Undsättning, en skyldighet eller förmån
Sverige och Personnel Recovery?
Syftet med denna uppsats är att undersöka varför Personnel Recovery som officiell funktion inteutvecklats och implementerats i det svenska försvaret. Den belyser också frågan som underlag fören diskussion om behovet av Personnel Recovery och dess utformning i Sverige.Graham Allisons teorier om organisatoriskt beslutsfattande har utgjort den vetenskapliga ramenför att förklara vad som kan ha påverkat beslutsprocesserna. Metoden har varit att pröva femstycken hypoteser kring varför försvaret inte utvecklat och implementerat Personnel Recovery. Ihypoteserna finns tankar kring rationalitet, standardiserat agerande, rivalitet, ekonomi och externtstöd. Hypoteserna har prövats mot resultatet från en kvalitativ granskning av olika källor, texteroch intervjuer. Hypoteserna har även prövats mot Allisons teorier.Arbetet visar att Personnel Recovery inte utvecklats i Sverige på grund av att försvaret inte settbehovet av ett utvecklat koncept. Som organisation är försvaret medveten om den ökade internationaliseringenoch att det medför att personal och förband kommer att verka i höga konfliktnivåeroch ställas inför hot, kopplade till nya krigföringsformer. Utvecklingen har dock inte lettvidare till ett samlat grepp och långsiktigt koncept kring Personnel Recovery inom försvaret. Försvarethar i stället hanterat relaterade frågor utifrån gällande organisatoriska förutsättningar ochförprogrammerade mönster. Denna programmering bygger på standardiserat agerande och gamlavärderingar. Organisationen är reaktiv och löser de uppkomma problemen för stunden, därför saknasi nuläget ett helhetsgrepp och en långsiktighet kring Personnel Recovery. Hypotesen som berörorganisatorisk tröghet är den som bäst kan förklara uppsatsens frågeställning.Positivt är dock att förståelse för behovet av Personnel Recovery kan skönjas i Försvarsmakten.