Blond och bystig, eller brunett och busy?
En inneha?llsanalytisk studie kring genus, makt och media
Reality TVContent analysisSemioticsGender theorySocial constructionismReality-TVInneha?llsanalysSemiotikGenusteoriSocialkonstruktivism
Medierna a?r en oerho?rt viktig del i den ra?dande sociala och kulturella miljo?n. De framha?ver att det a?r verkligheten de avspeglar, vilket go?r att hur kvinnor framsta?lls i medierna bidrar till fo?resta?llningar om hur man bo?r vara och se ut fo?r att bli en del av den verklighet som va?rderas som sa? viktig att den fa?r utrymme i medierna. De kan da?rmed verka som ett ideologiskt verktyg, da? dessa fo?resta?llningar bidrar till bibeha?llandet av sa?dana ko?nsroller, stereotyper och ideal som samha?llet a?nnu inte lyckats frigo?ra sig fra?n.Det mediala genus som alltsa? ba?de skapas och uppra?ttha?lls ha?r, fann vi ho?gaktuellt och intressant att studera na?rmare. Vi valde att fokusera pa? tre kvinnodominerande program, inom den strida stro?m av reality-TV som produceras och idag ockuperar tabla?erna. Va?rt syfte med studien har varit att, utifra?n en genusteoretisk och socialkonstruktivistisk ansats, semiotiskt analysera och ja?mfo?ra de ko?nsroller, stereotyper och ideal som vi uppfattade fanns inom svensk respektive amerikansk reality-TV. Vi a?mnade, med hja?lp av tva? underliggande teman, underso?ka hur ?kvinnligt genus? representerades och konstruerades i tal och bild, och a?ven vilka konventioner och stereotypiska motbilder som fanns i skildringen av detta.Med utga?ngspunkt i dessa analyser, kopplat till va?r teoretiska ram, har vi under va?r diskussion kommit fram till att det finns ba?de likheter och skillnader mellan svensk respektive amerikansk reality-TV. I ba?da fallen har kvinnorna samma uppfattning av den kvinnliga idealbilden, och dess tillho?rande kropps- och sko?nhetsideal. Det finns dock skillnader i svensk och amerikansk media och deras sa?tt att portra?ttera kvinnan. I amerikansk media fra?msta?lls kvinnan som enormt ma?ngskicklig da? hon ba?r ansvar fo?r ba?de karria?r och familj, medan den svenska kvinnan i amerikanska fo?rha?llanden anses obena?gen att ba?de arbeta och ansvara fo?r husha?llet.Vi har under va?ra analyser varit medvetna om den pa?verkan socialkonstruktivismen har pa? de fo?rdomar vi va?xt upp med, och alltsa? de fo?rdomar och stereotyper vi har uppta?ckt i programavsnitten.