Denna studie har som syfte att belysa relationen mellan förskollärares resonemang om sitt jämställdhetsuppdrag och hur det kommer till uttryck i det direkta mötet med barn. Studiens empiri har samlats ihop genom två halvstrukturerade intervjuer med två förskollärare och tre löpande observationer i samlingssituation vid en förskola. Resultatet visar att förskollärarna resonerar kring sitt jämställdhetsuppdrag på ett professionellt sätt. De visar hög medvetenhet när de resonerar om sitt jämställdhetsuppdrag. Genom observationerna har jag kunnat se att förskollärarna använder samma typ av tonläge, röst, språk och ögonkontakt i bemötandet med alla barn, både flickor och pojkar.

The main question this bachelor thesis aims to answer is how the public service program Tg1?s news broadcasts may look. The following questions were used to discuss thetendencies of the result: How can the distribution of the news categories appear in Tg1?sbroadcasts? Can the main news be considered as impartial and objective in its linguisticand pictorial representation?To answer the aforementioned question I chose to do a combined study, using aquantitative content analysis and a qualitative content analysis.To lead my research, I focused on two requirements underlined by public servicebroadcasters, namely, objectivity and impartiality, and diversity. The outcome shows thatthe diversity in Tg1?s broadcast is disproportionate and that the pictorial representation isnot impartial and objective without the linguistic part.

Både genusforskning och jämställdhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas på olika sätt beroende på vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som något som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebär att könsmönster är något som är möjligt att förändra. Enligt Läroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats är att undersöka pedagogers uppfattningar kring jämställdhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Studien tog sin början genom ett uppdrag från festivalledningen för Piteå Dansar och Ler. Uppdraget bestod i att uppmärksamma brister i festivalområdets områdesdesign. Under uppdraget framkom att begreppet områdesdesign var oklart och att innebörden växlade beroende på vem jag frågade. Komplexiteten hos begreppet ledde till att studien riktades mot att definiera begreppet områdesdesign. Vid gatufestivaler används stadens centrum som arena. Detta innebär att funktioner och användningsområden, till exempel scener och toaletter, måste anpassas estetiskt och funktionellt till den befintliga stadsmiljön.

?The big 5? ? en möjlig väg mot uppdraget om likvärdig bedömning är en empirisk studie som utgår från en forskningsbaserad grund där likvärdighet ur ett bedömningsperspektiv står i centrum. Studien fokuseras på ?The big 5? och de fem förmågor som konceptet innefattar. Empirin är insamlad genom enkäter till lärare verksamma i två medelstora kommuner på låg- och mellanstadiet.

Denna studie har syftat till att undersöka om förskollärare upplever sin ledarroll förändrad utifrån det utökade ledaransvaret som en ny reviderad läroplan för förskolan betonar. De centrala frågeställningarna i min undersökning har varit: Vad kännetecknar erfarna förskollärares tankar om sitt uppdrag och om ledarskapet i förskolan? Vad beskriver förskollärare att de gör, i sin roll som ledare i olika situationer? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med erfarna förskollärare. Resultatet visar att det finns en medvetenhet kring att vara en god förebild och medforskande pedagog, bidra till att skapa ett gott klimat och att ge konstruktiv feedback. Samtidigt beskriver förskollärarna i studien hur det uppstår en osäkerhet hos dem, till exempel när det gäller att hantera egen stress, behålla barnfokus, hantera konflikter samt att leda kollegor som inte vill arbeta mot målen.

Syftet med studien är att undersöka klasslärares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. Utifrån Aaron Antonovskys teori om känsla av sammanhang, KASAM har vi ställt frågorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget? Metoden vi använt oss av är semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lärare som arbetar i grundskolan och har klasslärare/mentorsansvar. Resultatet av vårt arbete är att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lärare upplever en känsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna är salutogena, då vi har fokuserat på de styrkor och tillgångar som lärarna upplever.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.