AbstractTitel: Med uppdraget i alla kanaler -Institutionell logik för strategisk kommunikation pÄ svenska statliga myndigheterFörfattare: Ulf NylénKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp, MK 2500Termin: VÄrterminen 2014Syfte: Syftet uppsatsen Àr att identifiera tre grundelement i den institutionella ordningsom styr den institutionella logiken strategisk kommunikation pÄ svenska statligamyndigheter. Med utgÄngspunkt i neoinstitutionell organisationsteori och Thorntons(et al. 2012) interinstitutionella system formuleras tre forskningsfrÄgor:1. Var hÀmtar den strategiska kommunikationen pÄ en statlig myndighet sin legitimitet?2.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva fyra lÀrares upplevelser och erfarenheter av att möta och bemöta intolerans i religionsÀmnet inom vuxenutbildningen men ocksÄ vilka strategier och arbetssÀtt de anvÀnder sig av och vilket stöd de finner i det arbetet. I uppsatsen finns tidigare forskningsresultat redovisade nÀr det gÀller begreppet intolerans, vilka typer av intolerans som identifierats pÄ högstadiet och gymnasiet men ocksÄ hur man kan motverka fenomenet. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer med fenomenologisk hermeneutisk teoretisk utgÄngspunkt och analysmetod, med det menar man att intervjufrÄgorna Àr utformade för att fÄ tillgÄng till respondentens medvetande och för att fÄ en uppfattning om den personens specifika upplevelser och erfarenheter. I analysen försöker jag sedan genom hermeneutisk analys söka efter eventuella upplevelser eller uppfattningar som inte Àr tydliga eller uppenbara i det direkt uttalade svaren och kontextualisera dem gentemot, bakgrund, tidigare forskning, syfte och frÄgestÀllningar. Resultatet visar att uppdraget inom vuxenutbildningen tenderar att hamna i bakgrunden och anledningen tycks vara tidsbrist, bristande intresse, kunskap och engagemang hos ledningen och organisatoriska svÄrigheter. Trots det visar resultatet i denna undersökning att uppdraget, i den mÄn det bedrivs, genomförs integrerat och genomsyrar undervisningen. Det Àr ett resultat som inte stÀmmer överens med tidigare forskning inom grundskolan och gymnasiet genomförd av skolinspektionen.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och beskriva elevassistentens uppdrag i en inkluderande skola, d.v.s. i en skola för alla. Vidare syfte Àr att undersöka om det finns en relation mellan elevassistenten och specialpedagogen och hur den relationen i sÄ fall ser ut. Fokus ligger pÄ elevassistentens uppdrag samt elevassistentens samarbete med specialpedagogen. ? Vad omfattas i elevassistentens uppdrag? ? Hur genomförs uppdraget? ? Vilken relation finns mellan elevassistenten och specialpedagogen? Det teoretiska ramverk som vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr Antonovskys KASAM-teori och systemteori.

Det Àr ett stort antal kommuner som inte klarat av sitt ansvar att verkstÀlla samtliga beslut om insatsen kontaktperson enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det Àr kommunerna som rekryterar kontaktpersoner och de i sin tur utför sitt uppdrag pÄ ideell basis. Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att undersöka, beskriva och jÀmföra tvÄ förestÀllningar och studera vilka likheter och skillnader som finns, för att fÄ fram förklaringsmodeller till varför kommunerna inte klarar av att verkstÀlla samtliga beslut. Det som undersökts Àr, vad kontaktpersonens utbyte Àr i uppdraget och hur de uppfattar att de genom insatsen skapar delaktighet för brukaren.De tvÄ teoretiska perspektiv och det centrala begrepp som stöder uppsatsens syfte och problemformulering Àr organisationsteori, utbytesteori och delaktighet. Teorierna och det centrala begreppet fungerar ocksÄ som stöd för analysen och de slutsatser som presenteras i uppsatsens avslutande del.

Undersökningens syfte var att beskriva, analysera och förstÄ vad som hÀnder med barn och pedagoger nÀr mer bild och formskapande aktiviteter, material och verktyg förs in i verksamheten pÄ förskolan. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av deltagande observationer samt parallellt av anteckningar frÄn dagböcker, reflektion och dokumentation som informationshÀmtande metoder. Som pedagogisk metod har vi anvÀnt oss av ett tema inriktat arbetssÀtt med inriktning pÄ samspelet mellan barn och pedagoger vi har ocksÄ utgÄtt frÄn ett estetiskt förhÄllningssÀtt. Vi har Àven anvÀnt förskolans lÀroplan och dess intentioner samt litteraturstudier kopplade till vÄr undersökning. Resultatet visar att bÄde barn och pedagoger blir mer kreativa i en miljö dÀr man för in skapande aktiviteter, material och verktyg.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur publikmedverkan förÀndrats i public service-radion i och med digitaliseringen. Publikmedverkan ska undersökas ur flera aspekter men med ett sÀrskilt fokus pÄ nya medieformer.Teori: DÄ en enskild relevant teori saknas för omrÄdet publikmedverkan inom public service-radion har tidigare forskning frÄn flera nÀrliggande omrÄden sammanstÀllts i en för uppsatsens syfte unik analysmodell. Denna modell konceptualiserar infrastrukturen för publikmedverkan i public service-radion. Den beskriver hur den tekniska utvecklingen och public service-uppdraget pÄverkar publikmedverkan och att det frÀmst Àr nya medier som anvÀnds för publikmedverkan.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning bestÄr av en kvantitativ innehÄllsanalys som mÀter utrymmet för publikmedverkan (mÀngd publikgenererat innehÄll i sÀndning och antal uppmaningar till publikmedverkan) samt vilka medieformer som anvÀnds för publikmedverkan vid tvÄ tillfÀllen. Undersökningen bestÄr av 20 sÀndningstimmar 1995 och 20 sÀndningstimmar 2010, jÀmnt fördelade mellan radiokanalerna P1 och P3.Resultat: Den empiriska undersökningen visar att utrymmet för publikmedverkan har ökat i och med digitaliseringen.

I Sverige finns en skollag som ska garantera alla elever likva?rdig utbildning oavsett social bakgrund men a?nda? pa?visar statistik fra?n Skolverket att utbildningsniva?n verkar ga? i arv. Detta bekra?ftas a?ven i tidigare studier av Mikael Palme som visade att elever fra?n den o?vre medelklassen, vars fo?ra?ldrar hade eftergymnasial utbildning, hade blivit utrustade med kunskaper i hemmiljo?n som sedan premierades i skolan, vilket ledde till att de bland annat uppfattades som bega?vade av la?rare. Studien syftar till att studera om vilka faktorer som pa?verkar elevers skolprestationer och pa? vilket sa?tt fo?ra?ldrars utbildningsniva? inverkar pa? elevers betyg. Vidare syftar underso?kningen till att fa? en uppfattning om elevers syn pa? utbildning och hur de ta?nker kring sin skolga?ng.

Varje dag engagerar sig tusentals fackligt förtroendevalda pÄ olika arbetsplatser i Sverige med mÄl att förbÀttra arbetssituationen för företagets anstÀllda. Detta genom att representera anstÀllda pÄ arbetsplatsen och dÀrmed vara en förbindelselÀnk mellan arbetsgivaren och fackets medlemmar. SÄledes stÀlls den fackliga representanten mot arbetsgivarens krav som inte alltid stÀmmer överens med medlemmarnas önskemÄl. Det leder inte sÀllan till att den fackligt förtroendevalda möts av ett visst motstÄnd, som gör uppdraget krÀvande. Detta stÀller krav pÄ att som förtroendevald kommunicera sÄvÀl med arbetsgivare som medlemmar för att kunna förstÄ samt samarbeta med varandra.

Rapporten beskriver mitt examensarbete pÄ IT-konsultföretaget Interlan, GÀvle. Uppdraget var att ta fram en manual för att migrera servrar till virtuell miljö. Rapporten innehÄller nÀrmare förklaring om dokumentet som skrevs och hur arbetet genomfördes. Resultatet i form av sjÀlva manualen finns bifogad i rapporten..

Kommunikation har en central roll i dagens samhÀlle, sÀrskilt i vÄra skolor dÀr det anvÀnds för social interaktion, för att sprida information och för att befÀsta kunskap. Syftet med den hÀr studien Àr att identifiera och definiera kommunikationen som Àger rum i Àmnena bild och engelska ? hur den gÄr till vÀga vad som utmÀrker och skiljer kommunikationen Ät mellan de bÄda Àmnena. Den hÀr studien innehÄller en kvantitativ studie av GY11:s Àmnesplaner för bild och engelska, och en kvalitativ studie av Ätta stycken intervjuer med lÀrare inom Àmnena bild och engelska pÄ gymnasial nivÄ i VÀxjö. Resultatet av den hÀr studien visar pÄ att definitionen av vad kommunikation Àr skiljer sig Ät i de bÄda Àmnesplanerna.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet Àr stor. En kommun kan bestÄ av en mÀngd olika nÀmnder, bolag och styrelser och alla Àr föremÄl för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen pÄ uppdraget innebÀr att inte allt som sker i kommunen kan granskas och dÀrför krÀvs det prioriteringar frÄn den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

För nÄgra Är sedan togs politiska initiativ pÄ överstatlig nivÄ att definiera entreprenörskap som en grundlÀggande kompetens hos varje samhÀllsmedborgare och en angelÀgenhet för skolvÀsendet. Som en följd av detta kom Àven den svenska grundskolans nationella styrdokument LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011), att innehÄlla skrivningar om entreprenörskap. Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och bidra med kunskap om hur lÀrare förstÄr och tar sig an det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 samt hur man ser pÄ lÀrarrollen i en entreprenöriell praktik. Studien har en fenomenologisk forskningsansats och med fallstudien som forskningsstrategi genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare som undervisade i grundskolans Ärskurs 7-9. Resultatet av studien visade att lÀrarna upplevde att det entreprenöriella uppdraget i Lgr 11 till stor del handlar om att eleverna inom ramen för undervisningen ska utveckla entreprenöriella förmÄgor som kreativitet, ansvarstagande, samarbetsförmÄga och initiativförmÄga.

Syftet med vÄr studie har varit att ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken. Kortfattat handlar pedagogisk dokumentation om att pedagoger tar tillvara pÄ barns tankar och nyfikenhet för att kunna anvÀnda sig av dem i verksamheten. Pedagogen bör vara medforskande och genuint intresserad av att lyssna och se barnen. För att ta reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av metoden kvalitativa intervjuer och vi har utgÄtt frÄn det sociokulturella perspektivet. I de kvalitativa intervjuerna valde vi att intervjua pedagoger som alla har Reggio Emilia utbildning samt arbetar pÄ förskolor med inriktning pÄ Reggio Emilia pedagogiken.

I LÀroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi lÀsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien Àr att undersöka hur nio förskollÀrare i södra Sverige uttrycker att de anvÀnder sig av förskolegÄrden i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lÀrande.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur anvÀder föskollÀarna föskolegÄden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollÀrarna tillvara pÄ barnens intresse pÄ förskolegÄrden?? Hur ser föskollÀarna pÄsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollÀrare i studien anser att det sociala samspelet Àr viktigt. Flera av förskollÀrarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang Àr av stor betydelse i barnens lek.