AbstractThe purpose of this study has been to find out what attitude fifth graders have towards mathematics. This is done to get a better understanding of student?s feelings regarding about mathematics and what it is that makes mathematics fun or boring. My questions have been: What do the students think is fun, boring and difficult about mathematics? How do students think that a good mathematics teacher should be? Do the students see a difference in the mathematics teaching in easy compulsory school years?To find answers to my questions I have looked into prior research on students attitudes towards mathematics.

Bakgrunden till uppsatsen Ă€r att de barn som börjar i skolan idag har betydligt mer förkunskaper Ă€n de som började pĂ„ 40-talet. ÄndĂ„ Ă€r trenden att eleverna uppvisar sjunkande resultat i matematik i grundskolan (Johansson och Wirth, 2007).Undersökningens syfte Ă€r att kartlĂ€gga resonemang bakom lĂ€rares val av arbetssĂ€tt inom matematik i Ă„rskurs 1.Vi gör följande definitioner: Med undervisningstradition inom matematik avses lĂ€rar-och lĂ€roboksstyrd undervisning, med fokus pĂ„ abstrakta symboler, rĂ€tt svar och korrekta procedurer. Med metod för matematikinlĂ€rning menar vi strukturerade inlĂ€rningsmetoder baserade pĂ„ forskning.VĂ„r metod Ă€r en kvalitativ undersökning som bygger pĂ„ tio intervjuer med lĂ€rare pĂ„ fyra skolor i tvĂ„ olika kommuner.Vi drar slutsatsen att lĂ€rarna behöver mer kunskap om den senaste forskningen och om de strukturerade metoder för matematikinlĂ€rning som finns, för att pĂ„ ett bĂ€ttre sĂ€tt kunna fatta vĂ€lgrundade beslut om vilka arbetssĂ€tt de ska anvĂ€nda i olika situationer. En annan slutsats vi har kommit fram till Ă€r att om fler lĂ€rare ser matematikens egenvĂ€rde kan fler barn fĂ„ uppleva glĂ€djen i att förstĂ„ matematik och utveckla tilltro till sin förmĂ„ga..

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar, samt betygsstatistiken visar att de svenska högstadieelevernas resultat i Àmnet matematik dalar. MÄnga elever uppfattar Àmnet som svÄrt och granskningar visar att matematiklektionerna ofta Àr enformiga och mestadels bestÄr av elevernas eget arbete lÀroböckerna. Denna studies syfte Àr att undersöka vad eleverna sjÀlva har för attityder till matematiken, vad de anser om olika arbetssÀtt inom Àmnet, samt hur de skulle vilja förbÀttra den matematikundervisning de fÄr idag. För att besvara dessa frÄgor har jag gjort en enkÀtstudie med 117 elever frÄn Ärskurs sju och Ätta i en högstadieskola i Svealand, Sverige. Resultatet av studien visar att mÄnga elever uppfattar matematiken som svÄr och det Àr inte ett av de Àmnen eleverna tycker mest om i skolan.

The purpose of this study is to examine in what extent primary school teachers, teaching children in the age of 6 to 9, choose to use digital tools in their teaching of mathematics. I also want to examine what these teachers think, in terms of advantages and disadvantages, about using digital tools on their mathematics lessons. Finally I want to examine what skills they possess about digital tools.I am using a quantitative method to collect my data. The quantitative survey consisted of a questionnaire survey of ten questions that 38 primary school teachers have answered.The results of my study show that the teachers to some extent use digital tools when they teach mathematics and that the availability of various digital tools are generally good. But it turns out that the availability of tools is not a guarantee that they are used in teaching of mathematics.

Detta projekt gick ut pÄ att utföra ett möjligt underhÄllsschema för ScandBook i Falun. Innan dess hade akuta reparationer skett dÄ en del lager gÄtt sönder utan föraning pÄ transportlinan. Genom undersökningar som vÀrmekamera, mÀtklocka, okulÀrbesiktning m.m. kunde ett beslut fattas om huruvida detta gick att genomföra. Det behövde inte innebÀra reparationer utan Àven utbyte av lager, bultar, upphÀgningar m.m..

Arbetets syfte Àr att undersöka hur högstadieelever för matematiskt resonemang. De frÄgestÀllningar som studien inriktas pÄ Àr vilka lösningsstrategier elever vÀljer dÄ de resonerar matematiskt sÄvÀl som vad  det finns för skillnader och likheter mellan de yngre elevernas lösningar och de Àldre elevernas lösningar.Undersökningen genomfördes i tvÄ klasser, den ena i Ärskurs 8 och den andra i Ärskurs 9, pÄ en grundskola. Eleverna fick lösa uppgifter, vilka uppmanade dem att föra matematiskt resonemang, individuellt. Resultatet av studien visar att majoriteten av undersökta elever har valt att resonera deduktivt. JÀmförelsen av elevers lösningar i tvÄ Ärskurser visar att Ärskurs 9 elevers resonemangsföring prÀglas av större förtrogenhet med den algebraiska demonstrationen.

Matematikundervisning kan se ut pÄ en mÀngd olika sÀtt. StrÀvandemÄlen i LÀroplanerna beskriver att lÀraren skall strÀva efter att eleverna bÄde skriftligt och muntligt bör redovisa och argumentera för sina lösningar samt lÀra sig hantera olika matematiska hjÀlpmedel. Tanken Àr att lÀraren skall planera för en undervisningsform som innehÄller dessa strÀvandemÄl.UtifrÄn ovanstÄende har jag gjort en kvalitativ studie med hjÀlp av ett laborativt grupprov. Studien bygger pÄ att undersöka om man med hjÀlp av prov kan stÀrka elevernas motivation dÀr de trÀnar sig i att fÄ en bra lösningsstrategi genom att ge dem poÀng för detta. Provet bygger pÄ att eleverna arbetar tvÄ och tvÄ dÀr de i text ska redovisa och argumentera för sina utrÀkningar.Min samlade bild av elevernas förmÄga att strukturera uppgifterna pÄ ett bra och tydligt sÀtt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag vÀntat mig.

Vi tror att ett lektionsupplÀgg och en fÀrdighetstrÀning i matematik som intresserar och engagerar eleverna Àr avgörande för om eleverna tycker matematiken kÀnns rolig och meningsfull. Vi har haft en lektion i Är 4 pÄ en skola i södra Sverige. DÀrefter har vi utfört fyra kvalitativa intervjuer med Ätta elever som blev intervjuade i par. Under intervjun fick eleverna spela ett spel som handlade om stapeldiagram och sedan fick de tillsammans göra ett eget diagram som visade vilka fritidsintressen de hade. Avslutningsvis fick eleverna svara pÄ frÄgor om vad de tyckte om vÄrt arbetssÀtt.

Den hÀr rapporten undersöker om och i sÄ fall hur webbplatser kan anvÀndas som ett Äterkommande inslag i matematikundervisning. Bland annat Skolverkets utvÀrdering av grundskolan 2003 visade att matematiklektioner av mÄnga elever upplevs som lÄngtrÄkiga och enformiga. Med rÀtt utformade applikationer för dator och Internet kan kanske ett medium för ett annorlunda och för eleverna mer engagerande sÀtt att lÀra matematik erbjudas. Inom det hÀr projektet konstruerades en webbplats med uppgifter som nÀstan uteslutande utformats som smÄ spel och sedan delat sin i nivÄer efter svÄrighetsgrad. För att klara en nivÄ och pÄ sÄ sÀtt ta sig vidare till nÀsta behöver en elev först klara alla uppgifter pÄ den aktuella nivÄn.

This thesis which is about working with mathematics teaching has no effect/impact on performance and understanding of pupils. The study is intended to gain insight on working in mathematics education which has an impact on performance and understanding of students who are ethnically Swedish and foreign ethnic. In order to compare the ethnic Swedish and foreign students of ethnic understanding, I judged from their performance on the tests taken in year three. The qualitative approach permeated the work, both interviews and observations which were included in the survey. The qualitative study was chosen to get an understanding of how mathematics teaching is conducted in two different areas.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar som visar en nedgÄng i svenska elevers matematikresultat har gjort, att intresset för skolans matematikundervisning har ökat. Det rÄder idag en vetenskaplig konsensus kring att uppfattningar och kÀnslor spelar stor roll i matematikundervisningen och i elevers matematiklÀrande. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka kÀnslor och uppfattningar som tio elever förknippar med matematik men ocksÄ att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka matematiksituationer. Tio elever frÄn Ärskurs 1 till och med Ärskurs 5 intervjuades med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer utifrÄn en kvalitativ ansats. För att undersöka vilka kÀnslor som kan kopplas till vilka specifika matematiksituationer anvÀndes artefakter, d.v.s. olika matematikuppgifter. Studiens resultat visar att de uppfattningar som andra elever för tvÄ till tre decennier sedan uppvisade i relativt oförÀndrat skick lever kvar idag hos dessa tio intervjuade elever.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.

I detta arbete undersöks vad matematiklÀrare som undervisar Matematik A pÄ gymnasiet anser Àr de största pedagogiska problemen de stöter pÄ i sitt yrke. Undersökningen har gjorts i form av en enkÀt som delats ut pÄ fem gymnasieskolor. LÀrarna har dels fÄtt fundera fritt kring pedagogiska problem, men Àven fÄtt svara pÄ vad de ser för problem inom tre inriktade omrÄden som jag specialstuderat, nÀmligen bedömning, rÀknare och alternativ matematikundervisning. Jag har Àven undersökt huruvida det finns nÄgra skillnader i svar mellan lÀrare som undervisar de yrkesförberedande programmen jÀmfört med dem som undervisar de studieförberedande programmen. Resultaten visar att de svarande lÀrarna frÀmst menade att svaga elever var deras stora problem, och detta i större utstrÀckning bland de yrkesförberedande programlÀrarna Àn bland deras studieförberedande programkollegor, vilket ocksÄ var den största skillnaden lÀrarna emellan..

I gymnasieskolans matematikundervisning anvÀnds frÀmst en metod. Först gemensam genomgÄng, sedan enskild rÀkning i lÀroboken som Àr uppbyggd av exempel följt av liknande arbetsuppgifter. Jag lÀste en uppsats som handlar om hur man kan anvÀnda utomhuspedagogik i matematikundervisningen i gymnasieskolan. AlltsÄ finns det lÀrare som arbetar Àven med andra metoder. Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ hur nÄgra lÀrare som aktivt anvÀnder andra arbetssÀtt Àn det traditionella i undervisningen arbetar, vad de finner för fördelar med metoderna samt vilka hinder de stött pÄ i planering och genomförande.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar nio elever och tvÄ lÀrare har av bedömning inom matematikundervisningen. Med fenomenografi som en teoretisk och metodologisk utgÄngspunkt har enskilda intervjuer med elever och lÀrare genomförts pÄ tvÄ högstadieskolor i Halland. Resultatet presenteras i form av fyra beskrivningskategorier av sÀtt att uppfatta bedömning:A) Bedömning för betygsÀttning och som urval för att komma in pÄ gymnasietB) Bedömning för att förbÀttra betygetC) Bedömning för att utvecklas matematisktD) Bedömning som en kÀnsla hos lÀrare och eleverKategorierna analyseras i förhÄllande till summativ och formativ bedömning. En slutsats Àr att kategori A Àr den vanligast förekommande bland de elva respondenterna. Vidare framkommer att de tvÄ lÀrarna uppfattar bedömning pÄ vÀldigt olika sÀtt.