets kÀrna har varit att visa att dessa elever, trots att de Àr berÀttigade till och vill ha sÄdan, inte kan erbjudas modersmÄlsundervisning samt vilka konsekvenser detta fÄr för sÄvÀl eleverna sjÀlva men Àven för sprÄklÀrarna pÄ skolan. I fallstudien undersöks hur lÀrarna uppfattar sitt uppdrag att stödja eleverna i deras sprÄkutveckling och vilka rutiner som finns pÄ skolan. I resultatet har framkommit att lÀrarna tar ett stort ansvar för att elevernas behov skall tillgodoses, utifrÄn elevernas individuella förutsÀttningar.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Detta arbete berör kunskaper och frÄgor kring hur vi anvÀnder och har anvÀnt oss av landsbygden som bo- och arbetsplats, samt hur dess karaktÀr och gestaltning upplevs och pÄverkas av utveckling och ett förÀndrat anvÀndande. Genom ortsanalyser pÄ tvÄ mindre landsbygdsorter i Karlskrona kommun registreras och karaktÀriseras landsbygdens sÀrdrag, upplevda kvalitéer och begrÀnsningar. Inventering och analys sker genom ortsanalysmetoden Estetisk Byutformning, framtagen av Thomas Thiis-Evensen, samt genom samtal med boende dÀr tankar och upplevelser sammanstÀlls i en mental karta. Adekvat forskning, skriftliga kÀllor, strategier och kommunala planer studeras och skapar tillsammans med analysresultaten en bas för framtida utveckling och gestaltning av landsbygdens bebyggelse. UtifrÄn insamlat material skapas riktlinjer för framtida komplettering av bebyggelse, dessa i form av utvecklingsprinciper med syfte att bevara och utveckla landsbygdens agrara karaktÀr. Med dessa utvecklingsprinciper som utgÄngspunkt föreslÄs sedan ett planförslag med gestaltningsprogram för bostadsutveckling pÄ vÀstra Möcklö, belÀget vid Karlskrona kommuns östra kust..

Att veta vilka sociala vÀrden grönomrÄden har Àr vÀsentligt för en hÄllbar stadsutveckling. En analys av sociala vÀrden ur olika perspektiv ger en helhetsbild och den kan fungera som bra underlag för utvecklingsprocesser i ett samhÀlle dÀr förtÀtning Àr tendensen som kÀnnetecknar stadsutveckling. HÀssleholm Àr ett intressant fall att studera. Den Àr en viktig kommunikationspunkt och en stad som vÀxer inÄt. Den Àr omgiven av uppskattade naturomrÄden men grönomrÄden finns ocksÄ in i staden och dessa grönytor, som Àr viktiga för mÀnniskor med begrÀnsad rörlighet som t.ex.

En av turismindustrins största utmaningar Àr att identifiera potentiella mÄlgrupper och sedan kunna tillgodose turisters varierade behov. En av de frÀmsta mÄlgrupperna inom svensk turismindustri Àr turister av tysk nationalitet. VisitSweden menar att de tvÄ mest betydelsefulla tyska mÄlgrupperna i Sverige utgörs av WHOPS och barnfamiljer, men det finns ytterligare ett segment av turister vilka anses ha goda framtidsutsikter; nÀmligen unga turister. Under de senaste Ären har det blivit tydligt att unga turister Àr ett allt viktigare segment inom turismindustrin och utgör en mÀrkbar del av antalet inkommande turister till destinationer runt om i vÀrlden. Med en deduktiv ansats och kvantitativ metod har vi, med hjÀlp av ett snöbollsurval, genomfört en enkÀtundersökning pÄ unga tyskar mellan 18-30 Är. UtifrÄn teorier om resmotiv utfördes en studie för att öka kunskapen om unga tyska turisters uppfattning om Sverige som destination och unga tyska turisters resvanor.

Denna studie unders?ker hur socialsekreterare upplever och p?verkas av falska rykten samt den desinformation som fick sig en stor spridning om socialtj?nstens arbete, s?rskilt i samband med den s? kallade LVU-kampanjen. Genom en kvalitativ ansats baserad p? semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare fr?n en st?rre svensk stad, analyseras deras erfarenheter och strategier f?r att hantera denna utmaning. Resultaten visar att desinformation, ofta spridd via sociala medier, bidrar till misstro hos klienter och skapar hinder i relationerna mellan socialtj?nsten och allm?nheten.

Syfte: Denna uppsats riktar ljus p? anv?ndningen av AI i Sveriges kommuner. Uppsatsen ?mnar att unders?ka hur kommuner tolkar anv?ndningen av AI och dess etiska aspekter. Till f?ljd syftar uppsatsen att belysa hur kommuner hanterar AI och dess etiska aspekter f?r att synligg?ra utmaningar och m?jligheter som kommuner upplever vid inf?randet. Teori: Studien ?r f?rankrad i ?vers?ttningsteorin med hj?lp av studiens analysverktyg som avser id?modellen.

MÄnga vÄtmarker i slÀttbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till Äkermark, samtidigt som de kvarvarande fÄtt ta emot allt mer nÀringsÀmnen frÄn omgivande marker. KÀrr i omrÄden med kalkberggrund Àr oftast artrika, med flera vÀxt- och djurarter knutna till just dem. DÀrför Àr de viktigt att de sköts pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett omrÄde som prÀglas av bÄde intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kÀrrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bÀttre i skötselarbetet.

MÄnga vÄtmarker i slÀttbygder har under 1900-talet dikats ut och lagts om till Äkermark, samtidigt som de kvarvarande fÄtt ta emot allt mer nÀringsÀmnen frÄn omgivande marker. KÀrr i omrÄden med kalkberggrund Àr oftast artrika, med flera vÀxt- och djurarter knutna till just dem. DÀrför Àr de viktigt att de sköts pÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart sÀtt. Bernstorps mosse ligger strax utanför Malmö i ett omrÄde som prÀglas av bÄde intensivt jordbruk och utbyggnaden av varuhus och industrier. Uppsatsens syfte har varit att granska hur kÀrrets sköts just nu och vad som eventuellt kan göras bÀttre i skötselarbetet.

Tidigare studier av IT i undervisningen har fokuserat pÄ kvantitativ inventering av hur mÄnga datorer skolor har och antalet lÀrare som utbildats för att anvÀnda IT i undervisningen. Jag vill ta reda pÄ vilka möjligheter som finns, hur vi anvÀnder oss av dessa möjligheter i vÄr undervisning och varför vi vÀljer att anvÀnda eller inte anvÀnda dessa möjligheter. Eftersom IT stÀndigt utvecklas borde det vara logiskt att sÀttet vi anvÀnder oss av IT i undervisningen tar jÀmna steg med teknikens utveckling. Syftet Àr att undersöka hur gymnasielÀrare andvÀnder sig av IT i undervisningen, vilka förutsÀttningar som lÀrare upplever finns för IT i undervisningen, vilken kompetensutbildning lÀrarna genomgÄr eller erbjuds och hur lÀrare ser pÄ anvÀndandet av IT i undervisningen. För insamlandet av primÀrdata har jag som metod valt att göra en elektronisk enkÀtundersökning i en av Googles applikationer, Google Drive.

Projektet Curiosity > Harvest handlar om sjÀlvhushÄllning som en del i det moderna livet i staden, och mer specifikt biodling i den urbana miljön. Dels ur perspektivet att knyta samman stadsmÀnniskan med matproduktionen och förutsÀttningarna för livet, och dels ur perspektivet att sÀtta fokus pÄ den ekologiska hÄllbarheten i samhÀllet i stort. Projektet tar ett större grep över hur ett system för biodling i staden skulle kunna se ut, och inbegriper en kartlÀggning av staden utifrÄn biets perspektiv, ett system för material- och kunskapsdelning mellan mÀnniskor och en ny bikupa. Systemet baseras pÄ ett tÀnkt nÀtverk med namnet Curiosity > Harvest, och fungerar som en plattform vilken besitter kunskap, material och kapital och underlÀttar för mÀnniskor i staden att ta steget till att bli biodlare. KartlÀggningen visar Göteborgs vÀxtlighet enligt en generell kategorisering, och föreslÄr Àven en mer detaljerad inventering av den, ofta bortglömda och bortprioriterade, flora som bina Àr beroende av i sitt pollineringsarbete.Biodling Àr ett Àmne som binder samman alla skalor i ett designarbete, frÄn stadsplanering till produktdetaljer, och sÀtter det mÀnskliga ansvaret, arbetet och skördens belöning i samband med hela den biologiska livscykeln.Resultatet av arbetet Àr ett designat förfarande, och produkterna bildar det toolkit som visar en serie exempel ur ett sÄdant förfarande..

Denna uppsats har underso?kt hur tre globala nyhetskanaler, Al Jazeera English, CNN international och Russia Today English rapporterar om den pa?sta?dda gasattacken i Syrien den 21:a augusti 2013. Syftet var att underso?ka och identifiera vilka frames som respektive kanal anva?nder sig av samt hur de behandlar uppsatsens tre fra?gesta?llningar, A) Vad har ha?nt? B) Vem a?r ansvarig? och C) Hur bo?r man agera?. Studien har utga?tt ifra?n tidigare forskning och teorier om begreppet framing och dess olika variationer sa? som generic/issue specific, visual framing etc.

Sveriges fackfo?rbund har sedan 2000-talet fo?rlorat medlemmar och allma?nhetens syn pa? fackfo?rbund a?r att de har fo?rlegade arbetssa?tt. Problematiken fo?r fackfo?rbunden a?r att de tvingas fo?ra?ndra sitt arbetssa?tt fo?r att vinna tillbaka medlemmar. Fo?ra?ndringsprocessen har inneburit att nya strategier kunnat anva?ndas fo?r att sta?rka fo?rbundens roll mot na?ringslivet och arbetsmarknaden.

I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn. UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar. I det hÀr kandidatexamensarbetet försöker jag besvara frÄgan om hur det kommunala lekplatsutbudet anvÀnds i en mellanstor svensk tÀtort och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningsgraden av lekplatserna. Huvuddelen av uppsatsen utgörs av en presentation av en fallstudie frÄn 2010, som bestÄr av en inventering av 27 lekplatser i kommunal drift i Köping i VÀstmanlands lÀn. UtgÄngspunkten för kandidatarbetet Àr antagandet att de offentliga lekplatserna Àr en vÀrdefull resurs som i mÄnga fall Àr dÄligt utnyttjad, eftersom de som planerar för lekplatser ofta har dÄlig kunskap om vad barn egentligen behöver och efterfrÄgar. Med slutsatserna frÄn fallstudien bidrar jag med data som kan jÀmföras med tidigare liknande studier av barns lekplatsanvÀndning och pÄ sÄ sÀtt utvidgas den gemensamma kunskapsbanken som kan anvÀndas vid planering och design av nya lekplatser. Genom att utvÀrdera resultatet av inventeringen och mina arbetsmetoder vill jag dessutom presentera ett exempel som kan hjÀlpa andra som vill Ätaga sig en liknande uppgift, i akademiskt eller praktiskt syfte. De metoder som anvÀndes för att samla information till arbetet var, förutom fallstudien, Àven studier av litteratur om utelekens betydelse för barns utveckling och vad det Àr som en bra lekplats bör erbjuda. I fallstudien anvÀndes enkÀter till skolbarn och förÀldrar till förskolebarn, samt platsinventeringar som huvudmetoder. De flesta av barnen i fallstudien besökte lekplatser och hade en lekplats nÀra hemmet, inom 5 minuters gÄngvÀg.

Examensarbetets uppgift Àr att arbeta fram ett exempel pÄ incitament för att motivera hyresgÀster att vara med och investera i energieffektiviseringar. Arbetet innefattar en energikartlÀggning av en fastighet för att kunna visa vilka besparingar som kan göras och vilka investeringskostnader det innebÀr. Den aktuella fastigheten har alla energikostnader inbakad i hyran vilket leder till att hyresgÀsterna inte har incitament till medinvestering. EnergikartlÀggningen innebar en nattvandring för att se vad som anvÀnde energi under natten nÀr verksamheterna stod still, insamlande av timdatafrÄn UmeÄ Energi, inventering av belysning samt anskaffande av information om ventilation och kompressor. Kontakt med olika företag togs för att kunna fÄ fram ungefÀrliga kostnader för effektiviseringarna.