The Swedish prehospital/ambulance organization has the last decades evolved from a transport organization to a an organization that focus on alleviate and treating acute medical conditions in the field as well as transporting patient to the emergency ward. The ambulance service is developing continually and offers today a high-tech and highly specialized nursing/care. Which in turn demand a higher standard and competence on the care provider. Ambulance mission can vary in priority and magnitude. This in turn demand a high medical competence our capacity.

Bakgrund: Naturl?kemedel har l?nge anv?nts f?r att behandla symtom och sjukdomar globalt. De kan komplettera konventionell medicin och anv?nds av en majoritet av v?rldens befolkning. Idag ?kar anv?ndningen av naturl?kemedel i Sverige.

Bakgrund: Fibromyalgi karakteriseras som ett kroniskt sm?rtsyndrom pr?glat av omfattande sm?rta, tr?tthet och s?mnproblem, vilket avsev?rt f?rs?mrar den drabbades livskvalit?. Syndromet, som drabbar tv? till fyra procent av befolkningen med en ?verrepresentation av kvinnor, kr?ver en multidisciplin?r behandlingsstrategi p? grund av dess komplexa natur. Diagnostiseringen av fibromyalgi utg?r en klinisk utmaning, givet avsaknaden av objektiva biomark?rer, och bygger ist?llet p? patientrapporterad sm?rta som kr?ver att patienten uppvisar sm?rta vid palpation p? minst elva av arton definierade ?mma punkter (tender points). Syfte: Syftet ?r att unders?ka patienters erfarenheter av att leva med fibromyalgi. Metod: En litteratur?versikt med en systematisk ansats utf?rdes genom att analysera data insamlade fr?n databaserna CINAHL, PubMed och Scopus. Det resulterade i nio relevanta artiklar, varav ?tta var kvalitativa och en kvantitativ, publicerade mellan ?ren 2012 och 2024. Resultat: Det identifierades tre huvudteman och sex underliggande subteman.

Denna studie beskriver nÄgra förstelÀrares uppfattning om sÀrskilt stöd ut ett inkluderande perspektiv. FrÀmst har jag valt att analysera hur lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd och hur deras beskrivningar kan relateras till olika teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik. Jag har ocksÄ studerat hur lÀrarna fördelar ansvaret för elevens lÀrarande och vilka möjligheter och hinder för en inkluderande undervisning som kan utlÀsas i lÀrarnas tal.  Jag har anvÀnt en kvalitativ metod med anknytning till socialkonstruktionism och diskursanalys.I mina analyser har jag utgÄtt frÄn teoretiska perspektiv pÄ specialpedagogik som utarbetats av Skidmore (2004). Jag kan konstatera att lÀrarna beskriver elever i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn olika perspektiv: det psyko- medicinska, det sociala och det organisatoriska.

I denna uppsats redovisas en undersökning av 24 utlÀndska lÀkare. Det Àr tvÄgrupper med tolv lÀkare i varje. Ena gruppen utgörs av EU-lÀkare som Àryrkesverksamma i Sverige, och den andra gruppen Àr studerande frÄn s.k. tredjeland och arbetar Ànnu inte i sjukvÄrden. Grupperna har olika genomsnittligvistelsetid ca fyra respektive tre Är.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka om mÄlen frÄn regeringen och Skolverket bryts ner till mÀtbara och utvÀrderingsbara mÄl i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill ocksÄ se om skolans organisation frÄn kommunala skolpolitiker ner till lÀrare kommit sÄ lÄngt i sin omorganisering att man kan sÀga att mÄlstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet Àr utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av öppna intervjuer. I vÄr avgrÀnsning, att pÄ kommunal nivÄ se och tolka hur mÄl formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienÀmnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den mÄlstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lÀrarna.

Abstract Genom en litteraturstudie samt intervjuer av ett antal pedagoger pÄ typiska manliga eller kvinnliga utbildningar som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo 94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Skollagen sÀger ocksÄ att skolan ska frÀmja jÀmstÀlldhet mellan könen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vilken syn lÀrarna hade pÄ sitt eget förhÄllningssÀtt gentemot eleverna ur ett genusperspektiv Genom mitt resultat har jag kommit fram till att det Àr viktigt att lÀrare Àr medvetna om hur de arbetar och vilket förhÄllningssÀtt de har nÀr de bemöter sina elever, för att inte förstÀrka och föra vidare traditionella könsmönster. Dock ska inte den enskilde lÀraren hÄllas ensam ansvarig dÄ det framkommer att ansvariga för den pedagogiska verksamheten, till exempel rektor, bÀr ett stort ansvar för jÀmstÀlldhetsuppdraget aktivt utövas pÄ skolorna.

Denna uppsats behandlar fenomenet chefslöst medarbetarskap. Ett teoretiskt omrÄde som gÄr att relatera till sjÀlvstyrande team, delat ledarskap och informellt ledarskap. Alla Àr företeelser som kan kopplas till platta organisationer, vilket Àr en organisationsform som under 2000-talet blivit allt vanligare. Detta vÀckte ett intresse hos undersökningsgruppen dÀr frÄgor angÄende vilka effekter ett chefslöst medarbetarskap kan ha i en organisation uppstod. I uppsatsen redogör dÀrför författarna, med hjÀlp av fallföretaget Fresh AB, för dessa effekter.Undersökningen i fallföretaget genomfördes med fem fokusgrupper med deltagare frÄn olika delar och team i fallföretaget.

Detta fördjupningsarbete har vi skrivit som ett examensarbete pÄ polisutbildningen i UmeÄ. Syftet har varit att belysa skillnader i utbildningen i sjÀlvskydd mellan polisutbildningen i UmeÄ och polishögskolan i Bodö, Norge. Vi anser oss sjÀlva inneha en hel del kunskap och erfarenhet om sjÀlvskyddet pÄ polisutbildningen i UmeÄ, dÄ vi snart har genomfört fyra terminer pÄ polisutbildningen. Vi har utgÄtt frÄn intervjuer med tvÄ ansvariga lÀrare pÄ respektive skola samt sex elever (tre kvinnliga och tre manliga) pÄ respektive skola. Vi har dessutom tagit del av de bÄda skolornas studieplaner samt kurslitteratur i Àmnet.

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

I denna kandidatuppsats, med titeln Att bemöta en missnöjd kund, belyses vad som kÀnnetecknar ett skickligt bemötande av en missnöjd kund hos ett tjÀnsteföretag. Undersökningen Àr gjord pÄ branschnivÄ, med utgÄngspunkten att hotellbranschen Àr skickliga pÄ att bemöta missnöjda kunder, baserat pÄ dess fÄ anmÀlningar hos AllmÀnna ReklamationsnÀmnden. Uppsatsens syfte Àr att skapa förstÄelse för hotells och hotellkunders förestÀllningar och agerande i en missnöjessituation. För att nÄ mÄlet har dels intervjuer med ansvariga för kundklagomÄl pÄ fyra olika hotell i Stockholm gjorts, dels har en branschgenerell enkÀtundersökning genomförts bland 40 respondenter som nyligen varit hotellgÀster.Slutsatsen Àr att ett skickligt bemötande av en missnöjd kund hos ett tjÀnsteföretag kÀnnetecknas av att en dialog med kunden, i vilken beslut om lÀmplig kompensation tas.Vidare kÀnnetecknas det av en minimering av alla omstÀndigheter som gör det obekvÀmt och krÄngligt för kunden att uttrycka missnöje nÀr den vÀl har för avsikt att göra det. Av stor vikt Àr att fÄ kunden att uttrycka missnöjet i ett sÄ tidigt skede som möjligt för att underlÀtta processen.

Sedan aktiemarknadsbubblan sprack har företagens fokus pÄ aktiemarknaden avtagit. Under de senaste Ären har det dock Äterigen skett en viss ökning pÄ aktiemarknaden och konkurrensen om investerares pengar har pÄ nytt tilltagit. Individers Àndrade preferenser gÀllande investeringar har orsakat en trend för företag att styra mot aktieÀgarvÀrde och ett flertal nya styrningsmodeller har dÀrmed introducerats. Modellerna kan delas upp i tvÄ huvudgrupper dÀr den ena huvudgruppen baseras pÄ redovisningsinformation och den andra baseras pÄ diskonterade kassaflöden. Styrning med hjÀlp av dessa modeller brukar kallas value-based management eller vÀrdebaserad styrning.

Bakgrund: Diabetes typ 1 ?r en l?ngvarig sjukdom som kr?ver omfattande egenv?rd f?r att undvika komplikationer p? l?ng och kort sikt och f?r att ha en god livskvalitet. Traditionellt har synen p? patientutbildning varit att kunskaps?verf?ring fr?n v?rdpersonal till patient resulterar i ett l?rande och d?rmed i god metabol kontroll. Nyare forskning visar d?remot vikten av att f? bearbeta de emotionella aspekterna, att kunna acceptera sjukdomen och integrera den i livet.

Denna naturvetenskapliga studie Àr skriven med ett perspektiv riktat mot skolan. Den utförs med ett övergripande syfte inför framtida lektioner inom sex och samlevnadsundervisningen. Detta mÄl nÄs genom att dels studera ett komplext Àmne och dels genom att undersöka olika förhÄllningssÀtt pÄ skolor. I litteraturstudien fokuserar jag pÄ det hormonella systemet och dess samspel med kroppens organ. Informationen frÄn skolor samlades in via intervjuer med ansvariga biologilÀrare pÄ de skolor som givit gensvar pÄ min förfrÄgan.

Det Àr en spÀnnande tid vi lever i dÀr samverkan antas vara strategin för att lösa problem med klimathot, hÀlsopolitik och hÄllbar samhÀllsutveckling. I samverkansplattformen SamhÀllskontraktet samarbetar VÀsterÄs stad, Eskilstuna kommun och MÀlardalens högskola för att bidra till en regional utveckling.  Den hÀr fallstudien har fokuserat pÄ styrgruppen för HÄllbar samhÀllsutveckling i SamhÀllskontraktet utifrÄn teoribildning om nÀtverksstyrning. Syftet med uppsatsen har varit att bidra till en ökad kÀnnedom och förstÄelse för hur aktörer samverkar kring komplexa samhÀllsproblem.Resultaten frÄn fallstudien visar pÄ - i linje med teoribildningen kring nÀtverksstyrning ? om politikens förÀndrade roll. Konkret innebÀr detta att det Àr inom ramen för samverkan som policyproblem prioriteras och avgrÀnsas.