Bakgrund: Operationssjuksköterskan använder olika förebyggande åtgärder för att skydda och förhindra patienten och arbetslaget mot stick- och skärskador. Förebyggande metoder kan vara hands free-teknik och neutral zon, dubbla handskar eller trubbig suturnål. Syfte: Att med denna intervjustudie belysa vad operationssjuksköterskan använder för metoder för att förebygga tillbud av stick- och skärskador. Metod: Studien var en semistrukturerad intervjustudie med fyra yrkesverksamma operationssjuksköterskor inom perioperativ omvårdnad. Materialet transkriberades och analyserades med manifest innehållsanalys och presenterades i tema och kategorier.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan vara omtumlande och medföra förändringar i livet på olika plan. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på personers upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt, vad deras tankar och känslor angående sjukdomen är. Artikelsökningarna gjordes i de två databaserna Cinahl och PubMed. Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som alla har granskats och tilldelats en procentsats för att kunna värdera kvalitén på artikeln. Analysen gjordes med en manifest kvalitativ innehållsanalys som slutligen ledde fram till 4 slutkategorier: Kroppsliga symtom som påverkar livskvaliteten: Förlust av det normala och känsla av rädsla: Att vara i behov av stöd och information: Att inse att livsstilen måste förändras.

Varje år drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebär ofta bestående funktionsnedsättningar och behov av både socialt och professionellt stöd från närstående och hemsjukvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras närstående. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades närstående under vårdtiden på en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade på strokeenhet.

När en människa drabbas av långvarig sjukdom förändras livet radikalt, det ären händelse som delar upp livet före och efter sjukdom. Transition är enkomplex och personlig process som handlar om att utforska det egnamedvetandet för att komma till insikt och finna mening. Syftet med vårlitteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig sjukdomur ett transitionsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar ingick och analyserades med manifest deduktivinnehållsanalys. Det resulterade i nio kategorier; att ställas inför ett besked, attfå ett förändrat liv med förluster, att känna ovisshet och osäkerhet, att varaberoende av andra, att förlora sin självkänsla, att vara ensam i sin sjukdom, attåterta kontrollen och bli medveten om sin kropp, att känna hopp, stöd ochlycka, att prioritera och lära sig av erfarenheter.

Att drabbas av endometriois kan påverka många aspekter i en kvinnas liv så som förmågan att få barn, det sexuella livet, sociala relationer och arbete. Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Elva artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i sex slutkategorier: Att leva med en ständig smärta; Att tro att smärtan som sjukdomen förde med sig var normal; Att känna smärta vid samlag och påverkan på kärleksrelationer; Att bli bemött med okunskap och oförståelse; Att känna sig kontrollerad och styrd av smärtan; Att känna lättnad över att få en diagnos och känna hopp inför framtiden. Resultatet visade att kvinnor kände en oro över orsaken till smärtan som sjukdomen förde med sig.

Att leva med ett matmissbruk innebär inte enbart fysiskt lidande utan påverkar personens hela känsloliv och relationerna till andra. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människors upplevelse av att leva med ett matmissbruk. Vår studie baserades på åtta vetenskapliga artiklar, analyserade med en manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av analysen blev fem kategorier: (1) Att inte vara ensam om problemet och komma till insikt (2) Att matmissbruket leder till känslor av skuld och skam, (3) Att ha och inte ha kontroll över problemet, (4) Att känslor bedövas med livsmedel som ibland kräks upp och (5) Att ha en dålig självbild och förneka sitt matmissbruk. Analysresultatet visade att personerna bar på en mängd, för dem, svårhanterliga känslor och en dålig självbild.

Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjärttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation är en komplicerad process. Ett antal såväl medicinska som juridiska frågor måste vara klarlagda innan en organtransplantation kan genomföras. Att vänta på ett organ är en tid att förberedda sig på liv eller död. Den långa väntetiden för att få ett nytt organ skapar depression, oro och rädsla.

Att vara en ledare är en del i sjuksköterskans yrke oavsett arbetsplats. Dagens hälso- och sjukvård ställer stora krav på sjuksköterskors förmåga att leda omvårdnaden. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser att leda omvårdnadsarbetet. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att vara en förebild och mentor; att kunna kommunicera; att ta ansvar med patienten i fokus; att vara spindeln i nätet och leva upp till förväntningar.

Bakgrund: Varje år examineras över 4000 sjuksköterskor i Sverige. De blivande sjuksköterskorna beskriver rädsla och stress relaterat till den kommande yrkesrollen, men känner sig ändå redo för yrkeslivet. Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under första året som yrkesverksamma. Metod: Allmän litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt. Resultatet bygger på en manifest innehållsanalys baserat på tjugo vetenskapliga artiklar samt två doktorsavhandlingar.

Att vårdas på sjukhus kan vara en svår upplevelse för många äldre männi- skor, men kan även upplevas som en befrielse. Syftet med denna litteratur- studie var att beskriva äldre människors upplevelse av att vårdas på sjukhus. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Personalens bemötande är avgörande för att upprätthålla värdigheten: Samtal och infor-mation medför en känsla av kontroll: Sjukdomsupplevelsen påverkas av omvårdnadshandlingar: Oro att mista kontroll och värdighet och miljön speglar omvårdnadskvalitén. Vårdpersonalens bemötande och attityder är avgörande för äldre människors välbefinnande.

Missfall eller spontan abort förekommer relativt ofta och innebär att fostret avlider och med sammandragningar stöts ut från livmodern innan den anses vara livskraftig. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelse av missfall. Till detta valdes sju vetenskapliga artiklar av kvalitativa studier, som analyserades med en manifest innehållsanalys och resultatet av detta blev fyra kategorier: Första reaktionen var chock och kaos, Behov av stöd, bekräftelse och tröst, Känna skuld för missfallet och rädsla för barnlöshet samt Att försonas med förlusten. Resultatet visade att hur kvinnor hanterade graviditetsförlusten berodde på tillgången av relevant stöd i upplevelsen, genom att få förståelse och kunna prata om missfallet kunde kvinnor bearbeta händelsen. Slutsatsen blev att vårdgivare i relationen till kvinnor kunde förse dem med kunskap och information gällande missfall samt erbjuda hjälp för att bearbeta traumat.

Självskada är en avsiktlig vävnadsskada på den egna kroppen och en handling som ofta syftar till att skifta fokus från outhärdlig psykisk smärta till en mera acceptabel fysisk smärta. Sjuksköterskor som möter patienter med självskadebeteende kan ofta uppleva frustration, hjälplöshet, förtvivlan och ilska. Den vård personer med självskadeteende får beror på hur vårdpersonalen ser på dem, många gånger finns det negativa attityder som kan bero på bristande utbildning och okunskap. Syftet med studien var att beskriva personer med självskadebeteendes upplevelser av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande. I denna litteraturstudie har tolv studier analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Bakgrund: Sjukvården är en miljö med förekomst av arbetsrelaterad stress. På en operationsavdelning är arbetet mycket intensivt och det bedrivs högspecialiserad vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress. Metod: En empirisk kvalitativ studie genomfördes. Fyra strategiskt utvalda operationssjuksköterskor från två olika operationsavdelningar vid ett stort universitetssjukhus i Mellansverige deltog i studien.

Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

I dagens samhälle ökar våldsbrotten bland ungdomar och våld, hot, mobbning och vandalism är vanligt förekommande. Vi har valt att titta på aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, främst inlärningsteori och kognitiv teori. Samhället behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda än med aggression i olika situationer, ett sätt är behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) är en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer på två SIS-institutioner, där ungdomar med tung social problematik är placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgått behandlingen har för åsikter om den och om de själva tror sig kunna ha nytta av behandlingen även i framtiden.