Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förändrad relation till sin kropp som innebar svårigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motståndare i livet. Fibromyalgi är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, där problem i det dagliga livet främst handlar om värk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi är påverkan på det dagliga livet stor, då det ger allvarliga konsekvenser på vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Hepatit C är en blodburen sjukdom som är relativt nyupptäckt och kunskap om att leva med denna är begränsad. Möten och relationer mellan patienter och vårdpersonal kan främjas genom ökad förståelse. Kunskap skulle kunna leda till bättre vård för personer med hepatit C. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelser av att leva med hepatit C. En litteraturstudie genomfördes genom att tio artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

I dag är det många som står på väntelista för att genomgå en planerad operation. Dessa personer syns inte på sjukhusen och har sällan kontakt med hälso- och sjukvården under väntetiden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av väntetiden inför en operation. Studien baserades på åtta internationellt publicerade ve-tenskapliga artiklar som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att ha svårt att hantera sjukdomssituationen och vara i behov av stöd: Att känna oro, osäkerhet, samt att tappa livslusten: Att känna smärta som begränsning i det dagliga livet och anpassa sig efter situationen: Att tänka positivt, känna kontroll och leva sitt normala liv: Att känna brist på information och känna sig försummad: Att bli sedd och känna att någon lyssnar.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

Närstående till kvinnor som har bröstcancer får uppleva stora förändringar med nya rutiner och ändrade livsmönster. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en kvinna som har bröstcancer. Tolv artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: beskedet som får liv och tid att stanna, när cancern flyttar in, förändringar som medför hjälplöshet och utanförskap, kunskap och vänligt bemötande från vårdpersonal är viktigt: det är viktigt att hålla ihop och att inte förlora hoppet. Resultatet visade att närstående till kvinnor med bröstcancer upplever att diagnosen kom som en chock.

När en person drabbas av sjukdom är det ofta en närstående som tar på sig rollen som vårdare. Syftet med vår litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en person som drabbats av stroke. Sex vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket i resulterade i sex kategorier: Att tappa fotfästet i livet och förlora sin frihet, Att leva med en främling i ett förändrat hem, Att kastas in i en ny roll, Att känna olust, Att ha behov av information och stöd samt Att finna vägar för att hantera situationen. Den nya situationen medförde att livet blev begränsat och förändrades totalt för de närstående. De fick ta på sig en ny roll vilket innebar stora omställningar som orsakade trötthet och utmattning, samt känslor av rädsla och oro.

Palliativ vård avser att förbättra livskvaliteten för patient och närstående som lever med obotlig sjukdom. Närstående utgör en fundamental del av patientens liv, och finns ofta vid dennes sida när livet går mot sitt slut. Det är sålunda viktigt att uppmärksamma närståendes erfarenheter vad gäller palliativ vård, då deras upplevelser kan bidra till förbättringar av vården. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i livets slut. En avgränsning gjordes mot palliativ vård på institution.

Telefonrådgivningen har ökat de senaste åren, det är något som blir allt vanligare att möta som första kontakt inom hälso- och sjukvården. Även på Barnavårdscentralen är det vanligt att telefonrådgivningen är ett första och ibland det enda möte för en aktuell situation. Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av bemötande från BVC-sjuksköterskan vid telefonrådgivning. Data till denna studie samlades in på två orter i Norrbotten, detta skedde genom semistrukturerade intervjuer med tio föräldrar. Intervjuerna analyserades med tematisk innehållsanalys med manifest och latenta ansats.

The workplace is perhaps the most developed arena for prevention of diseases and injuries among employees. In addition, according to the Swedish Work Environment Act, the employer is responsible to address physical and psychosocial risk factors. Moreover, many employers use health promotion, primarily related to individuals and their ambition to maintain or improve health, for example through dietary means and exercise. The aim of this study is to investigate health inspirers in municipal activities and their perceived support and motivation in work related to health promotion at the workplace. A qualitative method was chosen where six health inspirers within Ludvika kommun were interviewed.

En ryggmärgsskada drabbar ofta unga personer mitt i livet, det innebär att många kroppsliga funktioner blir nedsatta eller förloras. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av sexualitet efter en ryggmärgsskada. En systematisk litteratursökning genomfördes vilket resulterade i tio vetenskapliga studier, publicerade åren 1989-2011. Dessa analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats, analysen resulterade i fem kategorier: Att stänga ute sin sexualitet, Att sakna information om sexualitet, Att kroppen är ett hinder, Att självbild och relationer påverkas, Att upptäcka nya sätt till sexuell njutning. Personer upplevde sig som mindre attraktiva efter skadan och hade svårt att skapa nya relationer, de upplevde att de fick för lite information om sexualitet.

Den vanligaste orsaken till amputation är cirkulationsstörningar som vanligtvis orsakas av diabetes. Förlust av kroppsdel kan vara förödande och kräver en förmåga att anpassa sig till den nya situationen. Syftet med studien var att belysa de svårigheter en amputerad person kan utsättas för samt hur dessa svårigheter hanteras. Metoden var litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån manifest innehållsanalys. Resultatet visade att en förändrad kropp medför känslomässiga, fysiska och sociala svårigheter som påverkade känslan av helhet efter en amputation.

Många personer lever med långvariga smärttillstånd som påverkar deras vardag. Smärta är ett mångdimensionellt fenomen, det är en upplevelse med både emotionella och psykologiska reaktioner och kan inte mätas objektivt. Långvarig smärta orsakar stort lidande för den enskilde individen. Personer med smärta upplever det kränkande när existensen, intensiteten och utbredningen av smärtan ifrågasätts. Gott bemötande i vården innebär att vårdpersonal möter de vårdsökande på ett sätt som värnar om deras integritet och autonomi och svarar mot det behov av förståelse och trygghet som uppstår i kontakt med vården.

Föreliggande examensarbete var ett uppdrag från ett universitetssjukhus i södra Sverige. Syftet var att belysa vilka fördelar och nackdelar som sjuksköterskor upplever med skriftlig respektive muntlig rapport. Sex sjuksköterskor vid en kirurgisk somatisk avdelning intervjuades. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades manifest genom innehållsanalys. Ur detta identifierades subkategorier till fördelar respektive nackdelar med muntlig och skriftlig skiftesrapport.

Att drabbas av diabetes typ II innebär att drabbas av en kronisk sjukdom, vilket innebär en förändrad livssituation för personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av att leva med diabetes typ II. Tolv internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehålls analys med manifest ansats och resulterade i fyra kategorier: Att förneka sjukdom och känna skuld och rädsla, Att dagligt liv förändras och begränsas, Att ha brist på stöd och information, Att lära sig leva med sjukdomen och uppskatta en god livsstil. Litteraturstudien visade att personer med diabetes typ II beskrev det som en stor livskris att få sjukdomen med känslor som rädsla, skuld och förnekelse. De beskrev att det var svårt att hantera diabetes utan hjälp från någon och därför var vikten av stöd och information från sjukvården nödvändig.

Sannolikheten att kvinnor kommer komma i kontakt med sjukvården och vårdpersonal någon gång under livet är stor. Upplevelsen av kvinnornas möten med vårdpersonal kan vara av både positiv och negativ karaktär. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur vårdbehövande kvinnor upplevde sina möten med vårdpersonalen. Studien grundar sig på 22 vetenskapliga artiklar som alla svarade mot syftet. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier som alla beskrev kvinnornas upplevelser av möten med sjukvårdspersonal: Att bli sedd och bekräftad, Att kompetent personal ökar den ömsesidiga tilliten, Att uppleva motstånd och inte tas på samma allvar som män, Att uppleva misstroende från vårdpersonal och Att inte få tid och lämnas med oro och frågor.