Sökresultat:
1302 Uppsatser om Möjlighet att pćverka - Sida 8 av 87
Det Àr svÄrt att sÀtta fingret pÄ : En studie om musik- och bildlÀrares syn pÄ kreativitet
Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.
Bolagets redovisningsval - En studie om hur bolagets val av regelverk pÄverkar dess resultat- och balansrÀkning
Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.
Informationsdesign i sociala medier : RÄd och riktlinjer om hur museer kan anvÀnda sociala webbtjÀnster
Sociala medier som exempelvis bloggar, nÀtverk och bild- och filmdelningstjÀnster Àr relativt nya former av kommunikationskanaler för museer. De nya och populÀra webbtjÀnsterna har lett till att bÄde svenska och internationella museer idag efterfrÄgar riktlinjer om hur de skall anvÀnda och verka i sociala medier.Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att utarbeta rÄd och riktlinjer om hur museer kan anvÀnda och verka i sociala medier. Syftet Àr Àven att presentera hur rÄden och riktlinjerna kan anvÀndas av tvÄ nya museer som planeras i FisksÀtra.Jag gjorde en undersökning om tvÄ internationella museer som redan har verkat pÄ den sociala webben under ett par Är och blivit omtalade för sina framgÄngsrika bruk av sociala webbtjÀnster. Med utgÄngspunkt i Àmnet informationsdesign avgrÀnsades undersökningen till aspekter som Àr typiska att studera inom Àmnet: kontexters pÄverkan pÄ mottagarens uppfattning av ett budskap, tillgÀnglighetsaspekter som informationens lÀslighet, lÀsbarhet och lÀsvÀrde samt andra retoriska och semiotiska aspekter. I undersökningen presenterade jag frÀmst lyckade exempel men Àven nÄgra mindre lyckade pÄ museernas bruk av sociala medier.En gemensam nÀmnare för slutsatserna var att relationen till anvÀndarna spelar en central roll för museets framgÄng i sociala medier.
Orangeri + Förskola
Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.
?r det modala verbet f? vanligare i facktexter skrivna p? svenska ?n i facktexter som har ?versatts fr?n engelska? En kontrastiv studie
Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.
?Om man s?ger massa saker n?r fr?knarna pratar och det ska vara tyst s? blir fr?knarna arga...?
F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.
Vad s?ger l?rarna p? twitter? En diskursanalys om anledningarna bakom och utsikterna f?r l?rares politiska aktivism
Studien unders?ker vad det ?r som f?r l?rarna att fr?ng? den traditionella tj?nstemannarollen
f?r att bedriva aktivism p? Twitter. F?r att g? till botten med fr?gan kommer de senaste
decenniernas skolreformer att utforskas s?v?l som hur l?rarens tj?nstemannaroll har p?verkats
av dessa reformer. Med netnografi som metod kommer Carol Lee Bacchis problemanalys att
anv?ndas f?r att med hj?lp av hur l?rarna upplever konsekvenserna av politikens
implementering f?rst? de underliggande antaganden som motiverat reformerna och ?ven dess
implikationer.
Utvecklingsprojekt fo?r produktionsverktyg i kulturverksamhet : Database development in a cultural environment
Projektet visar hur man med relativt lite kunskap om programmering kan ta fram en lo?sning som ba?de a?r cross-platform och enkel att underha?lla och vidareutveckla med ytterligare funktioner i framtiden. Systemet a?r gjort i Filemaker Pro 13/14 som ocksa? a?r klienten fo?r Mac OS X och anva?nds fo?r mobila enheter via Filemaker Go 13/14.Personalen pa? kostymavdelningen pa? NorrlandsOperan har tidigare arbetat med en struktur da?r information och bilder kring produktionen sparats i olika Excel eller Word-dokument fo?r att sen sparas pa? en gemensam filserver. Detta arbetssa?tt skapar problem kring dokumentation, att hitta information och att jobba mobilt.Lo?sningen a?r framtagen fo?r att understo?dja personalen i deras arbete och fo?ljer en tydlig ordning med vilka objekt som a?r relaterade till vilka andra objekt.
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Ăr fika pĂ„ jobbet nyckeln till god service? : En kvalitativ studie om servicekulturer i relation till belöningssystem inom försĂ€kringsbranschen.
A?r fika pa? jobbet nyckeln till god service? Denna fra?ga sta?llde vi oss och valde att titta na?rmare pa? hur servicekultur och belo?ningssystem ho?r ihop. Servicekultur har visat sig vara ett la?ngsiktigt konkurrensmedel bland ba?de produkt- och tja?nstefo?retag, och belo?ningar har visat sig kunna motarbeta en servicekultur om de anva?nds pa? fel sa?tt.Vi har valt att utfo?ra en fallstudie pa? tva? fo?rsa?kringsbolags lokala kontor i Umea?. Detta eftersom det ena fo?retaget anva?nder sig av individuell prestationsbaserad belo?ning vil- ket enligt servicekulturlitteraturen kan motarbeta en servicekultur, samt att det andra fo?retaget inte uttalat anva?nder sig av belo?ning, men har ett mer gemensamt bonussy- stem, vilket enligt servicekulturlitteraturen kan gynna en servicekultur.
Projektering Plan 12 PiteÄ Hamn, Haraholmen
Detta examensarbete behandlar den utredning och projektering som jag gjort över en uppstÀllningsplats pÄ Haraholmen som PiteÄ Hamn befogar över och valt att kalla ?Plan 12?. Min utredning strÀcker sig till att undersöka vilka fordon och ekipage som ska verka pÄ denna plan, ge förslag pÄ ett antal olika överbyggnader och projektera fram ritningar med höjdsÀttning över planen tillsammans med diken, vattenavrinning och anslutningsvÀgar..
Fosfora?tervinning genom alkalisk lakning av fo?rbra?nt avloppsslam
Projektet har underso?kt mo?jligheten att med basisk lakning skilja ut fosfor fra?n fo?rbra?nt avloppsslam. Basisk lakning ja?mfo?rt med sur lakning ger ett sa?mre fosforutbyte. Men basisk lakning lo?ser samtidigt ut la?gre ma?ngder tungmetaller, vilket go?r att metoden med basisk lakning kan vara mer la?mpad om slutanva?ndningen a?terfo?r den lakade produkten till naturenGenom att variera parametrarna tid, temperatur och koncentrationer av reagenser gavs resultat i form av de effektivaste fo?rutsa?ttningarna fo?r ett ho?gt fosforutbyte.
Sport som brottsprevention för ungdomar. En kriminologisk litteraturstudie
Denna litteraturstudie behandlar anvÀndandet av sport som medel för att bekÀmpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frÄgestÀllningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda pÄ om det verkligen Àr brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel pÄ hur det i sÄ fall kan verka
preventivt att utöva idrotterna. DÀrutöver strÀvar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhÀllets generella prevention men Àven rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det gÄr att hitta nÄgra sporttyper som Àr sÀrskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel
eftersom begreppet sport innehÄller mÄnga olikartade grenar.
Vad gör och vad kan försvarsmakten göra för en hÄllbar utveckling? : En studie av försvarsmaktens arbete för en hÄllbar utveckling med avseende pÄ utbildning.
Genom vĂ„ra val och beteendemönster pĂ„verkar vi mĂ€nniskor varandra, bĂ„de lokalt och globalt. Medvetenheten ökar och vi ser idag en vĂ€xande oro för effekten av detta.VĂ€rldssamfundet har enats om att strĂ€va efter en hĂ„llbar utveckling. Ă
ren 2005-2014 har av Förenta Nationerna (FN) blivit utsedda till Är dÀr man ska verka för en hÄllbar utveckling genom utbildning.Sverige har fört in hÄllbar utveckling i miljöbalken och landets miljöpolitik skall strÀva efter densamma. Försvarsmakten har ett ansvar för den ekologiskt hÄllbara utvecklingen inom sin sektor, försvarssektorn. Som myndighet nÄr de ut till mÄnga genom just utbildning dÄ cirka 8500 vÀrnpliktiga utbildas per Är, dÀrtill tillkommer de anstÀllda.Uppsatsen undersöker hur försvarsmakten uttalat arbetar för en hÄllbar utveckling och hur utbildningssituationen, i frÄga om hÄllbar utveckling, ser ut.
UTOMEUROPEISKT F?DDAS UPPLEVELSER P? DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Bristf?llig arbetsmarknadsintegration ?r ett samh?llsfenomen som drabbar b?de individerna
och samh?llet. Syftet med denna studie har varit att belysa utomeuropeiska individers
upplevelser p? den svenska arbetsmarknaden. Studien vill belysa b?de m?jligheter och hinder
som dessa individer m?ter n?r det g?ller att f? tilltr?de till f?rv?rvslivet.