Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Studiens syfte ?r att unders?ka hur f?rskoll?rare i f?rskolan bed?mer sina kunskaper f?r att uppt?cka barn med DLD/spr?kst?rning (Developmental language disorder) samt vilka hinder och m?jligheter det finns f?r att kartl?gga och dokumentera barns spr?kutveckling p? f?rskolan. Det finns fortsatt bristande kunskaper i skolan och f?rskolan betr?ffande att uppt?cka, utforma och ge det st?d som barn med DLD/spr?kst?rning ?r i behov av. Det ?r viktigt att tidigt uppt?cka och arbeta med diagnosen f?r att kunna motverka f?ljderna s?som socialt utanf?rskap, psykisk oh?lsa, l?gre utbildning och brottslighet.

Energianva?ndningen i Sverige och va?rlden fo?rva?ntas o?ka och bostads- och servicesektorn sta?r fo?r 40 % av va?rldens totala energibehov. Det a?r viktigt att energieffektivisera redan befintliga byggnader och optimera dess system da? en la?gre energianva?ndning gynnar ba?de miljo?n och ekonomin. En byggnads ventilationssystem sta?r fo?r en stor del av en fastighets energianva?ndning och det finns ofta stor potential fo?r systemet att optimeras och effektiviseras.En fastighetsa?gare vill inte ha fastigheter som sta?r outhyrda.

Flerspr?kighet har f?tt ett ?kat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Sal? m. fl., 2021). ?ven om flerspr?kighet kan ses som en resurs har flerspr?kiga elever (d?r svenska inte ?r f?rstaspr?k) l?gre m?luppfyllelse ?n motsvarande elever med svenska som f?rstaspr?k (Skolverket, 2023a). Internationella l?sunders?kningar synligg?r liknande tendenser - att flerspr?kiga elever f?r l?gre resultat p? l?sf?rst?else (Skolverket, 2023a).

Bakgrund: Ett urakut kejsarsnitt utf?rs om det f?religger en omedelbar fara f?r kvinnans eller barnets liv och ska ske skyndsamt inom 15 minuter. Anestesisjuksk?terskans ansvarsomr?de ?r att f?rbereda och utf?ra generell anestesi vid det urakuta kejsarsnittet, men ?ven tillgodose god omv?rdnad och trygghet till kvinnan innan anestesin p?b?rjas. Gravida kvinnor har en ?kad risk f?r komplikationer i samband med s?vning och generell anestesi, vilket g?r att anestesisjuksk?terskan m?ste vara extra uppm?rksam vid induktionen.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

I detta examensarbete har a?tga?rder i ett energieffektiviseringsarbete av typen EPC analyserats. Umea? kommuns fastighetsavdelning startade sitt EPC-projekt 2008 syftet att energieffektivisera mer a?n 130 byggnader. Detta projekt sades da? vara det sto?rsta av sitt slag i Sverige.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera.Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska mobiltelefonmarknaden.

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

Kommunikation a?r oerho?rt viktigt, speciellt viktigt a?r det att kommunicera internt till organisationens ansta?llda ba?de innan, under och efter en kris har intra?ffat. Att ha bra relationer och dialog till vardags, kan vara avgo?rande fo?r hur en kris kommer att utveckla sig. Tidigare forskning inom kriskommunikation har fra?mst fokuserats pa? den externa aspekten, vilket medfo?r att det finns ett stort behov av forskning kring den interna kriskommunikationen.

Jag har valt att studera fyra olika samtida sa?tt att fa?nga upp ma?nskliga fo?rva?ntningar i staden. Jag studerar varje angrepps- sa?tt genom att utfo?ra litteraturstudier, studera ett exempel och intervjua en person. Syftet a?r att fo?ra en diskussion.

I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.