I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5 ?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Den hÀr uppsatsen handlar om vÀrderingar och om synen pÄ litteratur och litteraturlÀsning i grundskolan under Ären 1980-2011 och syftet Àr att undersöka dessa. Uppsatsen Àr en litteraturstudie dÀr skolans styrdokument i form av lÀroplaner och kursplaner i Àmnet svenska utgör undersökningens primÀra kÀllmaterial. FrÄgor som kommer att beröras i uppsatsen Àr hur synen pÄ litteratur förÀndrats genom Ären och hur introduktioner av nya lÀroplaner under den aktuella tidsperioden pÄverkat litteratursynen? Restultat som den hÀr undersökningen ger Àr att det generellt rÄder en positiv syn pÄ lÀsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig frÄn de övriga tvÄ lÀroplanerna genom att det hÀr finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska lÀsa genom att ge exempel pÄ boktitlar.

Denna studie Àr en undersökning av litteraturanvÀndning vid Àmnesintegration ur ett lÀrarperspektiv. Den avser att undersöka hur litteratur bearbetas och hur lÀrarna anser att det Àmnesintegrerade arbetssÀttet pÄverkar eleverna. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra verksamma svensklÀrare pÄ olika skolor och program. Syftet med studien Àr att belysa, kartlÀgga och analysera hur svensklÀrare anvÀnder litteratur vid Àmnesintegrerat arbete och hur detta arbetssÀtt, enligt lÀrarna, anses pÄverkar eleverna. LÀrarnas arbete med litteratur vid Àmnesintegration gÄr ut pÄ att ge eleverna en djupare förstÄelse för ett tema eller Àmne genom litteraturlÀsning samt skapa sammanhang med andra Àmnen.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

VÄrt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, dÄ vi har fÄtt lyssna pÄ och upptÀcka olika typer av böcker under vÄr uppvÀxt. Vi anser att arbetet med detta Àr viktigt i förskolans verksamhet, dÄ det bland annat frÀmjar barns sprÄkutveckling och gruppens sammanhÄllning. Litteratur Àr ett bra och anvÀndbart verktyg i verksamhetens olika omrÄden. Genom en enkÀt och tvÄ ostrukturerade intervjuer har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. VÄra frÄgestÀllningar Àr; Hur ofta anvÀnds litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som anvÀnds? Hur arbetar pedagoger utifrÄn litteratur? Vi har fÄtt en inblick i hur pedagoger anvÀnder sig av detta.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Uppsatsen Àr en undersökning av lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrÄn ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom lÀromedel, dÀr endast en liten mÀngd litteratur frÄn icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden presenteras. Den visar Àven en framstÀllning av icke vÀsterlÀndska delar av vÀrlden som statiska i kontrast till vÀsterlandet dÀr utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke vÀsterlÀndska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av vÀrlden och premieras sÀllan för originalitet..

Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjÀlp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterÀra produktionsfÀltet, först och frÀmst förlÀggare. Jag har tvÄ mÄl med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, bÄde som kulturkonsumenter och -producenter kan förhÄlla oss till dessa nya medier nÀr de Àr sÄ pass abstrakta som de Àr idag..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur svensklÀrare arbetar med litteratur frÄn övriga vÀrlden, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?frÄn övriga vÀrlden? kan vara, hur de vÀljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer av sex svensklÀrare verksamma i Är 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg att litteratur frÄn övriga vÀrlden ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av nÄgon som kommer frÄn eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle fÄ förstÄelse för sig sjÀlva och för andra mÀnniskor, kulturer och lÀnder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, kÀnslor och tankar.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka didaktiska stÀllningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör nÀr det gÀller relationen mellan litteratur- och sprÄkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andrasprÄk B. Det material som vi analyserar bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare vid tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. Resultatet som vi kommit fram till Àr att endast ett fÄtal av vÄra lÀrarinformanter integrerar litteratur- och sprÄkhistoria. VÄr slutsats Àr att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lÀrarnas elevorienterade synsÀtt styr hur lÀrarna vÀljer att arbeta..

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.