Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka hur bostadsrÀttensfastighetsvÀrdering gÄr till i praktiken.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av ombildade bostadsrÀttsföreningen och konsulter som primÀrdataResultat och slutsats: BostadsrÀttsförningen gör ingen vÀrdering enligt teoretiska modeller av sjÀlva fastigheten inför ett köp. IstÀllet kalkyleras det fram ett pris som föreningen kan betala för fastigheten. Priset tar utgÄngspunkt i marknadsvÀrdet enligt ortsprismetoden för de enskilda lÀgenheterna och mÄnadskostnaden för den enskildemedlemmen..

UtifrÄn min ansats, att stor del av matematikundervisningen gÄr att bedriva med hjÀlp av problembaserad undervisning. I sÄdan undervisning menar jag att eleverna ges möjlighet att prova sina egna teorier vid lösning av ett problem, i bÄde individuella och gemensamma uppgifter, samt ges de möjlighet att ta del av andras teorier.  Jag vill med hjÀlp av variationsteorin ta tillvara pÄ spridningen av elevernas olika lösningar av problem inom matematik. Syftet med arbetet Àr att identifiera de kritiska aspekterna utifrÄn lÀrandets objekt och tillrÀttalÀgga undervisningen mot det. I detta arbete har jag valt elevers svaga förstÄelse för utrÀkningar inom de fyra rÀknesÀtten i textuppgifter som lÀrandets objekt.TjugotvÄ elever har intervjuats utifrÄn ett problem taget frÄn NCMs KÀnguruproblem, Ecolier 2012. Learning study och variationsteorin utgör studiens teoretiska utgÄngspunkt och har anvÀnts för att analysera materialet.Studiens resultat har visat att eleverna fÄr en ökad förstÄelse för lÀrandets objekt om lektionerna riktar sig mot de kritiska aspekterna..

Det finns forskning som hÀvdar att undervisningen bör grunda sig pÄ den enskilde elevens personliga inlÀrningsstil och den hÀrstammar frÀmst frÄn USA. En del svenska forskare försöker ocksÄ lansera denna undervisningsform i den svenska skolan. Den hÀr undersökningen grundar sig dÀrför pÄ om ovanstÄende forskning frÄn USA anvÀnds av svensklÀrare i Sverige. Enligt Boström och Wallenberg (1997) inriktar sig den traditionella skolan huvudsakligen sin undervisning genom visuell och auditiv inlÀrning (inlÀrning via syn och hörsel). Enligt Lpo 94 skall undervisningen anpassas till den enskilde elevens behov och förutsÀttningar (LÀrarnas Riksförbund, 2005).

Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.

Sociala konstruktivister menar att lÀrandet bestÄr av sociala interaktiva processer mellan eleven och dess omgivning (Palinscar, 1998). Det betyder att lÀrarna har en viktig och unik roll i klassrummet eftersom de medvetet eller omedvetet skapar förutsÀttningarna för de sociala interaktionerna i lÀrandemiljön ? mellan lÀraren och eleverna men Àven den sociala interaktionen eleverna sinsemellan (Todorovich, 2009). Syftet med denna studie var att undersöka hur skapandet av ett bra socialt klimat i klassrummet tar sig form i dagens skolor. Med hÀnsyn till studiens syfte valdes att göra en empirisk, kvalitativ studie med ett fenomenologiskt synsÀtt. Sex lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare skolÄr och gymnasieskola intervjuades om deras upplevelser av sociala interaktioner i skolan.

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Skillnaden mellan sÀrskolans undervisning och den "vanliga" grundskolans undervisning. Specialpedagogers syn pÄ sÀrskolans inlÀrningsmetoder..

Vi presenterar i detta arbete ett förslag pÄ kursupplÀgg för att undervisa emancipatoriskt i historia pÄ gymnasiet. Tanken med vÄrt förslag Àr att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvÀrld tillbÄde nutid och dÄtidshistoria. Syftet med detta kursupplÀgg Àratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sÀtt att bedriva historieundervisning pÄ. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell Àrde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvÀrdering. KursupplÀgget Àr uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som föresprÄkas i lÀroplanen.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

I detta arbete studeras metoder att lÀra ut jazzimprovisation pÄ elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrÄn litteratur och tidigare forskning, Àmnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lÀra ut detta pÄ elgitarr. I resultatdelen redovisas och jÀmförs vad fyra elgitarrlÀrare vid kulturskola och gymnasium tÀnker kring Àmnet jazzimprovisation, samt metoder för att lÀra ut det. De berÀttar utifrÄn sin erfarenhet som elgitarrlÀrare om vilka svÄrigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning pÄ elgitarr. De talar ocksÄ om metoder de inte anvÀnder i dagslÀget, men kan tÀnka sig anvÀnda.

LĂ€rare ska i sin undervisning se till varje elevs behov, förutsĂ€ttningar och intressen sĂ„ att varje elev möts pĂ„ sin kunskapsnivĂ„ och fĂ„r den uppmuntran, hjĂ€lp och det stöd som krĂ€vs för att tillĂ€gna sig kunskap. Alla elever Ă€r olika och behöver dĂ€rför olika metoder och inlĂ€rningstid. Ämnet Ă€r relevant dĂ„ vi under vĂ„r verksamhetsförlagda utbildning mĂ€rkt att en del pedagoger Ă€r dĂ„ligt förberedda att möta varje elev, alltsĂ„ att bedriva en individualiserad undervisning. Undersökningen har skett genom kvalitativa intervjuer med sex pedagoger pĂ„ fyra olika skolor. Pedagogerna Ă€r verksamma i Ă„rskurs 4-5.

Den 7 december 2022 offentliggjorde Europeiska kommissionen ett f?rslag till direktiv om harmonisering av vissa delar av insolvenslagstiftningen inom EU:s medlemsstater. Initiativet ?r ett led i kommissionens arbete med att st?rka kapitalmarknadsunionen och har till syfte att fr?mja ekonomisk och finansiell integration inom unionen. Direktivf?rslaget inneh?ller flera nyheter till svensk konkurs- och rekonstruktionslagstiftning, bland annat inf?randet av s? kallade pre-pack-f?rfaranden.

Hur jobbar man med hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa? FrÄgan tycks inte vara lÀtt att besvara av dagens yrkesverksamma idrottslÀrare. Den hÀr studien beskriver hur ett utvalt idrottslÀrarlag i en mellanstor stad i Sverige valt att aktivt arbeta med hÀlsa i sin undervisning, vilka didaktiska val de har gjort i sin hÀlsoundervisning samt vad deras elever lÀr och uppfattar av den undervisningen. Genom Ätta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med idrottslÀrare och deras elever kunde en undersökning av idrottslÀrarnas sÀtt att bedriva hÀlsoundervisning i idrott och hÀlsa 1 uppnÄs. Resultatet visar att idrottslÀrarna lyckats fÄnga elevernas intresse och integrera hÀlsa i undervisningen, utan att enbart hÀnvisa till aktiviteter och sjÀlva görandet i Àmnet, genom att arbeta med didaktiska hÀlsofrÄgor pÄ flera stadier; skolnivÄ, lektionsnivÄ och individnivÄ..

Syftet med denna undersökning Àr att beskriva hur elevers möjligheter att vara delaktiga i skapandet av sin undervisning ser ut och förhoppningsvis finna underlag för hur lÀrare kan anpassa undervisning till den postmoderna tid vi lever i..

BAKGRUND:VÄr undersökning behandlar biologiundervisning med fokus pÄ artkunskapen och hur inlÀrning kan frÀmjas genom att eleverna fÄr möjlighet att urskilja vÀxterna frÄn sin omgivning samtidigt som eleven ser variationen. InlÀrning om vÀxter kan möjliggöras genomutomhuspedagogik. VÀxtkunskaperna Àr en del av allmÀnbildningen och Àven en del av vÄrtkulturarv. I bakgrunden beskrivs undersökningar som visar pÄ att elevernas kunskaper gÀllande vÀxter sjunker.SYFTE:Undersökningens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar nÄgra lÀrare har om artkunskapens funktion i dagens skola och samhÀlle och pÄ vad de grundar sina uppfattningar.METOD:Studien Àr en kvalitativ undersökning utifrÄn fenomenografisk inspiration. Insamling av data har skett genom intervjuer med yrkesverksamma lÀrare.RESULTAT:Undersökningen visar att lÀrare uppger att artkunskapen fyller en viktig funktion i dagens skola och samhÀlle.