Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Generation Y gör sitt intåg på arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det även skapats nya krav, förväntningar och förutsättningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förändra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som påverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gäller lojalitet. Sex personer från samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar länge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan både arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med något till organisationen.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som påverkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpåverkan hos individer i konsumtionssamhället. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos människan, men att det är en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpåverkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkät, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 år (N=49). Svarsprocenten var 46 procent.

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det är samma mekanismer som påverkar både köpare och väljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrån svenska förhållanden..

Vem producerar maten på tallriken? Hur ser vardagen ut för dem som producerar mat? Lantbrukare, bönder eller hemmansägare är olika namn på dem som genom tiderna har producerat mat. Det vi vet om bonde kåren är att det är en heterogen yrkesgrupp och att arbetet har förändrats över tid. Denna uppsats syftar till att beskriva matproducenters vardag. Studien är samhällsvetenskaplig och har utgått från kvalitativa metoder. Fem intervjuer har gjorts, med sex matproducenter i Uppland.

Konkurrens och hur den påverkar ett företag kan skilja sig beroende på vilken marknad eller bransch företaget befinner sig i. Hur ett företag väljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna är en bidragande faktor till uppsatsens genomförande. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för revisions- och konsultbyråers affärsmodeller och genom ett kundperspektiv (1) identifiera nyckelfaktorer och mekanismer för socialt utbyte som påverkar affärsmodellen och även hur kunder och företag upplever nyckelfaktorerna och de sociala mekanismerna. (2) Utveckla en analysmodell som visar företags centrala delar av deras affärsmodell och sociala mekanismer. Att utveckla en bra förståelse för organisationens omgivning hjälper företaget att uppnå en starkare, mer konkurrenskraftig affärsmodell.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som påverkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpåverkan hos individer i konsumtionssamhället. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos människan, men att det är en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpåverkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkät, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 år (N=49). Svarsprocenten var 46 procent. Huvudresultatet visar att det finns en oro hos individer inför miljön och framtiden och 94 procent av deltagarna anser att miljöfrågor är viktiga.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Ny teknik har både möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men också för nya typer av innehåll och berättande (Nygren 2013, Jönsson & Strömbäck 2007). Videoreportern nämns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala världen, men har inte varit i fokus i någon större undersökning.Syftet i denna studie är att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig från andra teams inslag (exempelvis team som består av en reporter och en fotograf/redigerare). Utifrån detta har en kvantitativ innehållsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det är att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehåll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jämfört med övriga team.Då videoreportern är vanligast inom lokala nyhetssändningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT Gävleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssändningar och både storstad och större tätort. Resultatet visar på att videoreportrar är den näst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sänds i de lokala nyhetssändningarna.

Kronisk exacerbativ uveit (ERU) är en av de vanligare ögonsjukdomarna hos häst och drabbar hästnäringen svårt. Det är idag accepterat att sjukdomen är immunologiskt medierad och syftet med denna litteraturstudie är att klargöra de immunologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomsförloppet. Detta genom att utreda vad som inducerar uveit och hur återfall av uveit uppkommer samt de autoimmuna mekanismer som är aktiva vid sjukdomen. Grundbulten i ett friskt öga är dess upprätthållande av ett immunprivilegium då en inflammation skulle kunna förstöra strukturer som inte kan repareras igen. Om de barriärer som upprätthåller ögats immunstatus bryts tillåts immunförsvarceller nå ögats strukturer, något som observeras vid ERU.