BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

I dagens samhälle ökar varumärken i betydelse vilket innebär ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumärke. Varumärkesmedvetenhet och köpbeslut är teoretiska områden inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumärkesimage påverkar konsumenters köpbeslut inom Livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och charkuteriprodukter ses som väsentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft på marknaden är det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahålla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumärke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste åren känt av en ökad konkurrens och efterfrågade därför en marknadsundersökning gällande hur varumärkesmedvetenheten ser ut bland invånarna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumärket.

Det krävs att företag utvecklar sig för att vara konkurrenskraftiga på en ständigt föränderlig marknad. Ett sätt för företag i Livsmedelsbranschen att differentiera sig är att endast använda ekologiska råvaror i framställningen av sin produkt. Om de gör det kan de bli godkända för miljömärkning och få använda KRAV:s logotyp på sin produkt. Den massmediala uppmärksamheten riktas allt mer på klimatkrisen vilket har gjort konsumenterna mer medvetna och villiga att påverka genom sitt eget agerande.Syftet med den här uppsatsen är att utreda hur en KRAV-märkning kan påverka varumärke och konsumentbeteende. För att kunna besvara syftet har vi studerat teorier inom varumärkesforskning och beteendevetenskap.

Ambitionen med denna studie är att med hjälp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vår förståelse för om Egna Märkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det är ett hämmande inslag i Svensk dagligvaruhandel. I vår undersökning använder vi oss av en deduktiv ansats där vi utgår från redan befintliga teorier och ställer dessa emot empirin. För att säkerställa validitet har vi valt att använda metoden fallstudie som tillåter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgår ifrån en samverkan mellan varumärkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin är insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer på ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

Författare: Piret Soodla, Tamar TörnertHandledare:Hervé Corvellec, Filippa SäweTitel: Är etik ett måste? ? En studie för att undersöka vad etik innebär för ICA Sverige.Bakgrund och problem: Att arbeta med etik inom hållbarhetsarbete är en viktig aspekt att ta hänsyn till, fast arbetet är kostsamt och komplext. Det finn's företag som har tagit till sig idéerna bakom hållbarhetstänkande på ett särskilt demonstrativt och entusiastiskt sätt. Företag som inte agerar på detta sätt, inte har hållbarhetstänkande som affärsidé, har däremot en annan ambitionsnivå med sitt etiska arbete. Hur utformar dessa företag sina leverantörskedjor med tanke på etiska aspekter? Vad är ett lönsamhetsstyrt livsmedelsföretag's driftkrafter bakom etiskt tänkande, och vilka konsekvenser har detta för företaget's sätt att agera inom sitt inköp.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur företag, med hjälp av den moderna alltmer avancerade och utvecklade teknologin, systematiskt kartlägger konsumenternas köpbeteenden, genom s.k. business intelligence. Uppsatsen ämnar ta reda på hur teknologin appliceras hos företag samt hur och i vilken mån den data som samlas in används för att få konsumenter till önskade köpbeslut.Teori: Arbetets teoretiska kärna utgörs dels av ett teoretiskt ramverk, i vilket redogörs för business intelligence, samt ett avsnitt där teorier om konsumenternas köpbeteende presenteras.Metod: Arbetet har sin metodologiska utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där fokus ligger på semistrukturerade intervjuer. För att besvara forskningsfrågorna har ett djupgående angreppssätt används.Empiri: Intervjuer med respondenter, i form av ämnesspecifik expertis, från IBM Sverige, HUI Research och Coop Sverige AB har genomförts.Resultat: Resultatet som presenteras i undersökningen visar på att konsumentförståelse i huvudsak genereras ur kundkortsdatan vilken fungerar som såväl informationsinsamlare som relationsskapare. Utöver det finns det ett växande intresse för kartläggning av rörelsemönster i butik.

Denna studie behandlar fyra olika branschers utveckling under åren 2000-2004. De fyra branscher som undersökts är telekommunikation, detaljhandel, verkstadsindustrin och livsmedel. Studien tar sin utgångspunkt i en rapport från 1989, skriven av Clive Stickney och Thomas Selling, som belyser olika branschers kännetecken ifråga om avkastning på totalt kapital, vinstmarginaler och kapitalomsättningshastigheter.Syftet med denna studie har varit att studera om våra utvalda branschers kännetecken än idag stämmer överens med Selling och Stickneys studie, trots att drygt 15 år har passerat sedan deras rapport lades fram. Syftet var också att göra en riskbedömning av de tolv företagen som valts ut till vår studie. För att lösa vår uppgift föll metodvalet på surveyundersökningen, som lämpat sig väl för de stora mängder kvantitativa data som vi hämtat ur företagens årsredovisningar.Resultatet av denna undersökning visar att Clive Stickneys och Thomas Sellings studie i hög grad gäller än idag.

Bakgrund: Det senaste decenniet har allt fler stormarknader och lågprisbutiker öppnat vilket har lett till att de mindre livsmedelsbutikerna blivit utsatta för större konkurrens. Parallellt med att stormarknaderna tagit marknadsandelar i dagligvarubranschen har även större fokus riktats mot ökat samarbete och informationsdelning i försörjningskedjan, så kallat Supply Chain Management (SCM). Inom dagligvarubranschen har Efficient Consumer Response (ECR) utvecklas ur samma idéer som SCM men med fokus på livsmedel och dess försörjningskedjor. I grund och botten handlar ECR om företagens gemensamma arbete för att integrera verksamheter, minska kostnader samt producera största möjliga nytta för slutkonsumenten. Med tanke på den ökade konkurrensen i dagligvaruhandeln samt det faktum att det finns ont om tidigare forskning om små och medelstora företag (SME:s) relaterat till SCM/ECR, är det intressant att undersöka hur dessa företag påverkas av samarbetet.

Problem: Förpackningen har föreslagits som det femte P:et (packaging) i marknadsmixen (Kotler (1999). Det anses att en i något avseende unik förpackning kan vara av stor betydelse för att skapa en framgångsrik märkesprodukt. Orsaken till detta är att förpackningen kan betraktas som märkesproduktens ansikte utåt, vilket gör att den i stor utsträckning bidrar till att skapa ett första intryck av märkesprodukten. Mot bakgrund av detta är det naturligtvis angeläget att förpackningen redan från början bidrar till att ge ett positivt intryck av märkesprodukten ? man får aldrig en andra chans att göra ett första intryck.

Ett förslag på design av gränssnittet på förstasidan av ett intranet är utformat med tanke på användbarhet med utgångspunkt från attityder och motivation.Arbetet är utfört hos Familjen Dafgård AB i Källby, ett företag inom Livsmedelsbranschen.Två gränssnitt är designade, ett efter minimalistiska principer med ett fåtal rubriker innehållande både global och lokal information i en djupare struktur för att stimulera till en action-oriented approach och att locka till sig nya, ovana användare. Det andra med utgångspunkt från informativa startsidor eller en maximalistisk design med rubriker i flera nivåer för global information samt ikoner för lokal information.Gränssnitten är utvärderade med tanke på användbarhet med hjälp av REAL metoden, Relevans, Effektivitet, Attityd och Lärbarhet. Som komplement till denna metod som utvärderar på detaljnivå används en definition kallad användbarhet i kontext. Denna hanterar användarvänlighet, användarkompetens, användaracceptans och informa-tionsbehov på en mer global nivå.Utvärderingen baseras på en kvalitativ ansats med intervjuer och observationer av sex försökspersoner som har fått pröva de två versionerna av gränssnittet. Fyra ovana och två vana internetanvändare.Resultatet visar att av de två versionerna är den maximalistiska startsidan är att föredra.

Bakgrund och problembeskrivning: Nutida leverant?rskedjor som str?cker sig ?ver flera l?nder och industrier, har blivit alltmer komplexa och kr?ver integrering av ekologiska och sociala ?verv?ganden. En viktig aspekt vid den integreringen ?r transparent kommunikation av h?llbarhetsinsatser och prestanda, vilket ?r avg?rande f?r f?retags ?verlevnad. Teknologiska innovationer som blockchain-tekniken utforskas som potentiella l?sningar f?r att f?rb?ttra sp?rbarhet och transparens i leverant?rskedjor, vilket kan m?ta intressenternas krav samt gynna f?retaget och samh?llet i stort. Syfte: Studien unders?ker implementeringen av blockchain-tekniken i ett livsmedelsf?retags leverant?rskedja med fokus p? sp?rbarhet och transparens f?r h?llbarhetskommunikation. Genom att identifiera och utv?rdera dess potential syftar studien till att ge insikter om blockchain-teknikens roll i h?llbarhetskommunikation mellan olika akt?rer, inklusive konsumenter, i leverant?rskedjan. Metod: Uppsatsens forskningsdesign och metod ?r av kvalitativ karakt?r. I denna studie har empirisk data samlats in fr?n ?rsrapporter, webbsidor och pressreleaser.

Bakgrund: Numera engagerar sig allt fler företag i sociala och miljömässiga frågor då det förekommer ett krav från intressenter om att företag ska ta sådant ansvar. Fler företag involverar verksamheten i aktiviteter som berör Corporate social responsibility (CSR), för att tillfredsställa externa intressenter och uppnå en fördelaktigare position hos verksamhetens intressentgrupper.Problemdiskussion: Det förekommer en uppfattning om att företag enbart involverar verksamheten i frågor kring CSR i syfte att endast främja den egna verksamheten. Forskare menar att CSR aktiviteter inom ett företag kan ha en god inverkan på varumärket medan en del anser att effekten av dessa inte är uppenbara och tydliga.Frågeställning: Hur inkorporerat är CSR i Coops affärsidé och hur implementeras dessa hållbarhetsstrategier på butiksnivå?Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur ett företag i Sverige arbetar med Corporate Social Responsibility (CSR). Vidare är syftet att undersöka hur företagets strategier inom CSR stärkt varumärket samt hur har resultatet av deras hållbarhetsstrategier gjort detta.Metod: Denna uppsats har utgått ifrån en kvalitativ ansats för att undersöka företaget Coop, där tillvägagångssättet delvis varit intervjuer med konsumenter och butikschefer samt företagets hållbarhetschef.

Lantbruks- och Livsmedelsbranschen är branscher där marknaden ständigt förändras, vilket kräver flexibilitet och effektivitet hos berörda företag. Lantmännen är en kooperativ förening, som försöker möta dessa marknadsförhållanden genom att bli lönsammare, effektivare och större. Då en kooperativ förening ägs av dess medlemmar, som har en röst vardera, kan en växande organisation medföra svårigheter för medlemmarna att sätta sig in i verksamheten och påverka organisationen. Stora komplexa organisationer kan medföra att kontakten mellan medlemmar och ledning försämras samt att medlemmarna tappar förtroendet för ledningen. Lantmännen har upplevt att detta problem har drabbat även dem, då ett missnöje bland medlemmarna uppstått samt få väljer att medverka vid diverse medlemsaktiviteter.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

Inledning: Det är inte många områden som berör så många människor som livsmedel och livsmedelskonsumtion. Vi alla konsumerar olika livsmedel på ett eller annat sätt även om det är med mycket skiftande perspektiv. Det man konsumerar är heller inte statistiskt, utan förändras vid olika situationer som livet ger. Konsumtionen uppfyller olika behov hos olika individer och mycket påverkar ens val. Vägen från bonden till konsument blir allt längre som gör att konsumenter vill ha mer information om slutprodukterna för att kunna värdera produkten med sina referensramar.Bakgrund: Livsmedel som produceras och säljs i affären ska betraktas som att de är självklara att konsumera säkert.