Psykosocial arbetsmiljö och ledarskap
kan ledaren påverka den psykosociala arbetsmiljön?
En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön. Den psykosociala arbetsmiljön handlar om samspelet mellan oss individer och den omgivande miljön dvs. hur vi trivs på arbetet, hur meningsfullt vi upplever att vårt arbete är, vilket inflytande vi har över vår arbetssituation mm. Jag har i detta examensarbete valt att studera den psykosociala arbetsmiljön och ledarskapet. Mitt syfte är att se om ledarskapet kan påverka den psykosociala arbetsmiljön. Jag har valt att dela upp syftet i teoretiska frågeställningar och empiriska frågeställningar. För att uppnå mitt teoretiska syfte har jag till en början gjort litteraturstudier där de viktigaste sökorden varit arbetsmiljö, psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Efter det har jag gjort en empirisk undersökning där jag intervjuat sex chefer/ledare i syfte att få svar på mina empiriska frågeställningar. Resultatet av denna studie har jag sammanfattat i kapitlet sammanfattande analys av resultat. I det kapitlet framkommer bland annat att ledarna i den empiriska studien uppger att de kan påverka den psykosociala arbetsmiljön främst genom kommunikation. Enligt Angelöw (2002) så är en god kommunikation en framgångsfaktor för att skapa en bra arbetsplats. Ett annat exempel är ledarnas beskrivning av sig själva som ledare. Den beskrivning de ger är att det är viktigt att lyssna på sina medarbetare, att vara lyhörd, att vara en ledare som är del av verksamheten, att leva som du lär, att vara en ?spelande tränare? och att vara en demokratisk ledare. Det som respondenterna beskriver kan kopplas till en av de klassiska ledarstilarna dvs. den demokratiske ledaren (Bergengren 2003). Sammanfattningsvis är betoningen av kommunikation ett tydligt mönster i den empiriska studien. Jag tolkar det som att respondenterna anser att kommunikation är en speciellt viktig faktor i den psykosociala arbetsmiljön.