Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet för detta examensarbete Àr att ta reda pÄ om musikundervisningen i grundskolan har förutsÀttningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsÀttningar och behov. ForskningsfrÄgorna Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som kan pÄverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklÀrares uppfattningar. Samt vilka förutsÀttningar som beskrivs som centrala för att lÀraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsÀttningar samt göra rÀttssÀkra individuella bedömningar. UtgÄngspunkten i studien Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklÀrarna som Àr med i undersökningen arbetar pÄ 12 skolor i fyra kommuner i Ärskurs 2-9.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Individanpassad undervisning innebÀr enligt lÀroplanen för obligatoriska skolan Lpo94 att lÀraren ser till varje individs behov. Uppsatsen syftar till att ge bÀttre kunskap om hur individanpassad undervisning fungerar i grundskolans senare Är. Jag vill undersöka om lÀrarna kan anvÀnda och tillÀmpa sig av individanpassad undervisning som Lpo94 strÀvar efter. För att fÄ fram denna uppfattning har observationer gjorts hos fyra lÀrare som ocksÄ intervjuats. Slutsatserna frÄn intervjuerna har diskuterats och analyserats med hjÀlp av litteratur och Lpo94.

Bakgrund: 1 januari 2013 kommer Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II att implementeras. Detta kommer ske samtidigt inom Europeiska Unionen (EU) och kommer leda till en harmonisering av försÀkringslagstiftning i medlemsstaterna. Tidigare svensk lagstiftning, FörsÀkringsrörelselagen (2010:2043), kommer med andra ord att anpassas till det nya regelverket. RegelÀndring kan komma att pÄverka svenska försÀkringsbolags bedrivna kapitalförvaltning.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om svenska försÀkringsbolag utifrÄn rÄdande lagstiftning kan bedriva en, enligt finansiell teori, rationell kapitalförvaltning och om möjligheten till att bedriva en rationell kapitalförvaltning kommer att förÀndras i och med implementeringen av Solvens II.Genomförande: En genomgÄng av dagens regelverk, FörsÀkringsrörelselagen, samt Direktivet (2009/138/EG) för Solvens II kommer att presenteras. Utöver detta har fem stycken intervjuer med svenska försÀkringsbolag genomförts.Slutsats: Dagens lagstiftning ger inte möjligheter till att bedriva en rationell kapitalförvaltning fullt ut.

Titel: Utomhuspedagogik i förskolan ? möjligheter och hinder Författare: Annika Ivarsson och Ida Holmbro Syftet med detta arbete var att se hur pedagogerna förhÄller sig till utomhuspedagogik. Vad har de för uppfattning om utomhuspedagogik? Vad ser de för möjligheter och hinder med att bedriva utomhuspedagogik? Vi ville Àven fÄ en bild av hur de upplevde sin miljö pÄ gÄrden och utemiljön i nÀromrÄdet. I lÀroplanen för förskolan (Skolverket, 98 reviderad 2010) kan vi lÀsa att barnen bör ha möjlighet till att leka bÄde inomhus och utomhus.

Syftet med studien a?r att belysa hur elever med specifika la?s- och skrivsva?righeter/dyslexi upplever sina mo?jligheter att utveckla en sja?lvka?nnedom kring sitt eget la?rande. Studien har genomfo?rts som en kvalitativ studie da?r totalt sex ungdomar fra?n tre olika skolor har intervjuats. Tre av dem a?r elever pa? ho?gstadiet och tre pa? gymnasiet.

Syftet med detta arbete Àr att lyfta fram pedagogers Äsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svÄrigheter och om de anvÀnder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i sÄ fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebÀr samt vad de olika författarna anser om Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanstÀllts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna övervÀger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omvÀxlande och stimulerande arbetssÀtt som ger bÄde pedagoger och elever inspiration till att lÀra..

V?rt syfte med detta examensarbete ?r att unders?ka l?rarrollens betydelse f?r alla barns inkludering i montessoriverksamhet. Skolverket betonar betydelsen av alla barns r?tt till samma m?jlighet till utveckling och l?rande. Eftersom Maria Montessoris metod uppkom efter att hon studerat just barn som var i behov av st?d blev detta extra intressant att unders?ka. V?r studie ?r kvalitativ och den utg?r fr?n en hermeneutisk ansats.

Sammandrag: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka förhÄllandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolÄr tvÄ. LÀrarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrÄn undervisningsinnehÄllet.Resultatet visar att eleverna förÀndrar sitt sÀtt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i frÄga om skiljetecken. Studien visar Àven betydelsen av att eleverna förstÄr och fÄr förklarat viktiga begrepp och fÄr stöttning av lÀraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rÀtt tidpunkt för varje enskild elev..

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

?Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lÀrande oberoende pÄ klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ?- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund. En av riksdagens idag viktigaste frÄgor Àr huruvida dagens skolklasser Àr för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmÄlen uppfylls. Detta blir vÀsentligt för oss dÄ vi som blivande lÀrare kommer att bedriva vÄrt arbete i dessa klasser. Valet av Àmne för studien kÀndes dÀrför intressant och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess pÄverkan pÄ verksamhetens kvalitet.

Syftet med denna undersökning var att försöka beskriva fyra lÀrares subjektiva upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö och hur de upplever att den pÄverkar den pedagogiska verksamheten. Orsaken till detta var att jag ville fÄnga in vilka fenomen som pÄverkade dessa lÀrares erfarenheter och attityder till sitt yrke positivt och/eller negativt. Den vetenskapliga metoden som anvÀnts till denna studie var kvalitativ. Dessa fyra intervjuer genomfördes med utbildade gymnasielÀrare som Àr verksamma i vÀstra Sverige.Resultatet visade att samtliga av intervjupersonerna upplevde en hög arbetsbelastning prÀglad av stress dÀr de stÀndigt var "pÄ sprÄng" och dÀr de upplevde att de administrativa uppgifterna stÀndigt ökade samtidigt som deras lektionsplaneringstid och övriga tid stÀndigt sjönk. För att försöka klara av arbetet trots denna tidsbrist, drog majoriteten av intervjupersonerna ner pÄ kvalitén och ambitionsnivÄn pÄ sina arbetsuppgifter, dÄ Àven pÄ sjÀlva undervisningen, vilket alla uppfattade som frustrerande.