The European Union has been working to promote equality between women and men for a long time. Despite this, Sweden still have a gender segregated labor market where men generally has the leading positions. According to European law the member states shall promote gender equality and to take all appropriate measures. Statutory gender quotas for company boards is one such measure that some of the European member states have implemented in national law. The Swedish law has no provisions governing gender quotas and therefore the purpose of this study is to explain how gender quotas for company boards relate to current law, both of European law and national legislation.

Syftet med denna uppsats var att undersöka samband mellan differentiering och kundlojalitet. Från teorin gjordes en sammankoppling av differentiering, köpbeslutsprocessen och lojalitet. Slutsatsen av det teoretiska resonemanget var att ett företags differentieringsstrategier påverkar konsumentens inköp genom köpbeslutsprocessens olika steg. De steg som köpbeslutsprocessen omfattar avgör sedan om konsumenten blir en lojal kund eller inte. Ur detta kan ett teoretiskt samband urskiljas mellan ett företags differentiering och kundlojalitet.

Under senare tid har det på den svenska livsmedelsmarknaden växt olika miljö- och kvalitetsmärkningar som grundar sig på olika kriterier. Vi har i denna uppsats valt att studera två av dessa: Svenskt Sigill coh SVENSKODLAT. Syftet med denna uppsats är därför att ur ett producentperspektiv, undersöka huruvida Svenskt Sigill och SVENSKODLAT certifieringarna kan utgöra en strategisk konkurrensfördel. Vi har identifierat tre aspekter som var och en i varierande grad kan sägas bidra till att de båda certifieringar vi studerat skapar konkurrensfördelar. Dessa tre aspekter vilka vi sammanfattat i en ABC-modell är: adding value, barrier to entry och cost saving.

En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika dagligvarubutiker.

Syfte: Att analysera hur dagligvaruhandeln använder sig av Grön Marknadsföring internt och externt för att positionera sig som ett miljövänligt företag på marknaden.Metod: En deskriptiv undersökning med primärdata i form av personliga intervjuer från de tre största aktörerna inom svenska dagligvaruhandeln.Teori: ?Green Marketing Activities at the Three Levels? har används som modell för att ta reda på hur de olika företagen arbetar med Grön Marknadsföring. Modellen är uppdelad i åtta områden och tre nivåer för Grön Marknadsföring.Slutsats: Samtliga företag vill ta ett miljöansvar, men två av tre ser sig även ha ett ansvar att informera och hjälpa kunder till ett bättre handlande. Två av de tre undersökta företagen är mer inriktade på att bygga ett ekologiskt varumärke medan det tredje företaget är mer inriktad på att upplysa om ekologi. Undersökningen visar dock att alla aktörer har undermåligt arbete med marknadsföringen i butik för att fånga upp kunders ekologiska intresse.

Under hösten 2006 genomförde Piratförlaget en kampanj för boken ?Edward Finnigans upprättelse? där förlaget hyrde säljplatser i ett 20-tal bokhandlar. Detta var helt nytt i bokbranschen och beskrevs som kontroversiellt av branschtidningen Svensk Bokhandel. Uppsatsens syfte är att undersöka hur uthyrning av säljyta i butik uppfattas av svenska bokhandlare och förlag samt vilka effekter det kan få för sales promotion. Då bokbranschen ser annorlunda ut än övriga dagligvaruhandeln anser vi att det är intressant att sammankoppla uthyrning av säljyta till sales promotion vilket, enligt vår uppfattning, inte används i någon större omfattning i bokhandeln.Uppsatsens teoretiska bakgrund består i huvudsak av Sudhir & Raos (2006) teori som behandlar fördelar och nackdelar med ?slotting allowances?, vilket är den engelska termen för uthyrning av säljyta.

Bakgrund: Investeringar inom tillverkningsbranschen har en stor betydelse för tillväxttakten i  samhället. En stor andel av företagen är småföretag vilka representerar en femtedel av totala BNP och antalet arbetstagare i Sverige. Livsmedelsbranschen utgör Sveriges fjärde största industrigren och en förutsättning för att småföretagen ska expandera och stärka sin konkurrenskraft är genom att genomföra lönsamma investeringar. Det är därför väsentligt att investeringsprocesserna är väl utarbetade och att faktorer vid investeringsbeslutet bedöms på ett lämpligt sätt. Syfte: Att beskriva hur investeringsprocessen ser ut. Genom att jämföra småföretags faktiska investeringsprocess med de normativa teorierna inom ämnet vill vi belysa de likheter och skillnader som finns.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur tillverkare av storhushållsugnar och producenter av djupfrysta livsmedel för storhushåll samarbetar för att öka värdet för den gemensamma slutkunden ? storhushållet. METOD: Studien är av kvalitativ karaktär och kretsar runt djupintervjuer med nyckelpersoner inom Livsmedelsbranschen och tillverkare av storhushållsugnar.TEORI: För att besvara uppsatsens syfte utgår vi från teorin om strategiska allianser ur ett resursbaserat synsätt, strategiska innovationer och strategisk positionering. RESULTAT: Vårt resultat kan kopplas till några konkreta punkter som presenteras nedan: ? Samarbeten mellan ugnstillverkare och livsmedelsproducenter efterfrågas var för den logiska grunden för strategiska allianser i branschen är stor.

Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska Livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet.

Hållbar utveckling består av tre grenar: ekonomisk, ekologisk och social. Tidigare forskning tyder dock på att fördelningen mellan dessa är mycket ojämn inom Livsmedelsbranschen. De ekonomiska och ekologiska aspekterna väger oftast tyngre än de sociala. En jämn fördelning beskrivs vara det mest optimala, men appliceringen av detta anses problematisk. Fortsättningsvis menar forskning att, alla aktörer i livsmedelskedjan ansvariga att bidra till hållbar utveckling.

Titel/undertitel Få din middag hem till din dörr ? eller var det bättre förr?- En uppsats om kommunikation utan en fysisk butik, att nå ut i en hårdkonkurrens på en ny marknadFörfattare Sofia Eddelid & Antonia HeymanHandledare Mathias FärdighKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGTermin Vårterminen 2014Sidantal 64 sidorAntal ord 20 242Syfte Syftet är att undersöka kommunikationsstrategier från E-handelsföretaginom livsmedelbranschen. Vi vill undersöka hur företag upplever kommunikationsprocessens förändring under tid samt hur de etablerar sitt varumärke och kommunicerar utåt.Metod Kvalitativ metod. Sju stycken respondentintervjuer med E-handelsföretag inom handel med livsmedel.Material Sju intervjuer med E-handelsföretag inom Livsmedelsbranschen:Gastrofy, Felix BengtsssonFriska av mat, Mats LindgrMiddagsfrid, Kristina TheanderDelikatessboxen, Johanna BergqvistPappas matkasse, Roger BlombäckBra mat hemma, Karin EdnerGi-boxen, Ola LauritzsonHuvudresultat Genom de intervjuer vi gjort och denna studie har vi funnit att Ehandelsföretag anpassar sin kommunikation utefter det faktum att de inte har någon fysisk butik. De mer nya företagen har en tydligare kommunikationsstrategi inför framtiden, än vad övriga har.

Problembakgrund: Hur gör företagen för att upprätthålla en god relation med sina kunder? Hur klarar företagen att anpassa sig för att hålla god kvalitet och hantera logistiska problemlösningar med bibehållet goda relationer?Syfte: Att undersöka hur svenska livsmedelsproducenter gör för att förvalta och utveckla relationerna med sina kunder samt maximera kundnyttan genom ett logistiskt synsätt.Resultat: Båda leverantörerna anser att sitt respektive varumärke är starkt och att kunderna väljer varumärket före produkten. Kunderna å andra sidan säger att de väljer produkten före varumärket. Likheterna mellan de båda företagens arbetssätt är stora, förutom deras logistikstrategier. Det vill säga på vilket sätt som logistiken anses ge störst kundnytta i form av konkurrenskraft.Främsta skillnaden hos leverantörerna för att skapa mervärde åt kunden, är att Pågen arbetar med personliga relationer genom butikssäljarna.

Berättelser har sedan urminnes tider fängslat och fascinerat människor men idag är berättelsen inte bara ett sätt att förmedla sagor och fabler utan sker även inom företag och organisationer. Kraften i berättelser har under de senaste decennierna börjat användas inom företagsvärlden för att förmedla berättelser om företag och varumärken. Detta sätt att använda berättelser har kommit att kallas storytelling och är en populär strategi inom marknadsföring idag. Storytelling har blivit ett allt viktigare inslag i marknadsföring hos företag inom Livsmedelsbranschen då konkurrensen från inhemska och utländska varumärken har ökat i samband med Sveriges inträde i EU. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur företag använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke.

När organisationer tvingas förändras för att klara av kraven i omvärlden, ställs det ofta krav på att organisationsmedlemmarna ska förändra sitt arbetssätt eller tillägna sig nya kunskaper och förmågor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lärande från att nå upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie är ett produktionsföretag inom Livsmedelsbranschen där målstyrning ska införas som ett nytt arbetssätt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundläggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssätt. Samordnarna förväntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anställda i produktionen.

I dagens högteknologiska samhälle ställs organisationer inför nya och svårare konkurrenssituationer, vilket kräver förändringar av både organisationen och de anställda. För att bli effektivare ställer organisationen högre krav på kompetens. Därmed måste individen anpassa sig till nya tankesätt när det gäller synen på lärande.Föremålet för vår undersökning är ett företag inom Livsmedelsbranschen vilket har blivit starkt påverkat av omvärlden. Detta har tvingat dem till omorganisation och effektivisering. För att uppnå effektivisering måste de anställda bredda sin kompetens och få en helhetssyn på produktionen.