De flesta chefer stÀlls inför frÄgan hur de bÀst motiverar sina medarbetare att prestera vÀl, men utmaningarna och möjligheterna i motivationsarbetet varierar mellan privata och offentliga organisationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och analysera hur mellanchefer i Uppsala kommuns kommunledningskontor och Vasakronan AB:s region Uppsala anvÀnder motivationsverktyg samt vad eventuella skillnader mellan organisationerna beror pÄ. Med utgÄngspunkt i fem vÀletablerade motivationsteorier ? Herzbergs tvÄfaktorteori, Maslows behovshierarki, rÀttviseteorin, förvÀntansteorin och mÄlsÀttningsteorin ? skapades en modell över sambandet mellan hur chefer kan motivera sina medarbetare, vad som skiljer olika motivationsverktyg Ät och vilka sÀrdrag olika organisationer har. DÀrefter genomfördes djupintervjuer med tre mellanchefer i respektive organisation för att undersöka hur de resonerade kring anvÀndandet av olika motivationsverktyg och de empiriska resultaten analyserades i ljuset av författarnas teoretiska modell.

Arbetet syftar till att undersöka hur producenter i Södermanlands lÀn förhÄller sig till offentlig upphandling av livsmedel. Sex producenter, en representant för en ekonomisk förening och en kostsamordnare har intervjuats för att fÄ en djupare förstÄelse för vad livsmedelsproducenter upplever vara de största hindren och möjligheterna för att lÀmna anbud i offentliga upphandlingar av livsmedel. Resultaten visar att producenterna anser att mÄnga rÄdande förutsÀttningar som finns för att delta i offentlig upphandling av livsmedel Àr kopplade till och beroende av kommunens arbete. Det handlar till exempel om upphandlingens utformning, huruvida det finns en omlastningscentral som underlÀttar vid leveranser och om det finns en engagerad kostsamordnare. De hinder som producenterna upplever Àr bland annat den EU-lag som rör fri handel över grÀnserna, att de som upphandlar inte förstÄr livsmedelsproduktionens förutsÀttningar och svÄrigheten att spÄra livsmedel i förÀdlingskedjan. De möjligheter som producenterna och kostsamordnaren ser bottnar till stor del i kommunikation och dialog pÄ olika nivÄer och mellan olika aktörer. Jag har Àven undersökt vilka sociala, ekonomiska och ekologiska vÀrden en ökad andel nÀrproducerade livsmedel i offentlig sektor bidrar med till samhÀllet. NÄgra funktioner som framkom i intervjuerna var vÀrdet av att visa hur mat Àr producerad, att produktionen skapar mervÀrden och att det skapar lokala arbetstillfÀllen. Med utgÄngspunkt i analysen av producenternas resonemang har jag formulerat förslag till ÄtgÀrder för att uppnÄ en högre andel nÀrproducerad mat i de offentliga köken.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.

Studiens syfte Àr att undersöka vad som spelar in vid förhandling av förÀldraledighet. Detta har vi valt att göra genom att spegla blivande förÀldrars berÀttelser mot offentliga diskurser om förÀldraledighet. Formulerat som en frÄga lyder syftet: Hur förhandlar blivande förÀldrapar diskurser om förÀldraledighet? Studien baseras pÄ tvÄ typer av material. Dels har vi intervjuat blivande förÀldrar om vilka faktorer de anser har pÄverkat deras planer pÄ fördelning av förÀldraledigheten.

Satsningar pÄ kulturindustrier blir alltmer avgörande för den levande, attraktiva och konkurrenskraftiga kommunen och syftet med vÄr uppsats Àr att belysa och lyfta fram den betydelsefulla roll som kulturfenomenet kan utgöra ur ett samhÀllsekonomiskt perspektiv. SÄledes blir det av intresse att studera den problematik som det kulturindustriella nÀtverket, med ideella, privata och offentliga aktörer i samverkan, tvingas bemöta och hantera för att kunna utveckla kulturlivet i kommunen..

Bakgrund: Enligt en undersökning gjord av Livsmedelsverket berĂ€knas tjugo procent av Sveriges barn i dagslĂ€get vara överviktiga eller lida av fetma. Orsaker till detta sĂ€gs vara bland annat Ă€ndrade levnadsvanor som exempelvis mindre fysisk aktivitet och mindre hĂ€lsosam mat. Övervikt ses i normala fall av samhĂ€llet som ett problem och pĂ„ senare tid har allt fler samhĂ€llsaktörer börjat uppmĂ€rksamma frĂ„gan. Kravet frĂ„n samhĂ€llet ökar pĂ„ att bland annat företagen skall ta sitt sociala ansvar och hörsamma samt agera för en samhĂ€llsförbĂ€ttring med syfte att komma tillrĂ€tta med överviktsproblemet. NĂ„got som dock inte har fĂ„tt lika mycket utrymme i debatten om socialt ansvar i samband med övervikt Ă€r hur den offentliga sektorn agerar i denna situation.Syfte: Utgör statens, kommunens, landstingets och skolans nuvarande agerande var för sig ett socialt ansvartagande med syfte att skapa de bĂ€sta förutsĂ€ttningarna för en grundskolelev att komma tillrĂ€tta med sin övervikt? Skapar dessutom de fyra parternas gemensamma sociala ansvarstagande tillrĂ€ckligt med förutsĂ€ttningar för att grundskoleleven skall komma tillrĂ€tta med sin övervikt?TillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt: Resultatet baseras pĂ„ en intervjuundersökning med representanter för landsting, kommuner och skolor i Östergötlands lĂ€n, nĂ€rmare bestĂ€mt i kommunerna Linköping och Mjölby.

Vi har gjort en textanalys pĂ„ de tvĂ„ senaste statliga offentliga utredningarna, som föreslĂ„r en ny lĂ€rarutbildningsreform, med deras tillhörande propositionerna. I dessa har vi undersökt hur reformerna motiveras och legitimeras genom argumentationen. Vi har sedan delat in argumentationen i olika kategorier för att fĂ„ en bĂ€ttre struktur och kartlĂ€ggning av de olika typer av argument som förekom. Vi kom fram till att de flesta argument yrkar pĂ„ en lĂ€rarutbildningsreform tar sin utgĂ„ngspunkt i att det skett en samhĂ€llsförĂ€ndring och dĂ€rav har det uppstĂ„tt en ny syn pĂ„ lĂ€rarrollen samt en ny kunskapssyn.  Även argument för en stĂ€rkt profession och högre status har förekommit..

De flesta samhÀllen i vÀrlden Àr idag pÄverkade av nyliberala strömningar vilka bestÄr av en önskan om en fri marknad utan ingripande frÄn staten. I detta ingÄr att mÀnniskan bör frigöras frÄn alla reglerande faktorer i samhÀllet, vilket tar sig uttryck pÄ flera sÀtt. Ett av dem Àr ökat fokus pÄ tillvÀxt och marknadsföring vilket inte bara pÄverkar företag utan ocksÄ kommuner och regioner vilka allt mer mÄste konkurrera mot varandra om befolkning, företag och turister. I denna uppsats undersöks hur en region, i detta fall regionen JÀmtland, anvÀnder sig av mat som ett regionalt utvecklingsverktyg. Jag har valt att undersöka ett projekt dÀr offentliga och privata aktörer samarbetar för att utveckla JÀmtland som en matregion. Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur aktörerna jobbar, vilka förestÀllningar de har om mat samt vad de vill uppnÄ med detta projekt.

Inom den offentliga verksamheten finns alltid budgetproblematiken dvs. att behoven alltid Àrstörre Àn de befintliga medlen. DÀrför mÄste alltid prioriteringar göras. Infrastruktur i Sverigedelas upp i tvÄ grupper ? riksvÀg , lÀnsvÀg och kommunvÀg.

Denna uppsats fokuserar pÄ den etableringsprocess som har skett i Jönköpings kommun vid införandet av familjecentraler. Syftet med studien Àr att undersöka hur införandet av familjecentraler kan förstÄs och genom det skapa fördjupad kunskap om etableringsprocesser i socialt arbete. Studien har genomförts i form av en fallstudie. Empiri har samlats in genom intervjuer och genom offentliga allmÀnna handlingar. Materialet har analyserats genom ett adhoc-förfarande inspirerat av fallstudieanalys.

I dagens lÀge saknas en sammanstÀllning av hur servervirtualisering Àr implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har dÀrför, genom en enkÀtundersökning, besvarat frÄgestÀllningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering Àr vÀl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom vÀldigt lika mellan dessa organisationer.

StÀder förÀndras nÀr solen gÄr ner. Nya rum och vyer framtrÀder och kÀnslan blir annorlunda; spÀnnande, romantisk, skrÀmmande eller otrygg! Vad de blir, beror till stor del pÄ de som gestaltar dem. LjussÀttning ger bl.a. landskapsarkitekter möjligheter att skapa lockande och attraktiva platser i staden, som kan fÄ mÀnniskor att vilja och kunna vistas mer utomhus, Àven efter mörkrets fall. Detta spelar stor roll sÄvÀl för stadens attraktivitet som för stadsmÀnniskans hÀlsa och vÀlbefinnande, dÄ vi Äret runt behöver vÄr utemiljö för möten, upplevelser, frisk luft och rekreation.

Den offentliga sektorn Àr en stor organisation med mÄnga olika förvaltningar och dÀrmed flera olika chefer. Inom de olika förvaltningarna finns det en mÀngd skilda ledarskapskulturer och det Àr detta vi valde att undersöka i vÄr uppsats. Syftet med denna uppsats var att göra en komparativ studie mellan tvÄ förvaltningar inom den offentliga sektorn dÀr vi avsÄg att undersöka hur ledarskapskulturen sÄg ut pÄ respektive förvaltning samt vilka skillnader och eventuella likheter som kunde finnas mellan dessa. UtifrÄn vÄrt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie i form av Ätta intervjuer. Fyra intervjuer genomfördes vid en teknisk förvaltning och resterande fyra intervjuer vid en avdelning i SocialtjÀnsten.

De senare Ärs skandaler i offentliga organisationer har ökat kraven pÄ att kontrollen av medborgarnas resurser förvaltas pÄ sÄ sÀtt som Àr lagstadgat och effektivt. För att kunna fÄ den interna kontrollen förankrad krÀvs det ökad dialog och kommunikation mellan kommunens olika avdelningar. Ansvaret för den interna kontrollen mÄste klargöras sÄ att alla berörda inom organisationen vet vad som gÀller vid utförandet av kontrollen.I min studie har jag anvÀnt mig av att gÄ djupare in i problematiken intern kontroll. Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie med en deduktiv ansats. Den teori som jag har anvÀnt mig av Àr agentprincipalteorin och den modell som anvÀndes för att underlÀtta min forskning kallas för COSO-modellen..