Vi äter allt för lite frukt, grönsaker och baljväxter samtidigt som konsumtionen av kött och charkprodukter ökat kraftigt de senaste decennierna. En större del vegetariska måltider bestående av mycket grönsaker och baljväxter skulle ha många positiva effekter på hälsan. Matens klimatpåverkan står för 25 % av de totala växthusgasutsläppen där kött är den största miljöboven, vilket även gör frågan aktuell ur ett globalt hållbarhetsperspektiv. Skolan utgören betydelsefull arena i det hälsopromotiva arbetet då matvanor läggs i tidig ålder. Syftet medexamensarbetet är att belysa faktorer som påverkar implementeringen av mer vegetariska luncher i grundskolan.

The interest for food and cooking has probably never engaged the people of Sweden as much as it does today. Especially cookbooks are selling better than ever which has been a quite constant trend since the mid 90's. This study explores the connection between visual communication in Swedish cookbooks and the post-modern values which have influenced the market climate and the visual culture. I have used a theoretical framework as reference consisting of theories of semiotics, visual rhetoric, marketing communications and postmodernism. I have been studying six cookbooks, three from the late 00's and three from the early 90's, from the two separate angles of their graphic design and photographic material.

Syftet med vårt forskningsarbete var att genom jämförelse av två projekt som båda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssätt som vi som blivande pedagoger kan använda oss av i den ordinära skolundervisningen. Därigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett långsiktigt perspektiv och för en bättre medvetenhet gällande kost, hälsa och motion i förhållande till övervikt. Vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på tankar och känslor hos de medverkande i de båda projekten. Vi har intervjuat en projektledare från ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever från ett lokalt projekt. I vårt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rådgivning.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Bakgrund: Elever i grundskolan ska utveckla sina kunskaper om hygien hem- och konsumentkunskapslektionerna. Kunskaperna eleverna får är viktiga ur perspektiven hälsa, ekonomi och miljö. Studier visar på att antalet livsmedelsburna infektioner är ett ökande problem i samhället, därför är det viktigt att lära barn om hygien från en tidig ålder.Syfte: Att skapa en uppfattning om hur handhygienen sköts av elever i Hem- och konsumentkunskap (Hkk) under undervisningen.Metod: Fyra skolor valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval för strukturerad observation. Ett observationsschema användes där man observerade vilken typ av handtvätt deltagarna utförde efter fem olika typer av kontamination. Totalt observerades 45 deltagare från årskurs 5, 6, 8 och 9.Resultat: Deltagarna i årskurs 8-9 kontaminerades vid färre tillfällen i jämförelse med årskurs 5-6 samt var bättre på att utföra handtvätt efter dessa två kontaminationstillfällen:?tar i disktrasa/disksvamp? och ?byte mellan livsmedelsgrupper?.

Syftet med studien vara att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat och snabbmatskonsumtion. Anledningen till att jag valde detta ämne är för att fetman och ohälsan i samhället ökar samtidigt som vi lägger allt mindre tid på matlagning. Jag tror att snabbmatskonsumtionen snarare kommer att öka än att minska. Genom att undersöka vilka uppfattningar som finns kring snabbmat kan man lägga grunden till fortsatta studier om hur man skulle kunna få människor att välja hälsosamma snabbmatsalternativ.Metoden jag använde var kvalitativa intervjuer med tre personer i 20-30 årsåldern, en man och två kvinnor, vilka valdes genom ett så kallat bekvämlighetsurval. För att finna olika uppfattningar har jag inspirerats av fenomenografisk metod.Jag fann att bland mina deltagare var det vanligast att äta snabbmat när man var stressad eller led av tidsbrist och detta inträffade vanligtvis kring lunchtid.

Bakgrunden till undersökningen bottnar i en, från vår sida, saknad av djupare utbildning kring betygsättning och bedömning inom lärarutbildningens inriktning hem- och konsumentkunskap. Men också ett intresse för tillvägagångssättet vid bedömningen i ett ämne som inte enbart innefattar katederundervisning utan också undervisning med matlagning i kök. Med detta som grund växte undersökningen och uppsatsen fram.Syftet för studien var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap går tillväga för att samla in ett betygsgrundande underlag. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod, intervju. Studiens resultat grundar sig på fem intervjuer med fem lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap med varierande erfarenhet i yrket.

Hälsa är ett begrepp som under de senare åren blivit ett allt vanligare samtalsämne. Tidningarna överöser oss med hälsotips så gott som varje dag samtidigt som TV belyser begreppet genom program om viktminskning, nyttig matlagning och träning. Med utgångspunkt i hälsobegreppet började vi titta på hur det ser ut i den svenska gymnasieskolan när det gäller hälsa inom ämnet Idrott och hälsa, samt hur det ser ut i andra länder. Vi fastnade för Finlands modell där Gymnastik och Hälsokunskap är två skilda ämnen. Gymnastik är ett praktiskt ämne där undervisningen fokuserar på fysisk aktivitet och idrottsutövning och Hälsokunskap är ett teoretiskt ämne där allt från familjeliv till vad man bör äta behandlas. Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad svenska gymnasieungdomar tycker om att dela upp ämnet Idrott och hälsa på det sätt man gjort i Finland. Vår undersökning bestod aven kvantitativ enkätundersökning.

Syftet med studien var att undersöka öppen förskola som arena för ett hälsofrämjande arbete. Fokus var på de möjligheter och begränsningar som personalen upplevde i sitt arbete utifrån det hälsoprogram som tillämpades av dem. Studien var ett uppdrag från Salutsatsningen vid Västerbottens läns landsting. Metoden var en kvalitativ ansats och fem intervjuer genomfördes med personal inom öppen förskola i Västerbottens län. Intervjuerna utgick från de kriterier som fungerade som riktlinjer för arbetet.

Syfte med denna uppsats är att undersöka hur personalen på två gruppbostäder, enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, utformar stöd gentemot de boende på gruppbostäderna. Avgränsningen är dragen till att undersöka matsituationen där denna är uppdelad i de fyra delarna: planering, inhandling, matlagning och måltiden som social konstruktion. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer med personal från gruppbostäderna och fokus är att undersöka huruvida de boende får vara delaktiga och självbestämmande i matsituationen. Det framkommer i undersökningen att förhållandet mellan boende och personal är komplext och att personalen påverkar de boende på explicita såväl som implicita sätt. Då stödet som erbjuds till stor del grundar sig i en normalisering så påverkas de boende bland annat till att tillaga varierad kost samt att äta nyttig mat.

I Sverige har personer som är i behov av omfattande stöd i vardagen rätt till assistans, en tjänst som utförs av personliga assistenter. Den vedertagna benämningen av funktionshindrade i behov av assistans är brukare. Det som skiljer yrket personlig assistent från övriga vårdyrken är att det inte krävs en formell yrkesutbildning. Eftersom den personliga assistenten är en del av brukarens privatliv är personkemi och personlig kompetens faktorer som ofta väger tyngre än formell utbildning. Den personliga assistenten assisterar brukaren i de vardagliga sysslorna, vilket innefattar bland annat, planering, matlagning och assistans vid måltider.

PFAS är en grupp poly- och perfluorerade ämnen som framställs industriellt och förekommer i ett flertal produkter såsom impregnerade papper och textilier, brandskum och rengöringsmedel, detta på grund av dess smuts, vatten- och fettavstötande egenskaper. Ämnena klassas som PBT ämnen, persistenta, bioackumulerande och toxiska, vilket gör dem till ett hälsoproblem för människor och djur. Denna studie undersökte förekomsten av PFCA, PFSA och PAPS i micropopcorn, samt om migration från förpackning till majskorn innan tillagning förekom och om PFAS i popcornen kunde utgöra en hälsorisk för människor. Proverna bereddes genom att tillaga ett prov i mikrovågsugn, ett i kastrull innehållande majskärnor samt fettet från micropopcornpåsen och ett där majskärnorna tvättades rena från fett från påsen och därefter tillagades med rapsolja i kastrull. Proven extraherades bland annat med en SPE Wax + HLB, separerades i en Acuity UPLC och identifierades med hjälp av en Xevo TQ-S-quadrupole masspektrometer med atmosfäriskt elektrospraygränssnitt i negativt läge samt analyserades i mjukvaran Masslynx.

Hem- och konsumentkunskap är ett läroämne som går långt tillbaka i tiden med en start redan på slutet av 1800-talet. Då var utbildningen endast till för flickor. Genom tiden har ämnet genomgått olika faser till förändring och den senaste utvecklingen ämnet genomgick var år 2000 då ämnet fick ett nytt namn och en ny kursplan. Från att har haft benämningen hemkunskap heter det numera hem- och konsumentkunskap. Vid ombenämningen infördes nya kunskapsområden såsom konsumentekonomi, resurshushållning samt hälsa. Syftet med det här examensarbetet var att lyfta fram de tankar och förväntningar som vårdnadshavare/förälder och de unga vuxna har haft på ämnet hem- och konsumentkunskap efter avslutad grundskoleutbildning.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken.