Den hÀr uppsatsen Àr ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjÀlp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterÀra produktionsfÀltet, först och frÀmst förlÀggare. Jag har tvÄ mÄl med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, bÄde som kulturkonsumenter och -producenter kan förhÄlla oss till dessa nya medier nÀr de Àr sÄ pass abstrakta som de Àr idag..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur svensklÀrare arbetar med litteratur frÄn övriga vÀrlden, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?frÄn övriga vÀrlden? kan vara, hur de vÀljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger pÄ intervjuer av sex svensklÀrare verksamma i Är 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg att litteratur frÄn övriga vÀrlden ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av nÄgon som kommer frÄn eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle fÄ förstÄelse för sig sjÀlva och för andra mÀnniskor, kulturer och lÀnder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, kÀnslor och tankar.

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka didaktiska stÀllningstaganden verksamma gymnasiepedagoger gör nÀr det gÀller relationen mellan litteratur- och sprÄkhistorieundervisningen i svenska B och svenska som andrasprÄk B. Det material som vi analyserar bygger pÄ Ätta kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma svensklÀrare vid tvÄ gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. Resultatet som vi kommit fram till Àr att endast ett fÄtal av vÄra lÀrarinformanter integrerar litteratur- och sprÄkhistoria. VÄr slutsats Àr att elevernas behov av struktur i undervisningen samt lÀrarnas elevorienterade synsÀtt styr hur lÀrarna vÀljer att arbeta..

Syftet med föreliggande studie Àr att utreda vilken roll litteratur har och hur lÀrare anvÀnder litteratur i Àmnet svenska som andrasprÄk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andrasprÄk pÄ gymnasienivÄ har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn pÄ litteraturens syfte har stÀllts mot vad ledande forskning sÀger inom omrÄdet. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gÀllande litteratur- och sprÄkforskning. Resultatet visar att lÀrarna i undersökningen anvÀnder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

De kommunikationsfo?ra?ndringar som kommit med den tekniska utvecklingen har fo?r organisationer inneburit en o?kad komplexitet och decentralisering som sta?ller ho?gre krav pa? den enskilde medarbetaren. Det har a?ven fo?ra?ndrat hur medarbetarna tar till sig, fo?rmedlar och bearbetar den information som ges. Fo?rutom att inneha?llet i det som kommuniceras bo?r fo?rega?s av relevans sta?ller det ocksa? krav pa? fo?retagsledningar och enskilda avdelningsansvarigas kommunikationsinsatser.

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

Vi har valt att undersöka hur barn och en pedagog pÄ förskola, elever och en pedagog pÄ skola upplever att det Àr att lÀsa och lyssna till Astrid Lindgrens berÀttelser idag. Vi ville ocksÄ försöka se om Astrid Lindgrens litteratur Àr aktuell, om den lÀses i hem och skolor idag. Syftet med vÄr undersökning Àr att se hur barn, elever och pedagoger uppfattar Astrid Lindgrens litteratur idag och om man utifrÄn ett historiskt perspektiv och en historisk medvetenhet kan arbeta med Astrid Lindgrens litteratur. Resultatet i vÄr undersökning grundar sig pÄ de observationer, samtal och intervjuer vi har utfört med barn, elever, pedagoger och en bibliotekarie. Vi har jÀmfört resultaten i de olika undersökningsgrupperna och försökt att utlÀsa upplevelsen av att lÀsa Astrid Lindgrens litteratur.

Syftet med detta arbete Àr att se pÄ vilket sÀtt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptÀckande kring litteratur. För att ta reda pÄ detta har vi utgÄtt ifrÄn dessa fyra frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? PÄ vilka sÀtt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/lÀsa böcker? Hur ser tillgÄngen till böcker ut pÄ förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan smÄbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör pÄ förskolan? Detta vill vi styrka med teorier frÄn bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn pÄ barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgÄng till litteratur. Vi har Àven anvÀnt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

Bakgrund: Under vÄr tid pÄ lÀrarutbildningen och pÄ vÄr verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-vÀsterlÀndska skönlitteraturens roll i skolan Àr nÀst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna fÄr ta del av denna icke-vÀsterlÀndska litteratur fÄr de kanske en ny inblick i och förstÄelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever fÄ upplysning om icke-vÀsterlÀndsk litteratur? Denna litteratur skall ingÄ i gymnasieskolorna enligt lÀroplanerna. PÄ grund av den tillsynes lÄga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta pÄverkar lÀrarens undervisning.Syfte: VÄrt syfte Àr att undersöka om och hur svensklÀraren i gymnasieskolorna anvÀnder sig av icke-vÀsterlÀndsk litteratur, sÄsom sydamerikansk, afrikansk och österlÀndsk, i undervisningen.

I denna uppsats undersöks kopplingar mellan musiklyssning/utövning och inlÀrningsförmÄgan hos mÀnniskor genom en studie av tidigare forskning och litteratur samt en enkÀtundersökning. Syftet med uppsatsen var att försöka klarlÀgga: Vilken inverkan kan musiklyssning/utövning ha pÄ mÀniskors inlÀrningsförmÄga? Hur beskrivs detta i tidigare forskning och litteratur? Vilka samband kan det finnas mellan musikutövning och upplevelsen av skolprestationer hos lÀrare och studenter pÄ en musikhögskola? Efter genomgÄngen litteratur fann vi det troligt att musik kan pÄverka mÀnniskors inlÀrningsförmÄga, detta styrktes dock inte vid enkÀtundersökningen..

Individualiserad omvÄrdnad Àr nÄgot bÄde patienter och sjukvÄrdspersonal strÀvar efter. För att legitimera individualiserad omvÄrdnad som efterstrÀvansvÀrd krÀvs dock en förankring av begreppet i omvÄrdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte Àr att utifrÄn omvÄrdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvÄrdnad Àr? Hur denna individualiserade omvÄrdnad beskrivs i omvÄrdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvÄrdnad kan uppnÄs? Hur omvÄrdnad kan se ut nÀr den inte Àr individualiseradDatamaterialet bestÄr av omvÄrdnadsteoretisk litteratur frÄn sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvÄrdnad Àr grunden för god omvÄrdnad. Denna goda och individualiserade omvÄrdnad skapas i en jÀmbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation dÀr sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Jag har valt att fo?rdjupa mig i begrepp och metoder fo?r textlig gestaltning inom klassisk romanssa?ng. Min underso?kning ro?r dels vad olika begrepp kopplat till textgestaltning inneba?r, och dels vilka metoder sa?ngare anva?nder eller kan anva?nda sig av i en textgestaltningsprocess. Jag har anva?nt mig av bo?cker skrivna av bl.a.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Alla elever mÄste lÀsa skönlitteratur i skolan. Ofta Àr det sÄ att de sjÀlva inte fÄr sÀrskilt stort inflytande över den litteratur de ska lÀsa. Valet av litteratur stÄr lÀrarna i hög utstrÀckning för och eleverna mÄste lÀsa böcker de inte kan relatera till frÄn deras egen verklighet. Uppsatsen syftar till att undersöka hur elever pÄ gymnasiets yrkesförberedande program upplever denna situation och pÄ vilket sÀtt skolan pÄverkar deras lÀslust, deras inspiration att lÀsa skönlitteratur. Undersökningen genomförs med hjÀlp av lÀrar- och elevintervjuer samt en enkÀt pÄ en gymnasieskola i en mellansvensk stad.