Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien ?r att f?rst? normer och disciplin inom svensk ridsport och hur de fostras hos ridskoleelever genom ridskolemilj?n ur ett mikrosociologiskt perspektiv. Det unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka normer framtr?der i svensk ridskolemilj?? Hur konstrueras och uppr?tth?lls normer och disciplin i svensk ridskolemilj? bland elever idag? Genom vilka tekniker uppr?tth?lls dessa normer och vilka identiteter producerar de? Teori: Studiens teoretiska ram ?r ett Foucauldianskt perspektiv och anv?nder sig av begrepp som normer och disciplin, men ?ven makt och identitet. Metod: Empiri har samlats in genom en deltagande observationsstudie i ett ridskolestall f?rdelat p? 30 timmar.

Generation Y gör sitt intÄg pÄ arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det Àven skapats nya krav, förvÀntningar och förutsÀttningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förÀndra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som pÄverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gÀller lojalitet. Sex personer frÄn samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar lÀnge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan bÄde arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med nÄgot till organisationen.

Sammanfattning Detta arbete a?r en elevutva?rdering av en ra?ttningsmetod da?r man anva?nder den formativa bedo?mningen ista?llet fo?r betyg och poa?ng. Genom att ra?tta med fa?rger och kommentarer samt ge eleverna tid att ra?tta de fel de bega?tt, ger man eleverna mo?jligheterna att vara delaktiga i sitt eget la?rande. Med den nya la?roplanen Lgr 11 och med ett projekt som heter BFL (bedo?mande fo?r la?rande) som startades i Lunds kommun fo?r tva? a?r sedan kom jag och en kollega i kontakt med den formativa bedo?mningen pa? ett tydligare sa?tt.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som pĂ„verkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpĂ„verkan hos individer i konsumtionssamhĂ€llet. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos mĂ€nniskan, men att det Ă€r en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpĂ„verkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkĂ€t, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 Ă„r (N=49). Svarsprocenten var 46 procent.

Det finns en klar koppling mellan traditionell och politisk markandsföring, det Àr samma mekanismer som pÄverkar bÄde köpare och vÀljare. Modellen som uppsatsen presenterar ger en struktur för hur politiker kan arbeta med att planera sina per-sonvalskampanjer utifrÄn svenska förhÄllanden..

Kundomd?men har blivit v?sentligt f?r att best?mma vilket f?retag man vill best?lla varor och tj?nster fr?n (Pollach 2006:2). Positiva kundomd?men kan vara avg?rande f?r ett f?retags ?verlevnad. Men det ?r n?st intill om?jligt att bedriva verksamhet utan att l?mna en enda kund otillfredsst?lld.

Vem producerar maten pÄ tallriken? Hur ser vardagen ut för dem som producerar mat? Lantbrukare, bönder eller hemmansÀgare Àr olika namn pÄ dem som genom tiderna har producerat mat. Det vi vet om bonde kÄren Àr att det Àr en heterogen yrkesgrupp och att arbetet har förÀndrats över tid. Denna uppsats syftar till att beskriva matproducenters vardag. Studien Àr samhÀllsvetenskaplig och har utgÄtt frÄn kvalitativa metoder. Fem intervjuer har gjorts, med sex matproducenter i Uppland.

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Konkurrens och hur den pÄverkar ett företag kan skilja sig beroende pÄ vilken marknad eller bransch företaget befinner sig i. Hur ett företag vÀljer att jobba med konkurrens och kampen om kunderna Àr en bidragande faktor till uppsatsens genomförande. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för revisions- och konsultbyrÄers affÀrsmodeller och genom ett kundperspektiv (1) identifiera nyckelfaktorer och mekanismer för socialt utbyte som pÄverkar affÀrsmodellen och Àven hur kunder och företag upplever nyckelfaktorerna och de sociala mekanismerna. (2) Utveckla en analysmodell som visar företags centrala delar av deras affÀrsmodell och sociala mekanismer. Att utveckla en bra förstÄelse för organisationens omgivning hjÀlper företaget att uppnÄ en starkare, mer konkurrenskraftig affÀrsmodell.

Syftet med studien var att pröva vilka psykologiska mekanismer som pĂ„verkar sambandet mellan attityder och beteendeintentioner inför miljöpĂ„verkan hos individer i konsumtionssamhĂ€llet. Hypotesen var att det finns ett miljömedvetande hos mĂ€nniskan, men att det Ă€r en skillnad mellan attityd och beteendeintention. Även emotioner inför miljöpĂ„verkan hos deltagarna undersöktes, för att fördjupa studien. Undersökningen har gjorts kvantitativt via en webbaserad enkĂ€t, genom utskick via Facebook till vuxna individer i Sverige mellan 18-65 Ă„r (N=49). Svarsprocenten var 46 procent. Huvudresultatet visar att det finns en oro hos individer inför miljön och framtiden och 94 procent av deltagarna anser att miljöfrĂ„gor Ă€r viktiga.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Ny teknik har bÄde möjliggjort att videoreportrar som yrkesgrupp finns, men ocksÄ för nya typer av innehÄll och berÀttande (Nygren 2013, Jönsson & StrömbÀck 2007). Videoreportern nÀmns ofta i studier som tar upp ny journalistik i den digitala vÀrlden, men har inte varit i fokus i nÄgon större undersökning.Syftet i denna studie Àr att ta fram och klargöra vad för slags nyhetsinslag en videoreporter producerar, samt hur formen av videoreporters inslag skiljer sig frÄn andra teams inslag (exempelvis team som bestÄr av en reporter och en fotograf/redigerare). UtifrÄn detta har en kvantitativ innehÄllsanalys gjorts som har besvarat hur vanligt det Àr att videoreportern producerar inslag, hur könsfördelningen inom arbetsrollen videoreporter ser ut, samt hur innehÄll och form skiljer sig i inslag producerat av en videoreporter jÀmfört med övriga team.DÄ videoreportern Àr vanligast inom lokala nyhetssÀndningar har de analysenheter som valts ut varit: SVT Sydnytt, SVT GÀvleborg, TV4 Jönköping och TV4 Stockholm. Enheterna representerar endast lokala nyhetssÀndningar och bÄde storstad och större tÀtort. Resultatet visar pÄ att videoreportrar Àr den nÀst vanligaste arbetsrollen. Videoreportern producerar 13 % av alla inslag som sÀnds i de lokala nyhetssÀndningarna.