I lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94, framgÄr det att skolans uppdrag Àr att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Syftet med vÄrt arbete var att ge en förstÄelse för hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar uppdraget och beskriver arbetet med att erbjuda eleverna daglig fysisk aktivitet. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr vi intervjuade fem pedagoger verksamma i grundskolans tidigare Är verksamma i norr- och vÀsterbotten. VÄrt resultat visar att det fanns oklarheter i vissa avseenden kring hur tillÀgget ska tolkas och tillÀmpas. Detta har lett till att arbetet med daglig fysisk aktivitet pÄ skolorna ser olika ut.

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

MÄlen för gymnasieskolans lÀroplan Lpf 94 handlar om yrkesförberedelse och utveckling av insikter, en nÄgot ödmjuk instÀllning till komplexiteten i uppdraget. I Gy11 Àr man mer rak pÄ sak, eleven förvÀntas kunna ett eller flera yrken nÀr de lÀmnat skolan. Kanske Àr det införandet av lÀrlingsutbildningen som givit författarna en större sjÀlvsÀkerhet om skolans förmÄga att producera yrkesmÀnniskor. Kan eleverna pÄ Handelsprogrammet ett eller flera yrken dÄ de avslutar sin treÄriga gymnasieutbildning och vad innebÀr det i sÄ fall att kunna yrket? BÄda frÄgorna Àr högst relevanta för den som utbildare pÄ ett yrkesprogram. Viktiga delar av vÄrt uppdrag som lÀrare handlar om att, efter lÀroplanens intentioner, utbilda och coacha eleverna mot ett yrke.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Designingenjörsstudenterna, Aldin Sumic och Andrea Slaattelia Larsson pÄ Högskolan i Skövde har i samarbete med företaget, AB Germa, arbetat med ett produktutvecklingsprojekt under vÄren 2014. Syftet med uppdraget var att hitta lösningar till en eventuell konceptuell ?vakuum-skop? genom att anvÀnda Germas befintliga vakuumteknik för att immobilisera en patient med misstÀnkt spinalskada och integrera den i den befintliga skopbÄren med dess funktion att ?skopa upp? en patient frÄn olycksplatsen. Syftet med uppdraget var ocksÄ att reducera antalet patientförflyttningar samt att öka sÀkerheten och kvaliteten i rÀddningsarbetet. En av Germas strategier för att konkurrera pÄ marknaden Àr att lansera tvÄ nya produkter Ärligen.

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Syftet med denna intervjustudie Ă€r att ge pedagogens perspektiv pĂ„ det demokratiska uppdraget i dagens skola och pĂ„ nĂ„gra faktorer som pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för att arbeta med uppdraget i klassrummet. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ ansats dĂ„ vi genomfört intervjuer med lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r, År 1-3. I resultatet synliggörs att lĂ€rarna anser demokratiuppdraget vĂ€sentligt i undervisningen men att de upplever det svĂ„rt att prioritera demokratiuppdraget jĂ€mfört med kunskapsuppdraget. Det framkommer stor variation pĂ„ hur de intervjuade lĂ€rarna beskriver sitt arbete i klassrummet. LĂ€rarnas syn pĂ„ förutsĂ€ttningarna för sitt arbete varierar.

BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsförÀldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primÀr vÄrdgivare Ät de placerade barnen samt hur detta pÄverkar livet i familjen. Studiens frÄgestÀllningar var: Hur beskriver familjehemsförÀldern uppdraget som familjehem och pÄ vilket sÀtt detta pÄverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsförÀldern sin roll som primÀr vÄrdgivare? PÄ vilket sÀtt har familjehemsförÀldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem sjÀlva, förÀndrat synen pÄ uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsförÀldrar, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor. Studiens teoretiska utgÄngspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

UtgÄngspunkten för studien har varit vÄrt intresse för en rapport av Skolverket. Den har pÄvisat brister i skolans arbete med att göra utbildningen tillgÀnglig för alla elever, trots uppdraget om inkludering. Syftet med denna studie har varit att ge en ökad förstÄelse för hur lÀrarna arbetar i mötet med elever i en inkluderande klassrumsmiljö. Genom kvalitativa intervjuer har vi fÄtt en ökad insikt i hur lÀrarna uppfattar och upplever uppdraget och vilka faktorer som har betydelse för hur inkluderingsbegreppet pÄ skolan kan utvecklas. Observationerna i klassrummet har gett oss en praktiknÀra förstÄelse av vilka hinder och möjligheter lÀrarna möter i sin vardag i mötet med alla elever.