Bakgrund: Abort innebÀr att graviditeten av olika skÀl avbryts. En abort kan vara spontan eller inducerad, och den kan ske antingen medicinskt eller kirurgiskt. Sjuksköterskans roll vid en abort Àr att stötta kvinnan genom hela processen.Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskans attityder och upplevelser av omvÄrdnadsarbetet med kvinnor som genomgÄr en abort samt vilka faktorer som pÄverkar dessa.Metod: Studien Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien Àr baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar som har sökts fram genom databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Denna litteraturstudie visade inte pÄ nÄgra entydiga attityder hos sjuksköterskan vad gÀller abort. Sjuksköterskan kunde kÀnna skuld, depression och skam.

Detta arbetes syfte har varit att beskriva och utvÀrdera"Schyst sprÄk-Inget brÄk"projektet som genomfördes pÄ Solhagaskolan i Ryd, Linköping under lÀsÄret 1998-99. Det startades p.g.a. att elevernas sprÄk och beteende inte gick att tolerera lÀngre och för att förbÀttra stÀmningen pÄ skolan. Man hade en arbetsgrupp bestÄende av tre ur personalen som ocksÄ var de ansvariga. Dessa tre tog kontakt med olika institutioner i nÀrsamhÀllet, som bildade en samverkansgrupp, för att alla som trÀffar barnen skulle vara enade mot samma mÄl.

Flera förutsÀttningar gÀller för att lÀkemedel ska göra nytta. De ska tÀcka ett befintligt medicinskt behov, vara av god kvalité, finnas tillgÀngliga för dem som behöver dem samt inte minst sÄ ska de anvÀndas pÄ rÀtt sÀtt. Ofta Àr det den sista förutsÀttningen som Àr sÀmst uppfylld. Patienterna Àr inte följsamma till medicineringen. Bristen pÄ följsamhet leder till misslyckad terapi, onödigt lidande och sjukdom samt stora kostnader.

SmÀrta Àr ett symtom som sjuksköterskan kontinuerligt möter och patientens smÀrta bör tas pÄ allvar. SmÀrta Àr patientens subjektiva upplevelse. KomplementÀra och alternativa metoder Àr termen pÄ mer Àn 1800 olika behandlingar vilka kompletterar den vanliga sjukvÄrden och kan ges som ett tillÀgg till en annan behandling. Syftet med denna studie var att belysa effekter av och patienters attityder till massage, yoga, KBT och musik som behandling för lÄngvarig smÀrta. Studien var en systematisk litteraturstudie som inkluderade 19 resultatartiklar som kritiskt granskades.

Systemutveckling gentemot försvarsindustrin kan i mÄnga fall bli komplext och innefatta vÀldigt stora projekt. Samtidigt har utvecklingen av modelleringsverktyg fortsatt och anvÀndningen av modellering har blivit ett potentiellt verktyg för att garantera kvalitativa kravdokument.Studien har studerat vilka för- och nackdelar det finns med att arbeta modell- respektive dokumentbaserat i projekt gentemot försvarsindustrin. Modellbaserat refereras i rapporten som anvÀndning av modeller för att skapa kravdokument medan dokumentbaserad utveckling innebÀr en mer traditionell syn pÄ utvecklingen dÀr krav formuleras i fritext och sedan lÀmnas över till ansvariga för implementering.Studien har med hjÀlp av intervjuer som frÀmsta datainsamlingsmetod med projekt involverade i utveckling av system gentemot försvarsindustrin identifierat fördelar och nackdelar med de bÄda respektive metoderna. Studien har kommit fram till att arbeta modellbaserat garanterar en hög kvalitet och har en förmÄga att hantera en hög komplexitet, dÀremot Àr metoden mer beroende av verktyg och kompetens jÀmfört med dokumentbaserad utveckling. Den dokumentbaserade utvecklingsmetoden karaktÀriseras av att vara en enkel metod utan nÄgot specifikt verktygsberoende, dÀremot har metoden visat sig vara olÀmplig för komplexa och stora projekt dÀr spÄrbarhet i kraven Àr kritisk..

Till polisens uppgift hör att meddela dödsbud nÀr de Àr ansvariga för en utredning av dödsfallet men det finns inga existerande gemensamma riktlinjer för hur det ska ske. Polisen tar ofta med sig prÀster nÀr de Äker ut och meddelar dödsbud men samarbetet mellan kyrkan och polisen ser olika ut runt om i Sverige trots att det finns ett behov av ett samarbete i hela landet. Syftet med rapporten Àr att förstÄ vilka reaktioner som poliser kan mötas av nÀr dödsbud meddelas för att de ska kÀnna sig trygga med den arbetsuppgiften samt att ta fram ett exempel pÄ hur gemensamma riktlinjer kan se ut nÀr dödsbud meddelas. Teorin till rapporten om det psykiska kristillstÄndet, det naturliga krisförloppet, meddelande av dödsbud och bemötande av anhöriga nÀr dödsbud meddelas Àr hÀmtat frÄn litteratur och resultatet bestÄr av sex stycken intervjuer. Det Àr intervjuer med en Human resource strateteg för kyrka-polis-samverkan, tre prÀster, en polislÀrare och en begravningsentreprenör.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en grupp kartlÀggare; specialpedagoger, talpedagoger, logopeder och psykologer uppfattar ansvariga pedagogers mottagande och intresse för den information som en kartlÀggning kan ge. Det Àr vid sjÀlva överlÀmnandet som studiens fokus ligger.Studien ger en översikt av tidigare forskning om En skola för alla, kartlÀggning, ÄtgÀrdsprogram, bemötande lÀrandemiljö och organisation, interaktion och handledning.Genom att intervjua tretton kartlÀggare har vi sökt svar pÄ vilka framgÄngsfaktorer som Àr viktiga för att skapa ett konstruktivt mottagande av kartlÀggningen; en utvecklande, interagerande arbetsprocess som leder kartlÀggningen till utveckling för den kartlagda eleven.Studiens resultat pekar pÄ att kunskapen och insikten om lÀrandet, bemötandet Àr avgörande för hur en organisation skall kunna skapa skolutveckling som leder till En skola föra alla. Kunskaper om olika förhÄllningssÀtt för att inte ha ett exkluderande förhÄllningssÀtt, dÀr eleven ses som tÀrande utan ett inkluderande, dÀr eleven ses som nÀrande, visar studien Àr kÀrnan i En skola för alla som dÄ genomsyras av en god lÀrandemiljö.Studien visar ocksÄ att det i och med överlÀmnandet av kartlÀggningen krÀvs planerad handledning frÄn överlÀmnaren till mottagaren för att kartlÀggningens resultat ska leda till utveckling för eleven..

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

HÀlsovalsenheter Àr idag beroende av en fungerande IT-infrastruktur för att kunna fullfölja sina arbetsuppgifter pÄ ett professionellt och effektivt sÀtt. Störningar i drift och tillgÀnglighet av information kan skada patienter och verksamheten. Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2008:14 förpliktigar privata vÄrdgivare, dÀribland hÀlsovalsenheter att arbeta aktivt med informationssÀkerhet och att etablera en informationssÀkerhetspolicy. Problematiken som ansvariga för detta arbete kan stöta pÄ Àr mÄnga, bland annat att bristfÀllig utbildning eller avsatta resurser. En informationssÀkerhetspolicy kan referera till olika dokument som berör informationssÀkerheten.

AnvÀndandet av enheter med varierande skÀrmstorlek för att surfa pÄ webbsidor ökar. Webben Àr sÄledes under en stÀndig förÀndring. Ansvariga för en webbsida mÄste dÀrmed bestÀmma hur de ökade kraven som dessa olika enheter stÀller ska kunna tillgodoses. Genom att anvÀnda sig av HTML5, CSS3 samt Responsive Web Design kan en webbsidas design pÄ ett önskvÀrt sÀtt anpassas efter enhetens skÀrmstorlek. Denna uppsats syftar till att ge riktlinjer för att förenkla den migrationsprocess som en designer av en webbsida förr eller senare mÄste ta stÀllning till för att kunna hantera olika enheters skÀrmstorlekar.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k.

Den marknad som idag finns för riskanalysprogram Àr vÀldigt liten och specialinriktad. De program som ÀndÄ finns inriktar sig pÄ att rangordna identifierade risker genom att visa sannolikhet och konsekvens av att en risk intrÀffar. Det finns idag ingen direkt modell för att hantera risk identifieringen i ett program utan detta sker Ànnu manuellt. I denna uppsats avser vi att utföra en studie pÄ ett riskanalyssystem kallad SW.IRMA och genom detta utröna vad för effekter införandet av ett informationssystem för mÀtning av risker medför pÄ riskhanteringsprocessen inom en verksamhet. Vi har intervjuat tre personer ansvariga för systemet inom ett företag i kemikalie industrin, ett s.k. SEVESO företag. VÄran undersökning kommer anvÀnda ett hermeneutisk synsÀtt och en kvalitativ forskningsansats.

Under 2006 skedde omfattande förÀndringar i livsmedelslagstiftningen, dels pÄ EU-nivÄ, dels pÄ nationell nivÄ. Det nya regelverket blev mindre detaljstyrt och mer inriktat pÄ de mÄl som ska nÄs. Mot bakgrund av denna inbyggda flexibilitet stÀlls högre krav pÄ inte bara livsmedelsföretagare, utan Àven pÄ inspektörernas kompetens. Livsmedelslagstiftningen Àr utformad sÄ att det innebÀr ett stort tolkningsutrymme för inspektörerna. Samtidigt mÄste kontrolltillsynen vara enhetlig över kommungrÀnserna.

Den första april Är 2006 fick Kustbevakningen befogenheter att förelÀgga ordningsbot för vissa brott till sjöss. Vi önskar vi ta reda pÄ vad detta innebÀr för Kustbevakningens och Polisens arbetsrutiner samt hur samarbetet mellan myndigheterna Àr utformat. Finns det risk för en konkurrensstÀmning mellan dem nu nÀr kustbevakningen fÄtt klassiskt polisiÀra befogenheter? FÄr vi en ökad övervakning av sjötrafiken nu nÀr det finns tvÄ aktörer som pÄ ett effektivt sÀtt kan lagföra brotten mot sjötrafikförordningen? Finns det risk för att dessa brott faller mellan stolarna dÄ det Àr Polisen som i grund och botten Àr ansvariga för beivrande av brott men det Àr Kustbevakningen som i praktiken utför arbetet till sjöss? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har vi hÄllit intervjuer med Kustbevakningen och Polisen i HÀrnösand. BÄde Polisen och Kustbevakningen anser att de nya rutinerna har anammats bra av personalen och de ser bara fördelar med det nya arbetssÀttet.