According to both national and international political regulations, the school should as far as it is possible include students with special needs in regular education. However, when implementing these political intentions regarding an including school environment, problems often arise. The aim of this studie has been to investigate the opinions of teachers and students when it comes to inclusive education in mathematics. The study has partly been based on interviews with students with special needs in mathematics. These students were included in regular mathematics groups.

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur olika pedagoger talar om matematik i skolan. I första hand söks hur man samtalar om elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik, motivation och framgÄngsfaktorer.Tanken Àr att studera tre grupper av pedagoger i olika kommuner. ForskningsfrÄgorna Àr: ? Vilka likheter och skillnader finns det nÀr det gÀller hur man talar om matematik? ? Vilka omrÄden talar man om? Teori: Arbetet skrivs som en form av diskursanalys inspirerad av Foucault. Bolander och Fejes (2009) visar frÄgor med denna utgÄngspunkt.

Syftet med denna studie Àr att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhÄllande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frÄgorna: vilket matematiskt innehÄll vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta mest med, hur vÀljer de deltagande lÀrarna att arbeta med det matematiska innehÄllet, samt pÄ vilka olika grunder vilar de deltagande lÀrarnas val av matematiskt innehÄll och metod?VÄr studie grundar sig pÄ en tidigare litteraturstudie dÀr nationell och internationell forskning granskats. BÄde vÄr litteraturstudie och empiriska studie vilar pÄ en önskan om att fÄ en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vÄr empiriska studie utgÄr vi frÄn en positivistisk syn pÄ kunskap, dÀrför anvÀndes en kvantitativ metod för att samla in data.

Syftet med studien var att synliggöra begreppet individualisering och att vi sjÀlva skulle planera och genomföra en individualisering som skiljer sig frÄn den traditionella kvantitativa hastighetsindividualiseringen. Vi valde att genomföra en individualisering som bygger pÄ vissa valmöjligheter samt variation i arbetssÀtt och innehÄll. Inom vÄrt planerade arbetssÀtt arbetar samtliga elever inom samma omrÄde och vÄrt arbetssÀtt skulle kunna ingÄ under en kvalitativ individualisering. VÄr individualisering har genomförts i en sjÀtteklass inom omrÄdet lÀngd. UtifrÄn genomförandet har vi sedan undersökt vilka val eleverna har gjort och vad som styr deras val.

Syftet med undersökningen var att studera verksamma lÀrares syn pÄ hur man bemöter elever med dyskalkyli i grundskolans tidigare Är (Är 1-6). För att nÄ detta syfte genomfördes kvalitativa intervjuer med sex lÀrare som alla har erfarenhet av matematikundervisning.I studiens inledande kapitel definieras begreppet dyskalkyli och olika förklaringsmodeller tas upp. Möjliga orsaker, omfattning och ÄtgÀrder behandlas ocksÄ. Slutligen beskrivs nÄgra pedagogiska insatser som Àr till hjÀlp för elever med specifika matematiksvÄrigheter. Resultatet redovisas i tre kategorier; begreppet dyskalkyli, lÀrarnas erfarenheter och pedagogiska insatser.

MÄnga studier pekar pÄ att flersprÄkiga barn har sÀmre resultat Àn barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien Àr att studera flersprÄkiga barns svÄrigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda pÄ om signalord har betydelse för flersprÄkiga barns svÄrigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av rÀknesÀtt man ska vÀlja.  Deltagarna i den hÀr studien Àr barn i Ärskurs tre.Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fÄtt stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord Àr lÀttare Àn uppgifter utan signalord.

Syftet med undersökningen var att jÀmföra praktisk matematik med matematikundervisning som byggde pÄ rÀknande i lÀrobok. JÀmförelsen handlade om vilken typ av kunskap och vilka lÀrandeprocesser de skilda sammanhangen gav upphov till. För att fÄ en bild av vad rÀknande i boken gav, vilken matematik som anvÀndes i karaktÀrsÀmnen pÄ verkstadsutbildningen och vad verklighetsbaserad praktisk matematik i klassrummet gav gjordes en studie av tre matematikböcker, en undersökning i verkstaden, ett undervisningsförsök med praktisk matematik och ett referensförsök med elever som givits incitament att arbeta effektivt.Metoden byggde pÄ att samla in övningsuppgifter och göra klassrumsobservationer. Dessa analyserades dÀrefter frÄn de teoretiska utgÄngspunkterna att matematik i skolan har flera nyttighetsaspekter och att elevers kontextualisering, det vill sÀga hur de kan bygga upp sin kunskap, kunde studeras med ett ramverk utvecklat för just detta.Resultatet blev att trots att matematik förekommer i verkstaden och Àr viktigt kan eleverna ha svÄrt att ta till sig den för de anvÀnder den alltför sÀllan. NÀr de arbetade med de praktiska uppgifterna löste de svÄrare problem och rÀknade flitigare Àn dÄ de arbetade i boken.

Syftet med studien var att undersöka lĂ€rares och elevers attityder till lĂ€roboken i matematik i grundskolans tidigare Ă„r. Genom intervjuer har fem lĂ€rares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som gĂ„r i de fem klasser de intervjuade lĂ€rarna ansvar för, har besvarat en enkĂ€t med frĂ„gor gĂ€llande deras attityder till matematikĂ€mnet, lĂ€roboken i matematik samt övrig undervisning i andra Ă€mnen. I tidigare forskning framkommer det att lĂ€rarna i stor utstrĂ€ckning förlitar sig pĂ„ lĂ€roboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lĂ€rarna styrs undervisningen i mĂ„ngt och mycket av lĂ€roboken.

Huvudsyftet med denna undersökning var att ta reda pÄ elevers attityder till matematik samt hur de uppfattar matematikundervisningen. Anledningen till att valet föll pÄ just detta undersökningsomrÄde beror pÄ att elevers attityder spelar en avgörande roll för hur den matematiska inlÀrningen kommer att utveckla sig. Trots detta lÀggs ingen större vikt vid elevers attityder till matematiken och dess pÄverkan pÄ elevernas prestationer i Àmnet. För att fÄ en inblick i detta har en enkÀtundersökning genomförts i fem högstadieklasser. Resultaten visade pÄ att det rÄder en stor spridning kring elevers attityder till matematiken, dÀr ungefÀr hÀlften av de responderande eleverna har en positiv attityd till Àmnet.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis pÄ tre sÀrskilda Àldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrÄn ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en demenssjukdom, mellan personal och brukare utan demenssjukdom och mellan brukare utan demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrÄn personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper pÄ Àldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vÄrdbitrÀde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrÄgor för alla Àldreboenden. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krÀvde ett speciellt bemötande som var tidskrÀvande.

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om en varierad undervisning i matematik kan pÄverka eleverna till att fÄ en positivare syn och ökad motivation till Àmnet. Undersökningen genomfördes i en Är 4 med 18 elever. Vi gjorde ett utvecklingsarbete som omfattade sju lektionstillfÀllen, som genomfördes i en lektionsserie, med varierat innehÄll och upplÀgg. En enkÀt lÀmnades ut som en förundersökning och en annan lÀmnades ut efter avslutad undervisningsserie. Deltagande observationer skedde kontinuerligt under den verksamhetsförlagda utbildningen.

PÄ högstadiet i matematikundervisningen Àr anvÀndandet av minirÀknare vanligt. Alla de intervjuade lÀrarna anvÀnder den nÀr det rekommenderas i lÀroböckerna. DÀremot lÄter vissa lÀrare sÀrskilt svaga elever ta hjÀlp av minirÀknare sÄ att de istÀllet kan fokusera pÄ problemlösning. I mÄl att uppnÄ stÄr det att eleven ska i slutet av det nionde Äret bl.a. ?ha goda fÀrdigheter i och kunna anvÀnda överslagsrÀkning och rÀkning med naturliga tal och tal i decimalform samt procent och proportionalitet i huvudet, med hjÀlp av skriftliga rÀknemetoder och med tekniska hjÀlpmedel? (Skolverket 2000).

Syftet med undersökningen Àr att beskriva och problematisera pedagogers syn pÄ en integrerad matematikundervisning för elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi valde dÄ att intervjua pedagoger, specialpedagoger och en rektor pÄ tvÄ Är 0-6 skolor. FrÄgorna berörde bland annat hur pedagogerna och specialpedagogerna arbetar med elever i behov av sÀrskilt stöd, vilken tanke de har med sitt arbetssÀtt och hur de skulle vilja arbeta om de fick önska. Rektorn fick bl.a. svara pÄ frÄgan hur hon vill att hennes personal ska arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i matematik.

Matematikboken har stor betydelse av flera skÀl: den anvÀnds, snarare Àn styrdokumenten, som definition av kursinnehÄll och svÄrighetsnivÄ av kursen. LÀrarna följer ofta lÀromedlet vÀldigt hÄrt. LÀroboken spelar stor roll för elevernas lust eller olust inför matematiklÀrandet. Eleverna anvÀnder det mesta av sin studietid till att försöka lösa uppgifterna i matematikboken.Hur eleverna anvÀnder sig av matematikboken och om de anvÀnder nÄgon studieteknik (och i sÄdana fall vilken) dÄ de studerar, har undersökts med en enkÀtundersökning.Resultatet Àr att eleverna lÀgger nÄgot mera tid pÄ typexemplen Àn pÄ teoridelen och den största delen (ca 50 %) pÄ att lösa övningsuppgifter. Flera elever uppger studietekniker som Àr bra men mÄnga verkar inte ha nÄgon djupare tanke bakom hur de studerar.