SammanfattningTitel: Controllers anva?ndning av affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifterA?mne/Kurs: Verksamhetsstyrning, Kandidatuppsats, 15 hpFo?rfattare: Martina Svensson och Elin Wiberg Handledare: Titti Eliasson Nyckelord: Controller, affa?rssystem, integration mellan controller och affa?rssystem, stora fo?retag. Syfte: Syftet a?r att underso?ka hur controllers anva?nder affa?rssystem vid utfo?rande av deras arbetsuppgifter. Genom att underso?ka interaktionen mellan controllers och affa?rssystem i verksamheten vill vi ta reda pa? hur affa?rssystem anva?nds. Syftet med uppsatsen har varit att skaffa o?kad kunskap inom omra?det som bero?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, samt att ge la?saren djupare fo?rsta?else inom omra?det. Teoretisk referensram: Uppsatsens huvudomra?de a?r interaktionen mellan controllers och affa?rssystem, fo?r att kunna beskriva interaktionen har vi valt att fo?rst beskriva affa?rssystem och controllers var fo?r sig.

Elever i musikklasser med ko?rinriktning i grundskolan inga?r i en lokalt situerad musikkultur som a?r formad av traditioner med ro?tter i fo?rra seklets fo?rsta ha?lft. I denna tradition har konventioner om sa?ng med barn utvecklats. Undervisning i musikklasser sker i stora grupper men den enskilda eleven internaliserar kunskapen om att sjunga individuellt.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier (MRB) ?r bakterier som har skapat resistens mot antibiotika. Antibiotikaresistens har blivit ett globalt problem som leder till att vissa infektioner blir allt sv?rare att behandla. Problemet har ocks? blivit alltmer omtalat, och det arbetas aktivt f?r att f?rhindra fortskridande utveckling.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Bakgrund och problem: Anva?ndningen av e-handel har va?xt de senaste a?ren och detta har medfo?rt sto?rre mo?jligheter fo?r kunder. E-handeln har mo?jlighet att na? ut till en sto?rre ma?lgrupp utan geografiska hinder. Detta medfo?r ett behov av fo?ra?ndring i distributionen av fysiska produkter.

PÄ konkurrensutsatta marknader Àr det inte lÀngre nödvÀndigtvis kÀrnprodukten som Àr den avgörande faktorn för kunden i en valsituation. Det kan vara mÄnga andra faktorer som styr om en produkt blir köpt av kunden eller om den lÀmnas pÄ butikens hylla. I denna uppsats ligger fokus pÄ hur förpackningar kan anvÀndas som konkurrensmedel. Uppsatsen syfte Àr att skapa begrepp för de mekanismer som möjliggör förpackningsdesignens roll i konkurrenssituationer. Syftet ses som relevant dÄ författarna har sett en saknad av teorier som kan förklara förpackningsdesignens vikt som konkurrensmedel.För att kunna besvara detta syfte har en undersökning genomförts som inbegripit intervjuer med representanter frÄn nio leverantörer i svensk dagligvaruhandel sÄ som Wasabröd AB, Gunnar DafgÄrd AB och Spendrups Bryggeri AB.

LÀngre tillbaka i tiden sÄ var lantbrukarna garanterade ett pris för vetet de producerade genom statlig reglering. NÀr marknaden slÀpptes fri sÄ tillkom prisrisken pÄ det man producerar dÄ marknaden prissÀtter varan genom tillgÄng och efterfrÄgan. Detta innebar att man utöver vÀderrisken Àven har fÄtt in en prisrisk i sitt företag vilket leder till fluktuerande intÀkter frÄn ett Är till ett annat. Ett av de instrument som idag stÄr till buds att anvÀnda för att minska svÀngningarna av intÀkterna mellan Ären Àr att anvÀnda optioner som en försÀkring, vilket innebÀr att man Àr garanterad ett lÀgsta pris för veten man producerar men samtidigt Àr med pÄ en eventuell uppgÄng i vetepriset. Syftet med arbetet var att ta reda pÄ om de lantbrukare som idag anvÀnder veteoptioner har en uttalad strategi och om de i sÄ fall följer den. Arbetet Àr avgrÀnsat till att enbart innefatta lantbrukare frÄn SkÄne. För att komma i kontakt med lantbrukare som anvÀnder optioner som instrument för prissÀkring sÄ har vi varit i kontakt med Handelsbanken som förmedlat lantbrukare som skulle kunna tÀnka sig stÀlla upp pÄ en intervju. Resultaten Àr hÀmtade frÄn materialet vi fÄtt genom intervjuerna frÄn Ätta stycken lantbrukare som visar att det inte alltid finns nÄgra klara strategier nÀr man handlar med optioner. Diagramet ovan visar att de som har en strategi och följer den prissÀkrar mer varje Är.

I april 2011 arbetar riksenheten mot korruption med nio utredningar dÀr koppling till kommuner, landsting eller kommunala bolag finns. Trots att Sverige i en internationell jÀmförelse har en lÄg korruptionsgrad sÄ förekommer fall av korruption. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka korruptionens mekanismer pÄ kommunal nivÄ i Sverige. För att uppfylla detta söks svar pÄ frÄgestÀllningar gÀllande den kommunala organisationens betydelse för korruption, om nÄgra sambandsfaktorer finns samt huruvida etiska förhÄllningssÀtt kan vara av betydelse. Teorin som övergripande anvÀnds menar att en gynnsam frestelsestruktur frÀmjar ett korrupt beteende.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

MÄnga mÀnniskor i alla Äldrar insjuknar varje Är i cancer. I Sverige insjuknar mer Àn 7000 personer i Äldrarna 20-54 Är. I denna Äldersgrupp Àr det mÄnga som har barn. Dessa barn kan ha blandade upplevelser och reaktioner pÄ sin förÀlders sjukdom, vilket kan vara av vikt för sjuksköterskan att kÀnna till, för att kunna ge dessa barn ett bra stöd. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser och coping-mekanismer av att leva med en förÀlder som har cancer.

Den svenska redovisningsregleringen gÄr nu mot en fo?ra?ndring i och med det nya K-projektet som tra?dde i kraft den 1 januari 2014. Hela 97 % av de svenska sma?- och medelstora bolagen ma?ste va?lja mellan det regelbaserade K2 och det principbaserade K3 och detta kommer att pa?verka ba?de fo?retagare, redovisningskonsulter och revisorer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur redovisningskonsulter och revisorer förhÄller sig till ett regel- och principbaserat redovisningsverk.

Data över arbetsproduktivitet och arbetslöshet för Sverige de senaste Ärtiondena ger skÀl att pÄ nytt undersöka om teknologisk utveckling leder till arbetslöshet genom att minska behovet av arbetskraft. Arbetsproduktivitetens lÀmplighet som mÄtt pÄ teknologisk utveckling diskuteras och den totala faktorproduktiviteten (TFP) bedöms vara mer passande. Ekonomisk teoribildning tillsammans med tidigare empiriska undersökningar pÄ omrÄdet anvÀnds för att beskriva de mekanismer via vilka teknologisk utveckling kan tÀnkas pÄverka arbetslöshet pÄ kort och lÄng sikt. Dessa mekanismer beskrivs med begreppen jobbförstörelse, jobbskapande och matchningseffektivitet. Mekanismerna undersöks genom grundlÀggande statistisk behandling av data för Sverige de senaste Ärtiondena, frÀmst mellan Ären 1994 och 2007.

Syftet med denna studie Àr att analysera frivilligheten med Corporate Social Responsibility, CSR, en trend kring samhÀllsansvar som organisationer idag vÀljer att implementera. CSR Àr uppbyggt kring frivilliga riktlinjer, standarder och regler vilka kan antas och modifieras av organisationerna. Denna studie Àmnar ifrÄgasÀtta frivilligheten kring dessa frivilliga riktlinjer, standarder och regler. Studien Àr en kvalitativ textanalysstudie dÀr avsikten har varit att synliggöra mekanismer som pÄverkar organisationers frivillighet i CSR-arbetet. Uppsatsen bygger pÄ en analys av tre offentliga organisationers hÄllbarhetsredovisningar.