Specialpedagogik i förskollärarutbildningen. En komparativ studie av styrdokument
Syfte: Det övergipande målet med arbetet var att skapa kunskap om förskollärares specialpedagogiska kompetens. Studiens syfte var att granska det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningens styrdokument genom en komparativ undersökning som jämförde dagens uppdrag med det för 20 år sedan. Syftet preciserades med följande frågeställningar: 1. Hur formuleras det specialpedagogiska uppdraget i styrdokumenten? 2. Hur beskrivs barn i styrdokumenten? 3. Hur ska den blivande förskolläraren tillgodose barns behov enligt styrdokumenten? 4. Utgår styrdokumenten från ett relationellt eller kategoriskt specialpedagogiskt perspektiv i sina formuleringar? Teori och metod: Undersökningen har utgått från specialpedagogisk forskning med inriktning mot förskola. Bland annat behandlades begreppet normalitet och avvikelse samt de specialpedagogiska perspektiven relationellt och kategoriskt perspektiv. Historik och forskning om förskollärarutbildningen bildade bakgrund till att förstå sammanhanget runt de styrdokument som analyserades. Diskursanalys användes både som teori och metod vid analysen av dokumenten. Bland annat användes Faircloughs begrepp modalitet och transitivitet som redskap vid textanalysen. Dokumenten som analyserades var: Utbildningsplan för förskollärarlinjen (UHÄ, 1980) och Examensordning för lärare (SFS 2007:129) samt förberedande Proposition 1976/77:76 och Proposition 1999/2000:135. Resultat: Det specialpedagogiska uppdraget i förskollärarutbildningen har gått från ett blandat relationellt och kategorsikt perspektiv, till ett rent relationellt perspektiv under perioden som undersöktes. I det tidigare dokumentet framstod två kategorier av barn: barn med skiftande behov och barn med behov av särskilt stöd. I det senare styrdokumentet uttrycktes en kategori: alla barn. Uppdraget var dock detsamma - att tillgodose barns behov. Hur behoven skulle tillgodoses skiljde sig åt. Tidigare dominerade utvecklingspsykologi i utbildningen men även kunskap om funktionsnedsättningar ansågs viktigt. I dagens uppdrag handlade det om barns individuella sätt att lära. Ytterligare redskap de blivande förskollärarna fick med sig var: vetenskaplighet och ett demokratiskt uppdrag. De här två områdena fanns med i båda styrdokumenten men innebörden skiljde sig åt något.