I Polislagens 2 § 1: a punkten befÀsts polisens brottsförebyggande uppdrag. I Regeringens proposition 1983/84:111, kommenteras att Polislagen 2 § 1: a punkten inrymmer det brottsförebyggande arbetet som inriktar sig pÄ personer som inte Àr föremÄl för rÀttsvÀsendets ÄtgÀrder pga. brott. Vidare skrivs att bl.a. undervisning i skolan och den ungdomsverksamhet som i övrigt bedrivs av polisen hÀr Äsyftas.

SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlÀgga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i Ärskurs F-6.FrÄgestÀllningarna har besvarats med hjÀlp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik gÄr att tillÀmpa utanför klassrummet och detomrÄde som berörs mest i litteraturen Àr kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. MÄnga platser utomhus kan anvÀndas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgÄrden, som Àr det vanligaste exemplet, men Àven, tivolin, nöjesparker, museumoch utstÀllningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bÀttre fÄnga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar frÀmst om kompetensutveckling hos pedagogerna, bÄde inomÀmnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

VÄrt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur den sekulÀra samhÀllsutvecklingen pÄverkar utformningen av religionskunskapsÀmnet. Framförallt vill vi veta hur lÀrare reflekterar kring och förhÄller sig till samhÀllsutveckling (primÀrt religiös förÀndring) och styrdokument i sin undervisning, d.v.s. vilka didaktiska konsekvenser som följer. Vi har i vÄr kvalitativa studie intervjuat verksamma gymnasielÀrare i olika Äldrar och belyst deras svar ur ett religionsdidaktiskt perspektiv samt utifrÄn vad man har kommit fram till i dels den samtida forskning som beskriver sekularisering, dels den som intresserar sig för ungdomars religiositet. VÄra resultat visar att lÀrarnas Älder inte verkar ha nÄgon avgörande betydelse för vilka didaktiska val man gör, utan att religionsundervisningens traditionella faktaorienterade innehÄll fortfarande tycks leva vidare i stor utstrÀckning, oavsett lÀrarnas Älder.

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett komplext Ă€mne nĂ€r det gĂ€ller att bedriva en inkluderande undervisning dĂ€r alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingĂ„. Problematiken ligger i att Àmnet Idrott och hĂ€lsa Ă€r ett utpekande Ă€mne dĂ€r du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis fĂ„r eleven en direkt feedback pĂ„ sin kompetens vilket kan vara kĂ€nsligt för alla berörda parter.Vikten av att lĂ€rare Ă€ndĂ„ arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse dĂ„ skolorna skall vara anpassade till alla och dĂ€r denna debatt stĂ€ndigt Ă€r aktuell. Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka huruvida lĂ€rare inom Idrott och hĂ€sla pĂ„ grundskolenivĂ„, Ă„rskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ytterligare kunskap och förstÄelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien utgÄr frÄn att fÄ förstÄelse för varför det Àr viktigt att bedriva verksamhet utomhus men ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att fÄ en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik Àr ett undervisningssÀtt som anvÀnts i skolan i mÄnga Är, inte minst förr i tiden dÄ det ocksÄ anses ha varit nÄgot lÀttare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen dÄ hade en mer vana att vistas ute pÄ fritiden.

Sammanfattning:Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vÄrd för det förtidigt födda barnet och dess förÀldrar.Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvÄrd i strÀvan efter tidig anknytning och sjÀlvstÀndigt förÀldraskap. Bakgrunden redovisar Àven barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vÄrden.Design: En intervjustudie utifrÄn en kvalitativ ansats, med ett vÄrdarperspektiv som studiens teoretiska referensram.Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna anvÀnds en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehÄllsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema.Resultat: Resultatet redovisas utifrÄn följande kategorier: att utveckla en vÄrdande relation, att anvÀnda relationsfrÀmjande arbetssÀtt pÄ neonatal, att erfara svÄrigheter att bedriva relationsbaserad vÄrd. Temat för resultatet Àr; en varsam och utmanande vÀgledning.Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vÄrd pÄ en neonatalavdelning kan förstÄs som en varsam och samtidigt utmanande vÀgledning mot förÀldraskap.

Hur företag skall bedriva sin omvÀrldsbevakning har blivit ett allt mer aktuellt Àmne i och med ökad globalisering och hÄrdnande konkurrens. Att förstÄ marknadens förutsÀttningar och att kunna agera pÄ tidiga signaler blir en allt mer kritisk faktor i företagens överlevnad. Jag har i denna studie undersökt hur ett svenskt företag kallat Kortbolaget, med den skandinaviska Àgaren Datakonsultföretaget, skulle kunna gÄ tillvÀga för att skapa en lÀmplig struktur för att bedriva sin omvÀrldsbevakning. Kortbolaget bedriver för nÀrvarande ingen strukturerad omvÀrldsbevakning, men visar pÄ en vilja att Àndra detta..

Syftet med denna studie Àr att fÄ ytterligare kunskap och förstÄelse kring vikten av att bedriva utomhusverksamhet i grundskolans tidigare Är. FrÄgestÀllningarna som besvaras i studien utgÄr frÄn att fÄ förstÄelse för varför det Àr viktigt att bedriva verksamhet utomhus men ocksÄ vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ som pedagog vid utomhuspedagogik. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Detta för att fÄ en klarare bild av utomhuspedagogik ur pedagogens perspektiv. Utomhuspedagogik Àr ett undervisningssÀtt som anvÀnts i skolan i mÄnga Är, inte minst förr i tiden dÄ det ocksÄ anses ha varit nÄgot lÀttare att bedriva utomhusverksamhet eftersom barnen dÄ hade en mer vana att vistas ute pÄ fritiden.

Inledning: Motivation a?r ett ord som a?r va?l bekant inom skolans va?rld, och ett ord som a?r viktigt inom idrott och ha?lsa. Elevers insta?llning till a?mnet idrott och ha?lsa a?r avgo?rande, inte bara fo?r deras skolga?ng, utan a?ven i det fortsatta livet. Som sto?d och hja?lp till att stimulera eleverna till en god insta?llning till fysisk aktivitet finns idrottsla?raren.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

I samband med att musikskolorna vÀxte fram institutionaliserades en gammal undervisningstradition, som dÀrmed blev tillgÀnglig för alla. Till detta fogades olika styrdokument som verksamheten skulle följa. Musikskolorna har genom Ären kritiserats för att bedriva undervisning som inte kan kopplas till elevens egen vardag och med denna problematik som bakgrund syftade sÄledes denna uppsats till att undersöka vilka pedagogiska förhÄllningssÀtt lÀrarna byggt sin undervisning pÄ. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med fem blÄslÀrare i norra Sverige. Materialet har analyserats och tolkats utifrÄn ett hermeneutisk synsÀtt.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en inblick i skolans och arbetslagets synsÀtt och bemötande av elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill ta reda pÄ hur pedagoger i olika befattningar ser pÄ sitt kunskaps- och socialisationsuppdrag nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag vill Àven belysa hur skolan som verksamhet uppfattas frÄn en kommunpolitikers synvinkel nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd. Metoden för uppsatsen har varit kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn Är 1 till Är 9 och en kommunpolitiker. Undersökningen visar att pedagoger idag har samma intentioner som Skolverket att vilja bedriva undervisning utan att avskilja nÄgon elev frÄn klassrummet och den ordinarie undervisningen.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.