Bakgrund: Globaliseringen har lett till ett ökat krav pÄ organisationer, vilket har medfört att sÀttet att styra verksamheter har utvecklats. Organisationer hÄlls idag ansvariga för intressenter som företaget Àr beroende av oavsett om intressenterna har en formell rÀtt att utkrÀva ansvara eller inte.Problemformulering: En organisations relationer till sina intressenter Àr avgörande för organisationens existens eftersom relationerna Àr en förutsÀttning för att organisationen ska kunna skapa vÀrde. Varje gÄng ett val görs finns det alltid nÄgon part som pÄverkas. Ansvar hamnar i fokus eftersom organisationer styrs av val.ForskningsfrÄga: Hur arbetar organisationer som vill vara ansvarstagande med begreppen kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utvidga och fördjupa förstÄelsen av begreppet ansvarstagande utifrÄn perspektiven kommunikation, prestationsmÀtning och förtroende samt dess betydelse i relationen till intressenter.Metod: Uppsatsens förhÄllningssÀtt Àr hermeneutiskt för att kunna tolka och förstÄ hur mÀnniskor upplever sin situation.

Med detta arbete vill jag undersöka kemilÀrares attityder till sÀkerheten gÀllande kemilaborationer. Jag vill fÄ en inblick i hur arbetet fungerar i praktiken och vilka faktorer som har betydelse för sÀkerheten. För att studera lÀrarnas instÀllningar valde jag att utföra semistrukturerade intervjuer med hjÀlp av fÀrdiga frÄgor. Denna metod ger möjlighet att med hjÀlp av följdfrÄgor fÄ en rÀttvis bild av lÀrarnas Äsikter samtidigt som det ger bra underlag för att jÀmföra mellan lÀrarna. Under laborationstid kÀnner sig alla lÀrare ansvariga för sÀkerheten och har utarbetade sÀkerhetsrutiner. LÀrarnas individuella instÀllningar till sÀkerhetsarbetet verkar vara beroende av hur mycket skolan de arbetar pÄ har satsat pÄ sÀkerhetsarbete.

Det finns mycket skrivet kring affÀrssystem, konsulter och utvÀrdering men det finns inte mycket skrivet om hur affÀrssystemskonsulter utvÀrderas. Vi har dÀrför genomfört en undersökning dÀr vi sökt svar pÄ frÄgan hur affÀrssystemskonsulters prestationer utvÀrderas i konsultföretag. PrestationsutvÀrdering Àr viktigt för att kontrollera prestationer men Àven för att företaget ska uppnÄ den tilltÀnkta strategin. Syftet med denna undersökning var att bidra med ny kunskap kring hur affÀrssystemskonsulter utvÀrderas samt att genom en egen modell ge förslag pÄ hur utvÀrdering av affÀrssystemskonsulter skulle kunna genomföras. För att undersökningen ska uppfylla syftet har vi valt att genomföra en kvalitativ studie dÀr vi anvÀnt oss av teoriinsamling och intervjuer.

Med hjÀlp av den klassiska juridiska metoden har jag i arbetet först undersökt barns möjligheter att i dagslÀget fÄ skadestÄnd vid bevittnat vÄld i hemmet. HÀr visade det sig att barn teoretiskt sett borde ha stora möjligheter att erhÄlla ersÀttning i de fall skadorna Àr medicinskt pÄvisbara. I praktiken förhÄller det sig dock annorlunda. Endast i ett fÄtal fall har bland annat Brottsoffermyndigheten betalat ut ersÀttning till barn som bevittnat nÀr mamma blivit slagen. Enligt min undersökning har inte nÄgra fall prövats av högsta instans.

Företag och organisationer Àr idag utsatta för stÀndiga förÀndringar bÄde i dess omgivning men ocksÄ internt. Vid ett förÀndringsintensivt företag med hög förÀndringstakt Àr förmÄgan att effektivt kunna leda och hantera förÀndringar en av de viktigaste framgÄngsfaktorerna. En kompetens som inte bara efterfrÄgas nÀr det gÀller högsta chefsnivÄn, utan vid större företag och organisationer Àr det ofta mellancheferna som blir ansvariga för genomförandet av förÀndringen. I de allra flesta fall förvÀntas de dessutom fortsÀtta med det vanliga operativa arbetet som mÄste hanteras parallellt med förÀndringsarbetet. Tid Àr en trÄng sektor och det krÀvs en tydlig prioritering av arbetsuppgifter.

År 2006 började nya regler inom livsmedelshanteringen att gĂ€lla inom hela EU. Den nyalagstiftningen stĂ€ller högre krav pĂ„ verksamhetsutövaren och alla mĂ„ltidsverksamheter mĂ„steha ett anpassat egenkontrollprogram grundat pĂ„ HACCP och söka nytt godkĂ€nnande somgĂ€ller hela verksamheten.Den svenska livsmedelslagstiftningen har Ă€ndrats under Ă„rens lopp. FrĂ„n och med Ă„r 2006 harvi en ny livsmedelslag som i grunden Ă€r gemensam för EU.Undersökningen Ă€r en fallstudie dĂ€r syftet Ă€r att ta reda pĂ„ vilka uppfattningar som finns kringprocessen med att utforma ett egenkontrollprogram enligt den nya livsmedelslagstiftningen.Den ansvariges uppfattning om egenkontrollen och de krav som stĂ€lls pĂ„mĂ„ltidsverksamheten samt hur de har gĂ„tt tillvĂ€ga i sitt arbete utgjorde vĂ„rt ?fall?. Intervjuergenomfördes med den som var ansvarig för utformningen av egenkontrollprogrammen pĂ„ fyragymnasieskolor i Göteborgs stad.I resultatet presenteras intervjuerna var för sig vilket följs av en sammanfattning dĂ€rverksamheternas mest framtrĂ€dande likheter och olikheter redovisas.

Syftet med arbetet var att undersöka hur skolan ser pĂ„ kost och hĂ€lsa, samt elevers matvanor. Hur viktiga Ă€r dessa frĂ„gor för skolan, finns strategier för ett arbete kring detta? För att nĂ„ syftet har intervjuer gjorts med representanter för statliga skolmyndigheter ? Myndigheten för skol-utveckling (MSU) och Nationellt centrum för frĂ€mjandet av god hĂ€lsa hos barn och ungdom (NCFF). Även kommunala kostchefer och gymnasierektorer frĂ„n tvĂ„ olika kommuner (Leksand och GĂ€vle) har intervjuats. Resultatet av undersökningen Ă€r att det rĂ„der skilda uppfattningar om kost- och hĂ€lsofrĂ„gorna hos dessa ansvariga för skolan.

SjötÄget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrÀtt med syfte att stÀlla de ansvariga för misslyckandet till svars. KommissorialrÀttens protokoll har utgjort den hÀr undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrÀttens arbete, dess organisation, retorik och metod, men ocksÄ att analysera de tankemönster och vÀrderingar som prÀglade och styrde dess handlingsmönster. Det stÄr klart att kommissorialrÀttens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utstrÀckning delade ett antal förestÀllningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och Àra.

Sammanfattning Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvaliteten hos patienter med obotlig sjukdom och deras n?rst?ende genom symtomlindring, teamarbete och st?d. V?rd i hemmet kan skapa trygghet och n?rhet, d?r n?rst?ende ofta f?r en betydande roll och beh?ver professionellt st?d vid praktiska, emotionella och existentiella utmaningar. Sjuksk?terskan har en samordnande funktion och m?ter n?rst?endes behov utifr?n ett etiskt och personcentrerat f?rh?llningss?tt.

TillgÀnglighet handlar om rÀtten att kunna delta. Att kunna utöva sina medborgerliga rÀttigheter och skyldigheter. Att ha samma möjligheter som alla andra. TillgÀnglighet Àr dÀrmed en frÄga om respekt. I ett otillgÀngligt samhÀlle respekteras inte den grundlÀggande principen om allas lika vÀrde.

Syftet; var att undersöka hÀlsopedagogers upplevda hinder och möjligheter i sitt arbete med fysisk aktivitet pÄ recept, FaR. Metod: en kvalitativ ansats, med fyra halvstrukturerade intervjusamtal utfördes i omkring 60 minuter utifrÄn en intervjuguide. Urval: ett intensitetsurval genomfördes och bestÄr av informanter verksamma inom FaR en lÀngre tid. Dataanalys: intervjumaterialet bearbetades med tematisk analys, dÀr kodningsförfarande sÄ smÄningom ledde fram till identifierande av teman, dÀrefter framstÀlldes berÀttelser. Resultat: resultatet visade att hÀlsopedagoger fungerar som en hjÀlp till sjÀlvhjÀlp till personer som har fÄtt FaR.

Alla har i varierad utstrÀckning egna erfarenheter av skolan, det medför att tankar och synsÀtt om den skiftar beroende pÄ vem som tillfrÄgas. Lyhördhet, kommunikation och engagemang Àr grundlÀggande förutsÀttningar för samarbetet mellan hem och skola som i sin tur har stor betydelse för barnets skolgÄng. Skolan har under lÄng tid prÀglats av olika maktförhÄllanden som bidrog till att pedagogens auktoritet var given. Idag betonas vikten av att skolan och vÄrdnadshavare gemensamt Àr ansvariga för elevens skolgÄng, dÀrmed blir det pedagogens personliga egenskaper som bygger auktoritet. Syftet med studien var att undersöka hur förÀldrar till barn i Ärskurs 1-3 resonerar kring samarbetet mellan hemmet och skolan.

Medling vid brott Àr ett möte mellan tvÄ eller flera personer i konflikt med varandra, och en utomstÄende person som ser till att man pratar om det man Àr oenig om och de följder det haft för den enskilde. I Sverige finns medling vid brott i de flesta kommunerna men det Àr inte i alla som medlingsverksamheten fungerar som det Àr tÀnkt. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att redogöra för hur medlingsverksamheten ser ut i Norrbotten idag samt att försöka besvara frÄgan varför medlingsverksamheterna fungerar sÄ olika i kommunerna i Norrbottens lÀn. Uppsatsen berör endast medlingsverksamheten i Norrbotten och hur denna Àr uppbyggd vad gÀller medling vid brott. För att nÄ vÄrt syfte har vi utfört intervjuer med personer runt om i lÀnet, som pÄ ett eller annat sÀtt Àr ansvariga eller arbetar med medling vid brott, i just deras kommun.

Syftet med denna studie var att se hur omsorgspersonalen anvÀnder verksamhetsplanen i sitt dagliga arbete och om de Àr delaktiga i utformandet av densamma. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: upprÀttande av verksamhetsplanen, uppföljning, informationsvÀgar och delaktighet. I intervjuerna framkom att vÄrdbitrÀdena inte alls kÀnde till verksamhetsplanen för Àldreomsorgen samt att den inte prioriterades av arbetsledarna pÄ grund av den stora arbetsbördan. Verksamhetsplanen blev en pappersprodukt som efter genomgÄng hamnade i en pÀrm pÄ boendet. Det framkom dÀremot att vÄrdbitrÀdena mycket vÀl kÀnde till de mÄlstyrda arbetsplanerna dÀr de Àr delaktiga i utformningen samt ansvariga för att arbetet blir utfört.

Sverige Àr ett av de frÀmsta mÄllÀnderna för asylsökande. Av denna anledning kommer fler och fler vÄrdpersonal att möta och vÄrda en mÄngfald av flyktingar bland annat inom primÀrvÄrden dit de först vÀnder sig nÀr de har behov av sjukvÄrd. Syftet med denna studie var att belysa flyktingars egna upplevelser av primÀrvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningen hur flyktingarna upplever vÄrden och bemötandet inom primÀrvÄrd. Studien Àr en kvalitativ empirisk studie.