Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina Medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina Medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina Medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina Medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina Medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina Medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina Medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Delaktighet och inflytande i arbetslivet är en central bestämningsfaktor för anställdas hälsa. För att Medarbetare ska kunna bli delaktiga och påverka på arbetsplatsen identifierades chefers ledarskap som en nyckelfaktor för att det ska bli möjligt. Genom att chefer delegerade uppgifter och beslut till medarbetarna samt förde en ständig dialog, främjades medarbetarnas delaktighet. Syftet med studien var att undersöka chefernas uppfattning om sitt ledarskap som gjort att de uppnått hög delaktighet bland sina Medarbetare. Som metod användes en empirisk design med kvalitativ ansats och telefonintervjuer som datainsamlingsmetod.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? Påverkar kulturen hur Medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjälp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med Medarbetare på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn på en kris är beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen är. Vidare påverkas det formella budskapet av hur Medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har även kommit fram till att kulturen på en organisation är avgörande för hur Medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anställda kan det vara en bidragande orsak till att Medarbetare sviker sin arbetsplats och sina Medarbetare.

Uppsatsens syfte är att genom teoretiska och empiriska studier skapa en djupare förståelse för de instrument ett företag använder för att motivera sina Medarbetare och hur medarbetarna i sin tur uppfattar dem. En kvalitativ metod har använts. Det empiriska materialet har inhämtats genom intervjuer med Medarbetare på Coloplast.De instrument Coloplast använder för att motivera produktionsmedarbetarna är trovärdiga och accepterade av de anställda. Dock är den personliga lönen för liten för att ha önskad effekt. Coloplast bör bestämma sig för vilken motiveringsstrategi som fungerar bäst och koncentrera sig på denna..

Forskningen visar att det börjar bli ont om kompetenta Medarbetare och att det snart är viktigare att behålla sina kompetenta Medarbetare än själva kunderna. Syftet med forskningsstudien har varit att skapa förståelse för hur professionella mindre tjänsteföretag som revisions- och redovisningsbyråer arbetar med employer branding för att kunna bli attraktiva arbetsgivare. Totalt intervjuades sex personer från sex mindre revisions- och redovisningsbyråer. Intervjuernas fokus låg på två huvudområden: extern- och intern employer branding. Resultatet visade att fem utav de sex tjänsteföretagen inte arbetar med att attrahera nya talangfulla Medarbetare (Extern employer branding).

Mitt syfte med den här uppsatsen är att förstå hur Medarbetare upplever ett förändringsarbete i en organisation. Det handlar även om att studera skillnader mellan hur olika grupper av Medarbetare upplever ett förändringsarbete. Upplevelserna av ett förändringsarbete har studerats utifrån olika faktorer såsom individrelaterade faktorer, arbetsrelaterade faktorer, processen och organisatoriska faktorer. Jag har valt att använda mig av både en kvalitativ och en kvantitativ metod för insamling av empiri. Först har jag intervjuat en projektledare, vilket har skett utifrån en kvalitativ ansats.

Teorier som tar upp Medarbetare som en bidragande faktor till produktkvalitet är breda och riktar sig mot företag av varierande storlekar från olika branscher. Författarnas syfte har därför varit att utforma en egen modell för medarbetarkvalitet som inriktar sig specifikt mot företag av liknande storlek inom samma bransch. Undersökningen har gjorts på Länsförsäkringar Uppsalas och Sala Sparbanks callcenter. Modellen presenteras i uppsatsens avslutning som KLSM- Kvalitetledningssystem med fokus på Medarbetare. KLSM är baserad på faktorer som tar hänsyn till callcenters särskilda natur och skiljer sig från de generaliserande modellerna..

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för Medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan Medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 Medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur Medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur Medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Syftet med denna studie a?r att beskriva hur chefer introducerar nya Medarbetare och hur detta påverkar socialiseringen in i en organisation och arbetsgrupp. Studien är uppdelat i två teoretiska teman; de hårda formella delarna av en introduktion och de mjuka den socialisering som sker. Detta är en kvalitativ studie och resultatet är baserat på sju intervjuer med chefer och de dokument som tillhör introduktionen. Resultatet tyder på att vikten vid en introduktion ligger på arbetsuppgifter, trygghet och sammanhanget av organisationen.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning var dels att undersöka hur ledare motiverar sina Medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter, dels att se vilken ledarskaps stil som ledarna utövar utifrån transformellt och transanktionellt ledarskap med hänsyn till hur de motiverar sina Medarbetare. Följande frågeställningar besvarades i studien: Hur motiverar ledarna sina Medarbetare utifrån inre och yttre motivationsaspekter?Hur kan man beskriva ledarskapen utifrån transanktionellt och transformellt ledarskap beroende på hur ledarna motiverar sina Medarbetare?Finns det några skillnader mellan hur de intervjuade ledarna skapar motivation bland sina Medarbetare? Om det finns skillnader, hur kan man karakterisera dem? Jag besvarade frågeställningarna genom att använda mig av kvalitativ undersökning i form av fem intervjuer. Som analysverktyg använde jag mig av begrepp som inre och yttre motivation, transformellt och transanktionellt ledarskap. Min slutsats är att det finns skillnader i hur ledarna motiverar sina Medarbetare men att de alla använder sig utav både inre och yttre motivationsaspekter. Utifrån hur ledarna motiverar sina Medarbetare visar största del på ett transformellt ledarskap, dock visar en del av ledarna även till viss del på ett transanktionellt ledarskap utifrån deras motivationsutövanden.     Nyckelord: motivation, inre motivation, yttre motivation, transformellt ledarskap, transanktionellt ledarskap..

Uppsatsen ska skapa förståelse i hur HR-ansvariga strategiskt arbetar med rekrytering för att rekrytera rätt Medarbetare. Målsättningen är också att analysera hur företag förenar affärsidé och personalidé samt hur företag influeras av Human Resource Management-teorin..

SammanfattningEn fallstudie gjordes bland Medarbetare inom Hemtjänsten i Eskilstuna kommun. Syftet med studien är att erhålla förklaring och förståelse för Medarbetares användning och attityder till de processkartor och dokument som ingår i det integrerade ledningssystemet (ILS) samt den förändring som införandet av dem innebär inom Hemtjänsten i Eskilstuna kommun. Syftet är även att erhålla förklaring och förståelse om medarbetarattityders påverkan påinförandet av ILS genom att utgå ifrån teorier om attitydkonstruktioner.     Studien utfördes med en metodkombination av enkäter och intervjuer bland Medarbetare inom HEK. Drygt 14% av alla Medarbetare inom HEK deltog i studien varav 59st svarade på enkäter och tre intervjuades.

Den teoretiska bakgrunden tar upp self-efficacy som begrepp och dess betydelse för Medarbetare och organisation. Syftet med studien är att undersöka om samband finns mellan self-efficacy och interaktion mellan Medarbetare och chef. Self-efficacy mäts med GSE, i översättning av Koskinen-Hagman et al (1999), medarbetar-chefsinteraktion mäts med egenkonstruerade frågor i samma enkät i syfte att undersöka relationerna avseende bl a nöjdhet, chefsnärvaro, kontaktfrekvens, problemlösning. Deltagare består av 58 Medarbetare från samma organisation varav 83 % är kvinnor. Studien visar att samband finns mellan self-efficacy och hur Medarbetare uppfattar interaktionen med sin chef avseende närvaro, nöjdhet samt hur Medarbetare själva agerar vid problem på arbetet.

Denna studie syftar till att fo?rsta? chefers relationer till sina Medarbetare och hur de konstruerar en offentlig och privat sfa?r. Studien vill med hja?lp av chefers egna upplevelser fo?rsta? hur cheferna balanserar na?rhet och distans i sina relationer till medarbetarna. En kvalitativ ansats har valts och fem chefer inom den offentliga sektorn har intervjuats om sina upplevelser av att skapa relationer till Medarbetare.

Nya Medarbetare har förväntningar på sin arbetsgivare när de börjar på ett företag. De nya medarbetarna har även behov som måste uppfyllas. Det första en ny Medarbetare möter av företaget är introduktionen. Den mest väsentliga delen av introduktionen är introduktionen till arbetsplatsen. Därför är syftet med denna uppsats att öka förståelsen för vilka förväntningar blivande Medarbetare har på introduktionen till arbetsplatsen och även vilka behov de vill ha uppfyllda av introduktionen till arbetsplatsen.