Sök:

Sökresultat:

1302 Uppsatser om Möjlighet att pćverka - Sida 58 av 87

UndsÀttning, en skyldighet eller förmÄn : Sverige och Personnel Recovery?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser ocksÄ frÄgan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha pÄverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet frÄn en kvalitativ granskning av olika kÀllor, texteroch intervjuer.

Patienters och personals uppfattningar av den postoperativa vÄrdmiljön

Den omgivande miljön pÄverkar oss alla. PÄ sjukhus pÄverkar vÄrdmiljön bÄde patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vÄrdas ofta patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vÄrdförloppet blir allt kortare och det Àr dÀrför angelÀget att patienten ges möjlighet att pÄbörja sin ÄterhÀmtning direkt efter operationen. Det Àr vÀlkÀnt att den postoperativa vÄrdmiljön innehÄller flera stressorer som kan inverka negativt bÄde pÄ patienternas postoperativa vila och pÄ personalens arbetstillfredsstÀllelse.

Spelar det nÄgon roll om man Àr inne eller ute?

Inriktningen pÄ arbetet Àr att diskutera vad miljön spelar för roll och vad pedagogerna har för betydelse för barns inlÀrning och utveckling. För att besvara frÄgan hur pedagogerna arbetar har observation varit den huvudsakliga metoden. Genom intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna har deras syn pÄ barns inlÀrning och hur de sjÀlva arbetar för att frÀmja barnens inlÀrning kommit fram. Det har studerats hur tvÄ förskolor med olika inriktning arbetar för att frÀmja barns inlÀrning, en utomhusförskola och en traditionell förskola. UtifrÄn observationer och intervjuer med pedagogerna har det kommit fram skillnader mellan de bÄda förskolorna men ocksÄ likheter. Miljön och arbetsinriktningen varierar mellan förskolorna, men pedagogernas arbetssÀtt liknar varandra oavsett i vilken miljö verksamheten befinner sig i.

Psykosocial arbetsmiljö och ledarskap: kan ledaren pÄverka den psykosociala arbetsmiljön?

En god arbetsmiljö förebygger ohÀlsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vÄr arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön Àr uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgrÀnsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

Köparens undersökningsplikt respektive sÀljarens upplysningsplikt vid köp av fast egendom

Syftet med uppsatsen var beskriva sÀljarens upplysningsplikt respektive köparens undersökningsplikt vid köp av fast egendom, samt att beskriva konsekvenserna dÄ upplysningsplikten respektive undersökningsplikten inte iakttas. För att förtydliga detta ytterligare har vi Àven valt att behandla fastighetsmÀklarens och besiktningsmannens stÀllning vid köp av fast egendom. Vi har valt att anvÀnda rÀttsdogmatisk metod, vilket innebÀr att beskriva nu gÀllande rÀtt. Enligt JB ligger det pÄ köparens ansvar att göra en noggrann undersökning av byggnaden. De fel eller skador som köparen har haft möjlighet att upptÀcka kan inte sÀljaren göras ansvarig för.

Vilket innehÄll prioriteras i skolÄr 1? : en studie av vad lÀrare prioriterar i grundskolans tidigare Är och varför

Vi valde att skriva om vilket innehÄll som prioriteras i grundskolans tidigare Är, med fokus pÄ skolÄr 1. Detta val grundar sig delvis pÄ att lÀraryrket Àr mycket uppmÀrksammat av samhÀllet och att det Àr ett stort och viktigt uppdrag att verka som lÀrare. Vi har insett att lÀrare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare Är, men varför och hur? Hela tiden varje dag stÄr lÀrarna inför en mÀngd valsituationer i sitt arbete och vad Àr det som styr deras val i undervisningen? Syfte VÄrt syfte med studien Àr att undersöka hur och varför lÀrare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser lÀraren vara ett viktigt innehÄll i det han eller hon undervisar om? Vi vill Àven ta reda pÄ om det finns möjligheter eller svÄrigheter för lÀrarna att göra dessa val och prioriteringar.

Arbetstagarens rÀtt att anvÀnda sociala medier : GrÀnsdragningsproblematiken mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikten

Sociala medier har fÄtt en allt större betydelse i samhÀllet och vÀxer snabbt. Problem som uppstÄr vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt rÄder i ett anstÀllningsförhÄllande. PrivatanstÀllda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gÀller gentemot det allmÀnna, vilket betyder att offentligt anstÀllda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad frÄn privatanstÀllda. Inom privata anstÀllningar Àr lojalitetsplikten lÄngtgÄende och uppstÄr nÀr ett anstÀllningsavtal ingÄs.

Infiltration. En polisiÀr metod i lagens grÄzon

Examensarbetet bero?r polisens anva?ndande av en, ur ra?ttssa?kerhets- och integritetssynpunkt, fo?rha?llandevis starkt kontroversiell metod fo?r att utro?na och beivra brottslighet. Metoden som bero?rs a?r sa? kallad infiltration och a?r en del av polisens sa? kallade informato?rsverksamhet; en verksamhet da?r polisen pa? olika vis anva?nder sig av privatpersoner i sitt polisia?ra arbete.Examensarbetet besta?r av 3 huvuddelar, da?r den fo?rsta delen utgo?r en inledningsdel, som efterfo?ljs av en ga?llande ra?tt del och slutligen en analysdel.Under Ga?llande ra?tt bero?rs, sammanfattas och klargo?rs vad som utgo?r ga?llande ra?tt i nula?get. Eftersom ra?ttsomra?det a?r, i lagtext, oreglerat har det under en la?ngre tid varit oklart vad som egentligen a?r tilla?tet respektive otilla?tet.

SEB - en vinnare i konkurrensen?

I denna uppsats har vi redogjort för den nya konkurrenssituationen pÄ bankmarknaden, som bl.a. uppstÄtt till följd av tydlig avreglering, globaliseringen och teknologiska utvecklingen. Vi har i uppsatsen funnit att denna utveckling inte bara skall betraktas som nÄgot tillfÀlligt utan snarare som början pÄ en ny epok. Vi har vid en nÀrmare granskning av den rÄdande marknadssituation visat pÄ att det idag finns en rad faktorer inom bankmarknaden som pÄ olika sÀtt inverkar pÄ SEB:s och andra marknadsaktörers konkurrensstrategier. En nÀrmare syn visar Àven att bankmarkanden i flera avseenden öppnats upp och gett upphov till en rad nya segment för nya aktörer att verka pÄ.

Kvinnans plats i historien : ett elev- och lÀrarperspektiv pÄ den gymnasiala historieundervisningen

SammanfattningGenusperspektiv pÄ undervisning och lÀrande Àr nÄgot som allt mer efterfrÄgas i samhÀllsdebatten, och föreskrivs Àven i de övergripande mÄlen i styrdokumenten. Syftet med denna studie Àr att utifrÄn dessa tankar om behovet av ett genusperspektiv belysa hur mycket och pÄ vilket sÀtt kvinnan genom historien tas upp i gymnasiets historieundervisning och relatera detta till de genusteorier som finns angÄende historieforskning och historieundervisning.Den metod som anvÀnts Àr en kombination av kvantitativa enkÀter med elever och kvalitativa intervjuer med sÄvÀl lÀrare som elever pÄ gymnasiet. Undersökningen omfattar 51 enkÀter, 4 elevintervjuer, samt 2 lÀrarintervjuer. Genom denna variation i insamlingsmetoder hoppas jag fÄ fram en heltÀckande och nyanserad bild.De resultat som uppnÄtts visar bl.a. pÄ en ganska traditionell syn hos sÄvÀl lÀrare som elever pÄ kvinnans roll genom historien, dÄ man menar att kvinnan haft en underordnad roll i den politiska utvecklingen: Undantagen Àr enskilda, historiskt kÀnda kvinnor med makt som fokuserats i stor utstrÀckning.

Budgetens vara eller icke vara : En studie om Handelsbankens, Swedbanks & LÀnsförsÀkringar Banks syn pÄ budget

Budgetens vara eller icke vara har under lĂ€ngre perioder varit ett omdiskuterat Ă€mne, och ett flertal artiklar har skirivit om huruvida budget Ă€r ett lĂ€mpligt styrverktyg eller ej. Å ena sidan har budgeten starkt kritiserats, Ă„ andra sidan har flertalet undersökningar mellan 1997-2002 pĂ„visat att budget fortfarande anvĂ€nds i stor utstrĂ€ckning. Hur budgetsitutationen ser ut idag verkar till synes nĂ„got mindre utforskat.Huvudsyftet med studien har varit att undersöka vad Handelsbanken, Swedbank samt LĂ€nsförsĂ€kringar Bank anser om den omtalade budgeten. Dessutom, om det visar sig budgeten fortfarande anvĂ€nds, försöka undersöka de bakomliggande orsakerna till detta. För att genomföra studien har personliga intrevjuer med kontorscheferna pĂ„ respektive bank genomförts.Slutligen kan det konstateras att synen pĂ„ budget fortafarande Ă€r nĂ„got tudelad.

Hur en app kan go?ra ett museibeso?k mer attraktivt : Hur en mobil applikation kan skapa merva?rde till ett museibeso?k

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.

Ekonomisystem i kommuner: En studie av ekonomichefers krav pÄ vad som utmÀrker ÀndamÄlsenliga ekonomisystem

En kommun Àr ett viktigt organ i vÄrt samhÀlle, kommuner i Sverige arbetar för medborgarens bÀsta. I en kommun utgör ekonomi och redovisning en viktig aspekt. För att inneha en fungerande ekonomi och redovisning krÀvs sÄledes ett ekonomisystem som möter en kommunens krav och förvÀntningar. Ett ekonomisystem skall verka som ett kugghjul genom hela kommunens verksamhet. Systemets syfte Àr att tillhandahÄlla kommunen med ekonomisk information, vilket sedan Àr en mycket vÀrdefull grund för de beslut kommunen tar.

Behov och efterfrÄgan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrĂ„gan det fanns av att upprĂ€tta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjĂ€nsten ur ett förĂ€ldraperspektiv. Den offentliga sektorn har lĂ€nge dominerats av en tĂ€mligen introvert syn pĂ„ kommunikationsuppdraget, dĂ€r tyngdpunkten har legat pĂ„ skyldigheten att informera. NĂ€r det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare Ă„r genomgĂ„tt förĂ€ndring, dĂ€r de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus pĂ„ service. Kommunerna som ingĂ„r i SjuhĂ€rad/Södra Älvsborg har ingĂ„tt i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring förĂ€ldrastöd i SjuhĂ€rad/Södra Älvsborg".

Kan vi pÄverka barns musikaliska utveckling? - En undersökning om förÀldrars uppfattning av fostrets samt spÀdbarnets mottaglighet för musikaliska intryck

Title: Are we born gifted or can we learn and teach our children to be musically interested? The aim of this study is to evaluate how we influence the development of musicality in children. The study included 30 persons divided into three groups (ten members in each group). Group 1 consisted of pregnant women. Group 2 consisted of parents of babies age 0 to 1 year old and group 3 teenage parents.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->