VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om det gÄr att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teorier som Àr aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens stÀllning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i Äldrarna 9-12 Är. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att fÄ svar pÄ forskningsfrÄgan genomförs dels intervjuer med lÀrare och dels enkÀtundersökningar med elever i grundskolans tidigare Är.

I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndsk litteratur i Àmnet svenska pÄ gymnasiet. Sex lÀromedel har undersökts för att se om och pÄ vilket sÀtt icke-vÀsterlÀndsk litteratur framstÀlls. DÀrtill har intervjuer med lÀrare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-vÀsterlÀndsk litteratur..

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Denna studie Àr en undersökning av litteraturanvÀndning vid Àmnesintegration ur ett lÀrarperspektiv. Den avser att undersöka hur litteratur bearbetas och hur lÀrarna anser att det Àmnesintegrerade arbetssÀttet pÄverkar eleverna. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra verksamma svensklÀrare pÄ olika skolor och program. Syftet med studien Àr att belysa, kartlÀgga och analysera hur svensklÀrare anvÀnder litteratur vid Àmnesintegrerat arbete och hur detta arbetssÀtt, enligt lÀrarna, anses pÄverkar eleverna. LÀrarnas arbete med litteratur vid Àmnesintegration gÄr ut pÄ att ge eleverna en djupare förstÄelse för ett tema eller Àmne genom litteraturlÀsning samt skapa sammanhang med andra Àmnen.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..