Denna studie har haft syftet att underso?ka vilka fo?resta?llningar nyexaminerade la?rare har vad ga?ller sanktioner i klassrummet och vad som pa?verkar dem i uto?vandet av sanktioner. Fra?gesta?llningarna ringar in vilka beteenden som anses oacceptabla, vilka sanktioner som la?rarna anva?nder sig av samt vad som pa?verkar la?rarna i sanktionsuto?vningen.Studien har sta?tt pa? en behavioristisk grund. Fra?mst ga?llde detta centrala begrepp, vilka var viktiga fo?r att analysera resultaten.

Det hÀr examensarbetet grundar sig pÄ ett uppdrag ifrÄn konsultbolaget Ramböll Sverige AB. Uppdraget var att skapa informativa illustrationer som kunde hjÀlpa dem att visualisera hur en plats kan bli sÀkrare. De hÀr visualiseringarna skulle utformas för att kunna anvÀndas i en förstudie som skickas till bestÀllaren, i det hÀr fallet Trafikverket.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

Under den verksamhetsförlagda delen av lÀrarutbildningen har vi trÀffat ett flertal lÀrare. Gemensamt för dem har varit att de mÄste förhÄlla sig till de krav och förvÀntningar som stÀlls pÄ dem i deras yrkesroll. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀrare konkret gör för att fÄ verksamheten att fungera i relation till dessa yttre faktorer. Vi har intervjuat verksamma, utbildade lÀrare med yrkeserfarenhet. Forskning pekar pÄ att lÀrare genom decentralisering fÄtt ett ökat antal arbetsuppgifter.

Syfte: Det övergipande mÄlet med arbetet var att skapa kunskap om förskollÀrares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollÀrarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jÀmförde dagens uppdrag med det för 20 Är sedan. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur specialpedagoger och en tjÀnsteman beskriver att deras uppdrag organiseras pÄ de undersökta skolorna med sÀrskilt fokus pÄ skolutveckling. Följande frÄgestÀllningar utgjorde ett stöd för att uppnÄ studiens syfte.? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman det specialpedagogiska uppdraget och kompetensen i den utvalda kommunen?? Hur beskriver specialpedagoger och en tjÀnsteman den specialpedagogiska skolutvecklingen pÄ de berörda skolorna? ? Vilka möjligheter/hinder uppfattar specialpedagoger och en tjÀnsteman att det finns för att förverkliga det skolutvecklande uppdraget?Teori: UtgÄngspunkten för studien var det specialpedagogiska uppdraget, sett ur en systemteoretisk ansats med tyngdpunkt i Bergs teori om frirummet. Viktiga begrepp för studien inom den systemteoretiska ansatsen var relation, makt, mandat och legitimitet.Metod: Studiens metod byggde pÄ en fenomenologisk ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som undersökningsmetod.Resultat: Studiens resultat visar att bland de specialpedagoger och den tjÀnsteman som varit representerade i studien beskrivs organisationen av specialpedagogens uppdrag utifrÄn vilket mandat och vilken legitimitet specialpedagogen erhÄller och erövrar. De specialpedagoger i studien som erhÄller ett tydligt mandat av rektor, har ett bÀttre utgÄngslÀge angÄende erövrande av legitimitet bland arbetslagen och har dÀrmed större möjlighet att utföra uppgifter enligt specialpedagogens examensförordning.

In this master thesis we suggest a recreational directed forest management plan for the Skedalaskogen. The forest is situated 10 kilometres east of the city of Halmstad and is owned by the municipality. We have in literature and in research investigated what people like and want in the forest, how to manage the forest for recreation according to for example tree species, mixtures and density. We tried to adapt the forestry methods more to recreational thinking. We have also looked at issues like what is rare and not rare in this part of the country according to nature and forest, where people live and which connection they have to the Skedalaskogen. The Skedalaskogen is a quite big area, totally 830 hectares. The area have about 100 000 visitors a year.

Undersökningen Àr gjord ur ett professionsteoretiskt perspektiv. Jag har valt att utgÄ frÄn Julia Evetts och speciellt hennes begrepp professionalism inifrÄn respektive ovanifrÄn (from within/from above). Syftet Àr att analysera hur fritidspedagoger i en facebookgrupp, sprÄkligt sett lyfter fram vilka de Àr och vad de gör, och pÄ sÄ sÀtt konstruerar en diskurs som  definierar yrkesrollen och uppdraget. SÀrskilt  intressant Àr hur de definierar sitt yrke i relation till lÀrare, skolledning och de politiker som styr över olika satsningar pÄ skola och fritidshem.Jag har anvÀnt mig av diskursanalys som metod för att analysera det empiriska materialet, vilket bestÄr av texter frÄn Facebook. Materialet har tematiserats enligt följande: Fritidspedagogens identitet som professionell och Hur definierar man det egna yrkesuppdraget?Resultatet visar att Facebook fungerar som en social arena dÀr fritidspedagoger tillsammans konstruerar en diskurs som definierar yrkesidentiteten och yrkesuppdraget.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

Undersökningar visar pÄ att mÄnga lÀrare upplever det svÄrt att hanterafostransuppdraget, bÄde ur ett tidsmÀssigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med denhÀr studien Àr att ta del av berÀttelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokuspÄ elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lÀr sig hantera uppdraget.Studien har utförts ur ett hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlatsin genom intervjuer med gymnasielÀrare. Resultaten visar pÄ att kursplanernas innehÄllhar betydelse för hur mycket utrymme lÀraren ger Ät vÀrdegrundsfrÄgor. LÀrarehanterar elevernas etik och moral olika beroende pÄ situation och problemets karaktÀr.LÀrarnas egna mÄl Àr bland annat att fÄ lektionerna att fungera, att eleverna kÀnnertrygghet i klassrummet och att öka elevernas förstÄelse för andra mÀnniskor. För attlÀra sig hantera uppdraget krÀvs att vara dÀr det hÀnder och att vÄga diskutera etik ochmoral med eleverna.

Den hÀr rapporten redogör för utvecklingen av ett designförslag till en CD-spelare. Uppdraget kommer frÄn det relativt lilla handelsbolaget Transient Design i AlingsÄs, och gÄr ut pÄ att hjÀlpa företaget att ta fram ett designförslag pÄ en CD-spelare i sÄ kallad high end-klass. Fokus i projektet ligger pÄ grÀnssnittet mellan anvÀndaren och produkten, samt formgivning av chassi och CD-lucka. Rapporten inleds med en förstudie som bjuder pÄ en kort introduktion till hifi, identifiering av mÄlgruppen och dess krav och önskemÄl pÄ en CD-spelare. Vidare studeras tekniker för framförallt design av visuella grÀnssnitt och metoder för insamling av data samt kreativitetsstimulerande metoder.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Projektet har gjorts pĂ„ uppdrag av ÖlandsfĂ€rjan AB för att tillverka elscheman för huvudinstrumenttavlan ombord pĂ„ deras fartyg M/S Solsund. Anledningen till detta var att det inte fanns nĂ„gon dokumentation om huvudinstrumenttavlan och detta försvĂ„rade arbetet med felsökning och underhĂ„ll. DĂ€rför önskades elscheman som kunde anvĂ€ndas för att se skĂ„pets funktioner och uppbyggnad.Uppdraget var att skapa ett layoutschema som beskriver indikeringslampor och knappars fysiska positioner för huvudinstrumenttavlans framsida. Det skulle Ă€ven skapa ett kretsschema över förbrukardelen och ett kretsschema för kraftförsörjningsdelen som beskriver funktioner och utgĂ„ende matningar. Kraftförsörjningen bestĂ„r av tvĂ„ generatorer och möjlighet till landanslutning.

Detta examensarbete Àr utfört i samarbete med AB Electrolux Mariestadfabriken som arbetar med produktutveckling och tillverkning av kyl- och frysskÄp. Uppdraget var att utveckla ett helhetskoncept för insidan pÄ en kylskÄpsdörr i premiumsegmentet med fokus pÄ infÀstning och modularisering av balkonger. KylskÄpet som helhetskonceptet ska placeras i har en inredning av rostfritt stÄl, vilket innebÀr att de lösningar som i dagslÀget tillÀmpas för kylsdörren inte kan anvÀndas.Projektet inleddes med en undersökning av bakgrunden till uppdraget samt en förstudie dÀr mÄlgruppen definierades, konkurrenter identifierades och kraven frÄn anvÀndarna samlades in. Efter detta följde en grundlig konceptframtagningsfas som innefattade generering av idéer, skapande av koncept, konceptval och detaljutveckling.Det slutliga helhetskonceptet visualiserades med en prototyp som erbjuder steglös justering av kylskÄpsdörrens balkonger. Grundkonstruktionen bestÄr av tvÄ strÀngpressade aluminiumprofiler som har en dold infÀstning pÄ dörren.