Hem- och konsumentkunskapslärares epistemologiska grunder för bedömning i praktisk matlagning
I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ?ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker? (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ?Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker? (1994:28)Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ?tråkiga, svårlästa och föga inspirerande? (Bäcklund & Eriksson 2008:4). I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse. Lena Kjersén Edman startade en livlig debatt på DNs kultursidor hösten 2008 där hon anklagade Meyer för att vara bakåtsträvande i sin beskrivning av kärlekshistorien mellan de båda ungdomarna (DN, 080902). Däremot bode man kunna använda dagens populärlitteratur som ingångsport till äldre litteratur, även kallade klassiker. Idén med denna uppsats är således att avgöra hur Om jag kunde drömma förhåller sig till Dracula ur en litterär synpunkt, samt om man skulle kunna läsa Om jag kunde drömma med utgångspunkt i Dracula, för att på detta vis gå de elever som väljer Meyer framför Stoker till mötes. Som blivande lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, ämnar jag undersöka hur de båda verken förhåller sig till varandra ur tematisk synpunkt, för att möjligen kunna använda mig av detta material i min kommande undervisning.