Allt större krav stÀlls idag pÄ den offentliga sektorn. Det har ocksÄ skapat höga krav pÄ effektivitet och rationalisering inom offentlig verksamhet, exempelvis kommunal service. Faktum Àr att det idag nÀstan stÀlls samma krav pÄ kommunal verksamhet som pÄ ett vinstmaximerande företag. Visst finns det skillnader mellan företag och kommunala förvaltningar i till exempel uppdrag, men kronorna bör hÄllas i lika hÄrt i bÄda fallen. Dessa högre krav leder ocksÄ till att kommunal organisation, ledning och styrning mÄste vidareutvecklas och fungera sÄ effektivt som möjligt.

Hur har lÀraryrket sett ut förr och hur har det förÀndrats fram till idag? Studien syftar till att ta reda pÄ detta genom att studera spelfilmer. Spelfilmer, som under undersökningens gÄng, i samtal med andra pedagoger, visat sig anvÀnds i pedagogiska syften. I kapitlet LitteraturgenomgÄng fÄr man en inblick i forskningar som gjorts om lÀraryrket och dess förÀndring över tid, men framförallt under 1900-talet. HÀr kan man Àven fÄ en bredare kunskap om skolor och lÀroverk, nÀr de kom till och hur de utvecklats. Metoden som anvÀnds i studien Àr filmanalys.

Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestÀmmelser som stÄr i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjÀnst. Den nya sekretesslagstiftningen Àr gjord för att vara lÀttförstÄdd och lÀttillgÀnglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska dÀrför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa tvÄ myndigheter och vidare beskriva hur och nÀr sekretessbestÀmmelser ska gÀlla eller inte. Det Àr viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar nÀr allmÀnna handlingar inte lÀngre ska vara offentliga Àr tydlig och följer samhÀllsutvecklingen..

The aim of this study was to create a greater understanding of apostates, by analyzing narratives of five ex-members regarding their exit from Jehovah?s Witnesses. I conducted interviews to gather descriptions from specific individuals in relation to their experiences, mainly focusing on the role of an ex-member of a specific group. The informants in the study were 38-73 years old, three women and two men. The empirical data I collected was later coded through qualitative content analysis, where central topics and themes formed the basis for the analysis of the results.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

AbstractDenna uppsats ska utgÄ frÄn den generella problematiken och komplexiteten om ansvarsfördelningen mellan stat och familj nÀr det gÀller barnets bÀsta. Mer specifikt vill jag nÀrmare titta pÄ vad som kan hÀnda nÀr denna frÄga stÀlls pÄ sin spets: i detta fall nÀr barn befinner sig i nÄgon form av krissituation och frÄgan om ett offentligt ingripande av nÄgot slag aktualiseras. FrÄgor om vad som Àr barnets bÀsta uppstÄr i sÄdana fall och den myndighet som har ansvar för att avgöra detta Àr SocialtjÀnsten. SocialtjÀnstens arbete handlar ocksÄ om att undersöka om barnet fÄr sina behov tillgodosedda i hemmamiljön. UtgÄngslÀget skall vara att familjen ska kunna lösa sina problem pÄ egen hand, men om det bedöms nödvÀndigt ska samhÀllet ingripa.

Det pÄgÄr mÄnga diskussioner kring mat i dagens samhÀlle. Temat för det hÀr examensarbetet Àr svensk/regional mat i offentlig upphandling. Arbetets syfte har varit att göra en kartlÀggning av Ätta kommuner i MÀlardalen. KartlÀggningen handlar om hur det ser ut i dagslÀget angÄende inköpta volymer och belopp nÀr det gÀller olika produkter. KartlÀggningen omfattar ocksÄ information om produkterna Àr svenska/regionala samt hur nuvarande avtal med leverantörer ser ut nÀr det gÀller livsmedel inom den offentliga upphandlingen.

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

Denna uppsats a?r en studie av Svenska Dagbladets agenda och La?kare Utan Gra?nsers och Ro?da Korsets informationsflo?de med fokus pa? humanita?ra kriser. Syftet fo?r va?r studie a?r att ta reda pa? i vilken utstra?ckning hja?lporganisationernas informationsflo?de o?verenssta?mmer med Svenska Dagbladets agenda. Fo?r att fa? en helta?ckande studie vill vi a?ven ta reda pa? hur hja?lporganisationerna go?r fo?r att fo?rso?ka styra mediernas agenda.Ide?n till denna studie utvecklades efter att La?kare Utan Gra?nser presenterade rapporten Kriserna svenskar glo?mt som visar att flera humanita?ra kriser som drabbat miljontals ma?nniskor ga?tt svenskarna fo?rbi.

Uppsatsen behandlar den offentliga bronsskulpturen Flicka i balja (2007) av Lena Cronqvist. Skulpturen Àr placerad i Halmstads till ytan största centrala park, Norre Katts park. Syftet Àr att undersöka hur receptionen av skulpturen pÄverkas genom dess placering. Teorier kring offentlig konst, plats, platsspecifik och platslös konst diskuteras. Skulpturens estetiska aspekter undersöks ocksÄ i relation till den konkreta nÀrmiljön.

VÄra stÀder och tÀtorter skiftar snabbt karaktÀr efter det att solen gÄtt ned. Befolkningen i Sverige lever och verkar med ett fÄtal timmar dagsljus per dygn under en betydande del av Äret. Utomhusmiljöer som dagtid Àr behagliga och fulla av liv kan kvÀllstid kÀnnas hotfulla. Detta kan till stor del hÀrledas till undermÄlig belysning. FörmÄgan att kÀnna igen, se sin omgivning och möjligheten till att orientera sig försÀmras avsevÀrt nÀr solens naturliga ljus ersÀtts av konstgjort ljus.

Parodins tillÄtlighet beror pÄ hur den rÀttfÀrdigas, som sjÀlvstÀndigt verk eller som bearbetning med varierande förfoganderÀtt som följd. RÀttfÀrdigandet Àr beroende av hur fritt parodin utformas i förhÄllande till sin förlaga vilket gör att tillÄtligheten mÄste avgöras i varje enskilt fall. Till skillnad frÄn idag nÀr parodin anses tillÄten enbart pÄ den grund att det Àr en parodi bör utgÄngspunkten vara de hÀnsyn till helheten som vanligen tas vid en intrÄngsbedömning. De frÀmsta skillnaderna i förhÄllande till den normala bedömningen bör vara en större tillÄtlighet att anvÀnda utdrag ur förlagan och en starkare presumtion om parodiskaparens medvetenhet om att det kan röra sig om en intrÄngssituation.Det blir sÀrskilt tydligt att parodiundantaget behöver regleras i lagstiftningen genom att Infosocdirektivets krav pÄ att begrÀnsa parodins inverkan pÄ den ekonomiska rÀtten i förlagan inte har fÄtt genomslag i domstolspraxis. Det hÀr Àr tvÀrtom en aspekt som hittills utelÀmnas helt och hÄllet i svensk rÀtts syn pÄ parodin.

Studien behandlar huruvida en avdelning inom den offenliga vÄrden uppnÄr god effektivitet eller inte. Kvalitet Àr nÄgot som inom den offentliga sektorn fÄtt större betydelse de senaste decennierna och fokus ligger hÀr pÄ att öka kvaliteten inom samhÀllsvÄrd. Det har ocksÄ skett ett skifte i vÄr marknadsanpassade vÀrld frÄn traditionella hierarkiorganisationer till mer horisontella och decentraliserade. Fokus lÀggs i denna studie, som i ett led av detta, pÄ individen och dennes betydelse i organisationen..

The harbour in Arvika is closed down and the industry that has been established in the area is now beeing wound up. A deepened comprehensive plan for the area is under progress in the municipality. The intentions are for instance that the harbour should be integrated with the city and that Arvika is facing a lake should be more apparent from the city center. The harbour should also contribute to a more attractive city. These intentions have hence been the starting point of my undergraduate theses, which has resulted in a proposal on how to develop the harbour. During the process I have analysed the city image, how the area is used today and the public places in the city centre.

Eftersom den offentliga sektorn blir mer och mer privatiserad vÀcktes vÄrt intresse för att studera entreprenörskap inom detta omrÄde. Genom att konkurrensutsÀtta olika delar inom den offentliga sektorn öppnar det upp för nya privata aktörer. Vi intresserade oss för vÄrdmarknaden och valde att titta pÄ sjukgymnaster vilket Àr en grupp som finns som privata aktörer i olika former pÄ denna marknad.Syftet med denna rapport Àr att fÄ en förstÄelse för hur det Àr att vara egen företagare inom sjukgymnastik samt beskriva egenskaper som Àr viktiga för privat praktiserande sjukgymnaster för att lyckas som företagare.Vi har intervjuat Ätta sjukgymnaster, varav sex Àr privat praktiserande med en sÄ kallad ersÀttningsetablering. Vi har Àven intervjuat en som har privat praktik men som valt att inte vara knuten till landstinget och en som tidigare varit privat praktiserande men som valt att sÀlja företaget och istÀllet arbeta kvar som verksamhetschef.NÄgra av de teorier som har anvÀnt oss av utifrÄn vÄrt resultat Àr Schumpeters entreprenörskapsteori, Johannisson som skriver om drivkrafter till att starta eget företag och Nilssons studie "Forskare som startar eget för att kommersialisera egen idé" som handlar om smÄ företagarens identitetsarbete. Vidare har vi anvÀnt oss av marknadsföringsteorier inom nÀtverk, word of mouth och diversifiering.Slutsatsen av studien Àr att respondenterna anser sin identitet som sjukgymnast vara starkare Àn den som företagare.