Folkmordsundervisning som ett led i skolans demokratifostran
En studie av hur skolans demokratifostrande uppdrag gestaltar sig i historieundervisningen om folkmord på gymnasiet
Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget. Uppsatsen grundar sig i en kvalitativ enkät som är besvarad av sammanlagt elva gymnasielärare i historia. Som en teoretisk grund för studien återfinns forskning angående det demokratifostrande uppdraget och historiemedvetande samt Deweys tankar om utbildning och demokrati. Även begreppsdefinitioner av demokrati, mänskliga rättigheter, människovärde och folkmord återfinns. Resultatet visar att det demokratifostrande uppdraget ges stort utrymme i folkmordsundervisningen, och då främst aspekterna demokrati och människovärde. Flertalet lärare anser att folkmord är viktigt för att lyfta dessa aspekter, då de blir en naturlig del av undervisningen. Historiemedvetande anses av de flesta lärarna vara viktigt i samband med folkmordsundervisningen för att förstå att folkmord har förekommit och fortfarande göra det. Dock är det få lärare som kopplar samman historiemedvetandet med det demokratifostrande uppdraget.